Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (942.) 17 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
Nya skolhuset vid Alrik i Bromma församling.
Skolafdelningen i öfra våningen är till
storlek och inredning lika med den nedra.
Om jag så tillägger, att till skolafdelningen
hör ett större rum i källarvåningen under
skolsalarna, hvilket rum skall inredas till
slöjdrum för gossar, så torde vi få lämna
denna afdelning.
Piil bostadsafdelningen inkommer man
genom en rund tornbyggnad, i hvilken
trapporna till källarne och de öfre
bostadslägenheterna blifvit förlagda. Tornet
slutar naturligtvis med en spira, från
hvars spets den svenska flaggan svajar
vid högtidliga tillfällen. Om vi passera
genom denna tornbyggnad, sä komma vi
äfven här in i en ganska rymlig förstuga.
Dörren till höger leder ut till skolbarnens
förstuga; dörren midt emot ingången till
ett kallrum eller, om man så vill säga, ett
större skafferi. På dörren till vänster trycka
vi på en ringklocka, och så få vi inträda i
tamburen till lärarinnans »våning». Denna
består af två stora, prydliga rum, kök,
skafferier och garderober, »allt så nätt».
Den öfra bostadslägenheten, som
disponeras af läraren, är inredd såsom den nedra
men har därjämte ett mindre rum, förlagdt
öfver stora förstugan, samt en lång passage,
som leder ut till afklädningsramniet i öfra
botten.
Om vi sedan göra en titt på vinden,
så finna vi där öfver skolsalarna tvänne
bostadslägenheter om hvardera ett rum och
kök, hvilka lägenheter bebos af
lärarinnorna i småskolan. Dessa lägenheter voro ej
upptagna å ritningen och finnas icke i
Sundbybergs skolhus. Men genom anordningen
i fråga besparar sig församlingen en årlig
utgift af f. n. 300 kronor, som eljest skulle
utgått till hyresersättning åt lärarinnorna.
Såsom allmänt omdöme må sägas, att
man sökt använda hvarje vrå af byggnaden
till någon nytta. Därjämte är densamma
så planlagd, att den utan någon rifning
eller annan olägenhet kan tillbyggas med,
om så skulle behöfvas, en lika stor
byggnad. Genom en tillfällighet vid grund-
sprängningen fick man helt opåräknadt en
brunn invid stenfoten utanför slöjdrummet.
Man torde kunna utan öfverdrift säga,
att våra två nya skolhus uppfylla alla de
fordringar, som man rimligtvis kan ställa
på nutida skolhus i så jämförelsevis små
samhällen, som här åsyftas. Men ändå äro
de fullständigt »hemmagjorda».
Ritningarna äro utförda af ingeniören Fritiof Dahl, som
för åtskilliga år sedan själf gått i
Sundbybergs skola. Byggnaderna hafva uppförts
af ingeniören A. T. Blohm i Sundbyberg.
Grrundläggningsarbeten och målning äro
likaledes utförda af Sundbybergsbor; t. o. m.
teglet är tillverkadt inom socknen.
Totalkostnaden för båda skolhusen belöpa
sig till i rundt tal 80,000 kronor, häri
inberäknade kostnader för planteringar och
uthus samt tomten till Sundbybergs skola.
Att skolhusen blifvit så praktiska och
allt igenom hemtrefliga, torde nog i främsta
rummet få tillskrifvas skolrådet. Men så
hafva också ej mindre än fem ingeniörer
där säte och stämma. Om några namn
böra nämnas, så må de blifva
församlingens förre kyrkoherde d:r H. D. Janson,
ingeniören P. Bergstedt i Alvik samt
disponenten Aug. Kjellgren i Sundbyberg,
hvilka hvar för sig nedlagt mycken omsorg, tid
och möda för att bringa dessa skolhus till
stånd.
»
Till den senaste invigningen, hvilken, som
sagdt, hölls den 8 dennes, hade skolrådet,
större delen af lärarepersonalen, skolbarnen
från Sundbyberg samt en stor del öfriga
intresserade infunnit sig. Sedan en psalm
sjungits, höll kyrkoherden Lundberg
invigningstalet, hvari betonades, att skolans
huf-vuduppo-ift vore, icke så mycket att
meddela den enskilde kunskaper och
färdigheter för hans framtida utkomst, utan
fastmer att gagna samhället, fosterlandet,
genom att fostra ett gudaktigt, laglydigt och
arbetsamt släkte.
Talaren liknade kunskapen vid ett svärd,
som samhället satte i den enskildes hand.
Blefve individens vilja riktad på det goda
och rätta, då använde han nog sitt svärd
till samhällets fromma; hvarom icke, så
nyttjade han det till samhällets skada, och
då finge detta anledning önska sig makt
att vrida svärdet ur hans hand. Det gällde
därför att, under det man meddelade barnet
kunskap, göra detta på sådant sätt, att
barnet, då det komme ut i lifvet, kände sig
både villigt och pliktigt att använda sin
kunskap i det godas tjänst.
Sedan barnen sjungit ett par
fosterländska sånger, afslöts högtidligheten med
nedkallande af Guds välsignelse öfver arbetet
i det nya skolhuset samt af sjungande af
sista versen af ps. 29. G-s.
Folkbildningen och
näringslifvet.
Ett af de hufvudskäl, som hrr
agrarpedagoger anfört under sitt fälttåg mot
folkskolan, har varit, att den »myckna»
skolgången och den »öfverdrifna»
folkbildningen hotade vårt näringslif. Ju
tidigare barnen finge inträda i
lönearbetet och ju mindre de genom en
högre bildning gjordes oförmögna till
det »rent kroppsliga» arbetet, ju bättre
i nationalekonomiskt afseende!
Gång på gång hafva dessa satser
predikats, och det med sådan
tvärsäkerhet, som om de verkligen vore
obestridliga sanningar.
Under det försvarskrig mot
agrarpedagogiken, som vi de senaste åren
varit tvungna att föra, hafva vi nödgats
upptaga äfven dessa påståenden till
bemötande, och vi hafva därvid
påvisat, att bildningens förhållande till
arbetsdugligheten är ett rakt motsatt
till det, som folkskolans vedersakare
velat göra gällande. Vi hafva erinrat
därom, att hvad man kallar
kroppsarbete ingalunda är något så »rent
kroppsligt», så uteslutande beroende
på den fysiska styrkan, sorn många
inbilla sig. För en rätt kroppsarbetare
fordras icke blott muskler utan äfven
hjärna, icke blott att äga en utvecklad
kropp utan ock att ha en utbildad själ.
I forna tider var det ännu möjligt att
tänka sig förhållandet mellan
intelligensen och kroppsarbetet så, att den
förra skulle finnas samlad hos några få
ledare, medan det senare kunde utföras
af en hop blinda arbetsredskap utan egen
tanke och egen vilja. Numera kan
en sådan föreställning icke längre
fäst-hållas. Ju längre den ekonomiska
utvecklingen fortskridit, ju mera har
intelligensen genomträngt arbetet, eller
rättare sagdt: den ekonomiska
utvecklingen har väsentligen förorsakats just
af denna intelligensens alltjämt växan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
