Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (942.) 17 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
37
de andel i arbetet och skulle utan
denna varit omöjlig.
Häraf följer, att nutidens näringslif
ingalunda är betjänt endast därmed,
att det äger god tillgång på tidigt
in-öfvade mänskliga arbetsmaskiner. Hvad
som i än högre grad kräfves är, att
de arbetare, hvaröfver det förfogar,
äro varelser med eftertanke och
omdöme d. ä. människor med bildning*
Ett uttalande i samma riktning
återfinnes i senaste häfte af »Tidskrift för
folkundervisningen», där kanslirådet
C. V. Kastman bland annat skrifver:
»Enligt meddelande från insiktsfulla
ar-betsgifvare förblifva arbetare, som icke
erhållit någon undervisning, stående på
arbetets lägre stadier. Sådana arbetare kunna
i allmänhet användas endast vid sådant
arbete, till hvars utförande den fysiska
kraften spelar en väsentlig roll, ett arbete,
som i Ryssland kallas »svart arbete». Med
fördel kan man icke använda arbetare, som
icke i hem eller skola fått åtnjuta någon
egentlig undervisning, till skötande af
maskiner. Såsom förmän och tillsyningsmän
äro de alldeles obrukbara. Till och med
till sådant arbete, till hvars utförande
hufvudsakligen fysisk kraft erfordras, är den
arbetare, som under uppväxtåren fått
deltaga i ordnad undervisning, att föredraga
framför den, som varit i saknad af sådan.
Den förstnämde förstår nämligen att bättre
ordna arbetet och sparar därigenom
muskelkraft. Fördelen af att använda läskunniga
arbetare visar sig för öfrigt alldeles tydligt
däruti, att antalet olycksfall under arbetet
då blir betydligt mindre,, än om man har
okunniga arbetare, äfvensom däruti, att
arbetet utföres fortare och att därtill ej åtgår
så stor kvantitet råämne. Dessa fakta
konstaterades nyligen på en kongress i
Moskva för »teknisk uppfostran». Äfven
i Amerika har man gjort liknande
iakttagelser. Därför erhålla ock läskunniga
arbetare högre aflöning än de, som ej fått
lära sig konsten att läsa.
I samma mån, som arbetarens
själskrafter utvecklas, blir han ock en skickligare
arbetare, dock under förutsättning, att han
vill rätt använda sina pund och att han
får hafva hälsa och krafter i behåll.
Alltmer börjar man inse vikten däraf, att
tillfälle beredes för att under fritiderna
genom läsning på egen hand eller genom
åhörande af föreläsningar och dylikt vidga
sina insikter och utveckla sina själskrafter.
God undervisning under barnaåren böra
vi sålunda äfven från ekonomisk synpunkt
skaffa våra blifvande arbetare och åt dem,
som bestämt sig för ett visst yrke och
begynt arbeta däruti, tillfälle till fortsatt
undervisning, särskildt i sådana stycken, som
stå i samband med vidkommande yrke.»
Detta uttalande har under förra
veckan blifvit infördt i vår officiella
Posttidning under rubriken »Betydelsen af
en god folkbildning». Månne häraf
kan dragas den slutsatsen, att man
inom regeringskretsar numera ,ej är
stämd för en sådan lagstiftning
rörande de minderårigas användande i
industriellt arbete, som skulle skada
folkskolan och den fortsatta
undervisningen ?
Profsidor
ur SAGAS första häfte för innevarande
år medfölja dagens nummer. Nu är
tiden inne att verkställa subskription
på SAGA. Första häftet för i år har
nämligen redan utkommit. Hvarje
häfte är ditbbelt så stort som det lilla
prof, hvilket i dag medföljer till Svensk
Läraretidnings prenumeranter.
* Naturligtvis är det äfven oeftergifligen
nödvändigt, att de i fysiskt hänseende ej äro
i förtid bräckta eller utslitna, ty i så fall är
deras värde äfven såsom mekaniska
arbetsmaskiner litet eller intet.
»Illvilligt anfallen och beljugen»
har föreningen »Svenska folkskolans
vänner» blifvit två särskilda gånger
under det förflutna året, enligt hvad det
meddelas i föreningens organ. Detta
är ju mycket möjligt, ehuru vi icke
hafva någon kännedom om dessa två
märkliga tillfällen. Men om tidningen
i fråga skulle taga sig före att räkna
det antal gånger Sveriges allmänna
folkskollärareförening ensamt under det
sist gångna året blifvit anfallen och
beljugen, så blefve det nog ett antal,
som finge skrifvas med minst
tresiff-rigt tal. Men icke är det vardt att
sörja för sådana småsaker!
Det nya löneprogrammet,
d. v. s. det, som framgått ur
kretsför-eningarnas omröstning under förra
månaden, har efter hvad vi tyckt oss
finna mottagits med sympati på skilda
håll. Som bekant innebär detta
program följande:
för folkskolans lärarepersonal: höjning
af begynnelselönen från 600 till 800 kronor
och ökning af de två ålderstilläggen med
hvartdera 100 kronor, så att slutlönen skulle
efter tio ordinarie tjänsteår blifva 1,200
kronor jämte nuvarande naturaförmåner;
för småskolans lärarepersonal: höjning af
begynnelselönen från 300 till 400 kronor och
ökning af nuvarande ålderstillägget med 50
kronor samt därutöfver ett nytt ålderstillägg
å 50 kronor, så att slutlönen efter femton
års tjänstgöring blir 550 kronor jämte
nuvarande naturaförmåner.
Låtom oss hoppas, att detta program
kan blifva förverkligadt inom en icke
allt för aflägsen framtid!
SKO LNYH ETER
Nordiska skolmötet i Kristiania.
Svenska bestyreisen, för hvars
sammansättning redogjordes i förra numret, hade i
måndags konstituerande sammanträde.
Därvid anmäldes, att seminarierektor Fr. Lund-
gren af sagt sig att vara medlem af
bestyreisen, hvadan annan ledamot skall i hans
ställe utses af Stockholms läraresällskap.
Till bestyreisens ordförande valdes
professor Ernst Carlson, till vice ordförande
skolföreståndarinnan fröken Anna Sandström,
till sekreterare folkskolläraren Alexander
Jonsson, till kassadirektör professor L. M.
Törngren och till byråföreståndare
folkskolläraren O. Lidman.
Folkskoleinspektörsarvoden. De
nya folkskoleinspektörer, som på sätt
meddelades i n:r l förordnats för mellersta
Skåne, hafva tillerkänts följande arvoden:
kontraktsprosten C. O. Nilsson-Gierow
såsom folkskoleinspektör i Gärds kontrakt 150
kronor;
kontraktsprosten J. T. Malm såsom
folkskoleinspektör i Albo-Järrestads kontrakt
150 kr.;
seminarieadjunkten N. Larsson såsom
folkskoleinspektör i Frosta kontrakt 175 kr.;
docenten J. L. Bager-Sjögren såsom
folkskoleinspektör i Onsjö och Rönnebergs
kontrakt 225 kr.;
kyrkoherden A. N. Hammar såsom
folkskoleinspektör i Luggude kontrakt 300 kr.
Prästerliga tjänsteår för
folkskoleinspektör. På gjord ansökan har
k. m:t medgifvit, att folkskoleinspektören
J. A. Franzén, som prästvigts för
tjäst-göring inom Växjö stift och" som tills vidare
under åren 1899-1904 innehar förordnande
såsom folkskoleinspektör inom 11 af stiftets
12 kontrakt, må från och med 1900 och så
länge detta förordnande fortfar åtnjuta
ledighet från prästerlig tjänstgöring med rätt
att det oaktadt tillgodoräkna sig prästerliga
tjänsteår.
Lärjungarna skola finnas ej
endast på papperet. Såsom villkor för
erhållande af statsbidrag för
slöjdundervisningen gäller, att i manlig slöjd »antalet
slöjdande gossar» skall uppgå till minst 10
och i kvinnlig slöjd »antalet slöjdande flickor»
likaledes skall vara minst 10. Att det icke
är tillräckligt, att detta antal finnes
inskrifvet, utan att meningen verkligen är den, att
barnen tillika skola i regeln deltaga i
slöjden, därom hafva vi nu fått prejudikat.
Skolrådet i Rya församling i
Kristianstads län sökte att för år 1899 utbekomma
statsbidrag för uppehållande af undervisning
i slöjd för gossar vid en församlingens skola
med 75 kronor. Folkskoleinspektören
anmärkte, dels att antalet slöjdande vid
skolan icke varit det af skolrådets ordförande
angifna, dels ock att det lagstadgade
antalet icke förefunnits någon slöjddag sedan
den 8 april och detta ej i följd af sjukdom
eller tillfälliga försummelser utan på grund
af själf tagen eller af skolrådet lämnad
befrielse antingen under hela terminer eller
under en följd af veckor och månader.
På grund af de utaf folkskoleinspektören
anförda skäl, hvaraf framginge, att de i k.
kungörelsen den l juni 1894 angående
anslag för beredande af undervisning i slöjd
åt i skolåldern varande gossar föreskrifna
villkor för stadsbidrags erhållande icke
blif-vit uppfyllda, förklarade sig länsstyrelsen
förhindrad utbetala det äskade statsbidraget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
