Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (942.) 17 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVENSK LÅEARETIDOTNG.
N:r 3
och k. m:t har den 15 sistlidna december
ej funnit skäl att häri göra ändring.
- Liknande blef utgången angående
flickornas slöjd i samma församling. Skolrådet
begärde för år 1899 statsbidrag för
uppehållande af undervisning i slöjd for flickor
vid en Rya församlings skola med 30
kronor. Folkskoleinspektören anmärkte, dels
att de inskrifna slöjdande flickornas antal
under innevarande år icke, såsom skolrådets
ordförande intygat, varit 27 utan blott 21,
dels ock att de närvarandes antal endast
två dagar under året uppgått till det i lag
stadgade. Då de i k. kungörelsen den 29
maj 1896 angående anslag för beredande af
undervisning i slöjd åt i skolåldern varande
flickor föreskrifna villkor för statsbidrags
erhållande icke blifvit uppfyllda, vägrade
länsstyrelsen statsbidrag, och skolrådet har
förgäfves häri sökt ändring. ,a
- Skolrådet i Nosaby församling sökte
likaledes hos länsstyrelsen i Kristianstads
län att för år 1899 utbekomma statsbidrag
för uppehållande af undervisning i slöjd för
gossar vid en distriktets skola med 75 kr.
Folkskoleinspektören anmärkte, att
lagstadgade antalet slöjdande under flera dagar
icke förefunnits och att försummelsen icke
syntes hafva berott på tillfälliga
omständigheter. På grund häraf vägrade
länsstyrelsen statsbidrag, och k. m:t har äfven här
godkänt länsstyrelsens resolution.
- Däremot har länsstyrelsens resolution
i fråga om statsbidrag till Näflinge
församling i Kristianstads län blifvit upphäfdt.
Skolrådet i nämda församling sökte att f Or
år 1899 utbekomma statsbidrag för
uppehållande af undervisning i slöjd för flickor
vid skolorna i Näflinge och Östra Ejaröd
med tillsammans 60 kronor.
Folkskoleinspektören anmärkte, att lagstadgade antalet
slöjdande förefunnits under året i den förra
skolan endast 12 dagar och i den senare 5
dagar, i följd hvaraf länsstyrelsen fann sig
förhindrad att utanordna det äskade
statsbidraget. Skolrådet klagade hos k. m:t,
och öfver dessa besvär yttrade sig
folkskoleinspektören, som därvid anförde,
att som skolrådet grundade sina besvär
på-nya utdrag af journalerna, hvaruti vore
upptagna jämväl de flickor, som i småskolornas
tredje klass, motsvarande folkskolans första
årsklass, åtnjutit undervisning i slöjd, samt
af dessa utdrag framginge, att ej blott
föreskrifna minimiantalet utan i allmänhet än
flera varit tillstädes alla slöjddagar under
läsåret, förf olle vid sådant förhållande den gjorda
anmärkningen.
Med anledning af hvad numera blifvit
upplyst, har k. m:t pröfvat skäligt att, med
upphäfvande af länsstyrelsens resolution,
visa målet åter till länsstyrelsen, som äger
att detsamma ånyo till handläggning
företaga och därmed vidare lagligen förfara.
Ändring i donationsbestämmelse,
Genom testamente år 1873 förordnade Laur.
Setterlund å E klan gen och hans hustru,
bland annat, att efter båda makarnas död
ett belopp af ] 4,000 riksdaler riksmynt
skulle tillfalla folkskolan vid Kvarntorp i
Ärila socken med villkor, att skolan skulle
förvandlas till fast skola för de östra
ro-tarne inom socknen, samt med föreskrift,
att räntemedlen skulle användas till lärarens
aflöning och fattiga barns underhåll i skolan.
Efter det makarna Setterlund aflidit
förändrades skolan vid Kvarntorp till en fast
folkskola. Af räntan å ofvänberörda
belopp användes 250 kronor årligen till
understöd åt fattiga barn i skolan och
återstoden såsom bidrag till aflönande af
lärarinnan vid skolan.
Enär antalet skolbarn på senare åren
betydligt ökats, särskildt inom de östra
rotarna, beslöts i fjor att vid Koppar torp
i närheten af Eklångens järnvägsstation
uppföra en skolhusbyggnad med lärosalar för
folkskola och småskola samt bostad för två
lärarinnor. K. m:t har nu medgifvit, att,
sedan fast folkskola inrättats vid
Koppartorp och skolan vid Kvarntorp förändrats
till fast mindre folkskola, utan hinder af
bestämmelserna i ofvan omförmälda
testamente, af räntan å testamenterade beloppet
minst 250 kr. årligen må utdelas såsom
understöd till fattiga barn vid någondera af
dessa båda skolor och återstoden användas
såsom bidrag till aflönande af lärarne vid
samma skolor.
Klockareinstitutionen bör
afskaffas. Redan för många år sedan
uttalade vi den som det då måhända tycktes
något hädiska tanken, att hela
klockareinstitutionen borde afskaffas. Och hvar gång
det varit tal om bättre ställning för rikets
klockare, hafva vi ständigt förklarat, att
det icke är vardt att kppa på denna
föråldrade institution. Bättre vore att ställa
så till, att folkskollärarne kunna slippa från
klockaregöromålen, hvilka lämpligen kunde
öfverlämnas åt en kyrkovaktmästare. En
förening af folkskollärare- och organistsysslorna
lämpar sig däremot särdeles väl, och borde
i sammanhang härmed organisten erhålla en
något så när anständig aflöning. Denna
tanke synes nu hafva mognat.
Vid kyrkosångens vänners sammanträde
i Växjö framlade folkskoleinspektören pastor
J. A. Franzén, såsom ordförande för den
i oktober tillsatta kommittén, hvilken skall
verka för organist- och kantorslönernas
höjning, ett förslag till klockareinstitutionens
upphäfvande.
Som grund för detta förslag framhölls, att
klockareiostitutionen vore föråldrad, hvilket
framginge däraf, att större delen,
hufvudsakligen vaktmästaresysslor, af klockares
instruk-tionsenliga åligganden redan nu bestredes af
kyrkovaktmästaren. Och den vore hinderlig
för kyrkosångens höjande. Ty det funnes
inga föreskrifter om kompetens i musik och
sång för densamma.
Önskligt vore därför dess slopande och en
samtidig, just därigenom möjliggjord,
uppryckning af organist- och
kyrkosångareinsti-ktutionen. Till kyrkosångares aflöning skulle
medel fås af de nuvarande klockarelönerna.
Organist- och kyrkosångare-examen skulle
hädanefter förenas och stadgas som nödig för
kompetens till organisttjänst.
Så var tankegången i kommitterades
förslag, för hvilket man redan erhållit
instämmanden från för kyrkosång intresserade håll
annorstädes.
Kommittén kommer att utsända ett
frågocirkulär att besvaras till den l april och att
sedermera, ifall förslaget vinner tillslutning,
ordna en petition till regeringen rörande sa.-
ken och därtill söka samla allt det stöd,
som kan fås.
Ett af världens största
skolhuskomplex finnes å Kungsholmen i
Stockholm. Sedan det nya folkskolehuset
därstädes under förra veckan tagits i bruk
för sitt ändamål, finnes på en tomt, som
omfattar 110,000 kvadratfot, en
skolhuskomplex, i hvilken samtidigt kan
undervisas minst 3,600 barn.
Inom Kungsholms församling finnas
numera inga eftermiddagsafdelningar, utan
åtnjuta alla barn förmiddagsundervisning,
hvilket ju är ett särdeles lyckligt
förhållande.
Berättelsen öfver Hallands läns
trettonde allmänna folkskolemöte
i Varberg den 18-20 juli 1899, till hvars
utgifvande landstinget i fjor lämnade
understöd, har nu i tryck utgifvits af mötets
sekreterare, folkskolläraren K. V. Palmer,
och erhålles till det billiga priset af 50 öre.
I ett ledigt språk redogöres för de
förberedande åtgärderna för mötet, dess
program, dess förhandlingar och därvid
anordnade samkväm. Fullständigt återgifvas
biskop Kodhes predikan första mötesdagen,
kyrkoherden A. Lundskogs bibelbetraktelse
andra dagen, de hållna föredragen af
folkskoleinspektören A. Z. Hammarberg och
kyrkoherden F. Lagerman i Grällared samt
A. Z. Hammarbergs sista mötesdagen hållna
morgonbön.
Likaledes återgifvas inledningsföredragen
och debatterna rörande diskussionsämnena.
Frågorna om revision af svenska kyrkans
katekesutveckling, om hemläxorna i
småskolan, den kvinnliga slöjdens anordnande i
folkskolan, folkskolans uppgift att uppfostra
barnen åt staten, våra dagars
reformsträfvan-den på folkskolans område,
fortsättningsskolan, rusdrycksundervisningen, folkskolans
uppgift för kyrkosångens höjande samt
ungdomens uppfostran till arbetssamhet,
sparsamhet och välstånd gåfvo de olika åsikterna
flerfaldiga tillfällen att bryta sig mot
hvarandra. Med tillfredsställelse finner
skol-vännen, att de uppträdande talarne ur
lärarekåren visade en öppen blick för tidens kraf
och att de agrariska yrkandena på
inskränkning af lästiden bestämdt tillbakavisades.
Det 148 sidor dryga häftet, hvars
utstyrsel är behaglig, skall säkerligen för
mötesdeltagarna upplifva många angenäma
minnen, och gäller detta icke minst om
skildringen af festen på Varbergs fästning
och det därvid af förste läraren A. V.
Hellerstedt hållna intressanta föredraget om
fästningens historia.
Om undervisning och skolor
Under 1700-talet höll d:r Ellen Fries
ett^ föredrag å Pedagogiska sällskapets
sammanträde i fredags afton härstädes. Inför
en talrik publik, bestående företrädesvis af
lärarinnor, upprullade föreläsarinnan en rad
taflor från adertonde århundradets
skolväsen och skollif. Af flera dåtidens mera
framstående män uttalades åsikter, hvilka
först i våra dagar kommit till allmänt
erkännande. Biskop Jesper Svedberg ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
