Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (942.) 17 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
SVENSK IÄRARETIDNING.
N:r 3
rande personal deltaga lika med Strömsholms
kungsladugård och öfriga skattskyldige inom
den öfriga socknen. Häröfver anfördes besvär
hos länsstyrelsen, som ej fann anledning att
i öfverklagade kyrkostämmobeslutet göra
ändring, då det ej ådagalagts, att något
undantag i fråga om deltagande i skolväsendets
underhåll vore gällande för Strömsvik och
Hultet samt det vore dessas innehafvare
obetaget att, om och när tillämpning af beslutet
ifrågasattes, emot debiterings- och
uppbördslängden, i hvad dem rörde, särskildt föra talan
i mån af befogenhet. Kammarkollegium har
icke funnit några omständigheter vara
ådagalagda, som kunnat föranleda ändring i
öfverklagade utslaget.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOL1ÄRAREFÖRENING
Centralstyrelsens årsmöte.
Härmed lämnas en fortsättning af den i
förra numret intagna redogörelsen för de af
centralstyrelsen vid årsmötet behandlade
ärendena.
Revision af katekesutvecklingen.
Eran Halinstadskretsen hade inkommit en
motion med anhållan, att centralstyrelsen
måtte under år 1900 utsända nämda ärende
till kretsföreningarnas behandling. I
afseende på de förändringar, som ansåges
nödiga, anslöt sig kretsen till den vid
Hallands läns 13:e allmänna folkskolemöte
antagna resolutionen, återgifven i n:r 30 af
denna tidning för 1899.
Centralstyrelsen anser väl en förbättrad
lärobok i kristendomskunskap högeligen af
behofvet påkallad, men enär för närvarande
flera andra på dagordningen stående viktiga
frågor taga uppmärksamheten så starkt i
anspråk, att ett utsändande i år är omöjligt,
beslöts att göra ärendet hvilande.
Förtydlig-ande af folkskolestadgans § 48 mom. l a).
Under framhållande af önskvärdheten
däraf, att det kunskapsmått, som enligt
ofvannämda moment erfordras för att kunna
deltaga i den egentliga nattvardsläsningen, vore
bestämdt angifvet, hade Hernösandskretsen
hos centralstyrelsen anhållit om
framställning till k. m:t i detta syfte. Tillika hade
kretsen ansett, att till dess ett sådant
förtydligande blefve af regeringen lämnadt,
lärarepersonalen i de särskilda distrikten
borde hänvända sig till skolråden med
anhållan om klart besked från deras sida i
berörda sak.
Då centralstyrelsen år 1897 med
anledning af motion från Östersundskretsen
ingick till k. m:t med en petition angående
bland annat närmare bestämmande af det
kunskapsmått, som erfordras för afgång
enligt folkskolestadgans § 48, men den
ifrågavarande punkten fått beträffande fattiga barn
kvarstå i hufvudsak oförändrad, ansåg
centralstyrelsen,, att ett nytt hänvändande till
k. m:t så snart efter den nya
folkskolestadgans utfärdande säkerligen ej skulle leda
till något resultat. Centralstyrelsen beslöt
emellertid att, dä tillfälle yppar sig, söka
befrämja motionens syfte.
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Centralstyrelsen hade under år 1899 till
samtliga hushållningssällskap,
folkskoleinspektörer och skolrådsordförande i riket
äfvensom till åtskilliga trädgårdsföreningar aflåtit
ett cirkulär angående trädgårdsskötselns
ställning och betydelse. Med anledning däraf
hade ingått åtskilliga svarsskrifvelser, hvilka
föredrogos. I af vaktan på flera svar beslöt
centralstyrelsen att för närvarande göra
ärendet hvilande.
Lärjungebibliotek.
Endast från 167 kretsar hafva
protokollsutdrag angående detta ärende inkommit till
centralstyrelsen. Bland dessa uppgifva 91,
att intet lärjungebibliotek finnes inom
området, och 23 lämna ett obestämdt svar.
Från 53 kretsar har däremot uppgifvits, att
sammanlagdt 110 lärjungebibliotek finnas.
Af dessa 110 bibliotek hafva endast hälften
eller 55 insändt vederbörliga uppgifter,
hvaremot sådana uppgifter insändts från 9
bibliotek, som ej blifvit i kretsarnas protokoll
omnämda. Uppgifter föreligga således från
sammanlagdt 64 bibliotek.
Af dessa finnas 30 i stad och 34 på
landsbygden. 45 äro skilda från
socken-(stads-) biblioteket; 13 äro förenade därmed.
Från 6 bibliotek saknas uppgifter härom.
De flesta biblioteken förestås af läraren (58)
och lyda under skolrådet (42). 17 äro
upprättade före 1890 och 40 på 1890-talet.
Från 7 saknas uppgifter om tiden för deras
upprättande. Medel till bibliotekens
upprättande hafva erhållits på många olika sätt.
26 bibliotek hafva upprättats genom anslag
af kyrkostämman eller skolstyrelsen, 8
genom anslag af kommunalstämman och 3
genom donationer. 6 hafva bekostats af
läraren och omkring 20 genom frivilliga
bidrag af församlingsmedlemmar, konserter o. d.
I allmänhet underhållas biblioteken på samma
sätt som de upprättats.
Centralstyrelsen beslöt:
1) att söka införskaffa uppgifter från de
bibliotek, för hvilka sådana saknas;
2) att ingå till de större förlagsfirmorna
med anhållan om rabatt för
lärjungebiblioteken ;
3) att utgifva en ny upplaga af katalogen
öfver böcker lämpliga för lärjungebibliotek;
4) att till bestyrelserna för större
Skolmöten utlåna föreningens mönsterbibliotek i
ändamål att vid mötena utställas.
Hälsovårdsförhållandena inom skolan,
Ytterlännäskretsen jämte Sollefteå-,
Gud-mundrå- och Hernösandskretsarna hade
anhållit, att centralstyrelsen måtte under år 1900
infordra kretsarnas utlåtande, om en
läkareundersökning af folkskolans barn jämte andra
härpå inverkande förhållanden kan anses
önskvärd, samt under hvilka förhållanden
och till hvad omfång en dylik kan
anordnas.
Centralstyrelsen, som anser, att frågan
om hälsovården inom skolan i allmänhet
snart nog bör blifva föremål för en
grundlig behandling, fann ej skäl att nu utsända
den i motionen berörda speciella delen af
ärendet, helst som någon större erfarenhet
ännu ej vunnits i de städer, som nyligen
infört läkareundersökning af folkskolebarn.
Afgångsbetyg.
Uti ingifven motion hade Askerskretsen
anhållit, att centralstyrelsen måtte under år
1900 förelägga kretsarna att besvara följande
frågor:
1) Anser kretsen, att de afgångsbetyg, som
nu utfärdas från våra folkskolor, äga den
betydelse för barnens kommande lif, som de
böra hafva?
2) Om så ej är, hvad bör göras, för att dessa
betyg må få större betydelse?
3) Böra ej de sedvanliga betygsarken
utbytas mot s. k. betygsböcker, och huru böra
dessa vara beskaffade?
Centralstyrelsen fann väl motionens syfte
behjärtansvärdt och beslöt att vid lägligt
tillfälle söka befordra detsamma, men ansåg
ärendets utsändande till kretsarna obehöfligt.
Hvad särskildt den tredje frågan angår,
torde saken bäst främjas genom det
enskilda initiativet.
Material till en svenska folkundervisningens
historia.
Då den i förra numret förekommande
förteckningen öfver dem, som tillerkänts
honorar för -insända skolhistoriska bidrag,
råkat blifva ofullständig, meddelas härmed,
att till Å. G. Lundborg i Sundby, F. A.
Frölén i V. Vingåker, J. Martinelle i Harbo
och Stina Falk i Främsbacka skulle utdelas
mindre honorar å sammanlagdt 125 kronor.
Ett skolhistoriskt museum.
Några bidrag till bildande af ett sådant
museum hade visserligen anmälts, men då
det förefaller, som om centralstyrelsens
til-1-kännagifvanden angående tillvaratagande af
äldre skolmateriel ännu ej tillbörligen
beaktats, beslöt centralstyrelsen uppmana hvar
och en att på sin ort söka hindra de
skolhistoriska föremålens förstörande samt att
till centralstyrelsen insända meddelanden om
befintligheten af sådana föremål.
Förteckningen härå kommer att delgifvas d:r A.
Hazelius, enär den nya byggnaden för
Nordiska museet kommer att inrymma en
skol-historisk afdelning.
Öfverbefolkningen inom folkskolan.
Centrals! yreisen beslöt att för
åstadkommande af en statistik öfver nuvarande
antal barn, som i olika
folkundervisningsanstalter undervisas af samme lärare, skall
genom länsombuden utsändas en blankett,
upptagande rubriker till härför behöfliga
uppgifter jämte anhållan om dess ifyllande
och återsändande till länsombuden.
Resultatet af denna undersökning är afsedt att i
sin mån lämna en åskådlig bild af det
arbete lärare och lärarinnor nu hafva att
utföra, och bör således kunna blifva af stort
värde vid lönefrågans behandling.
Pensionsfrågan.
Sedan den af centralstyrelsens ordförande
inom andra kammaren vid föregående års
riksdag väckta motionen om höjning af
maximidelaktighetsbeloppet i folkskollärarnes
pensionsinrättning blifvit af slagen, ansåg
centralstyrelsen nu, att enda utvägen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
