Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (943.) 24 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING.
5rr
i
om dagen under 6 å 7 år, kan vid 14 års
ålder, då han får börja öfva sin kropp till
arbete, icke få lust och intresse för
ansträngande sysselsättning, på samma gång den
värderikaste tiden för inhämtande af sättet
för arbetets utförande gått förlorad, genom
att han ej fått begagna sig af barnaålderns
ovanliga lust och böjelse att imitera.
Vore den skildring af
folkskoleförhållandena, som här lämnas,
allmängiltig, så skulle betänkligheterna mot
den dagliga skolgången onekligen i
j mycket vara befogade.
För det första förutsattes, att
skolvägen är lång, ända till 3/i mil. Men
kan sådant verkligen anföras såsom
skäl för hvarannandags-läsningens
allmänna införande vid småskolorna? Och
är en så lång skolväg numera ej
ett-sällsynt undantag äfven i fråga om
folkskolan? Vi medgifva mycket gärna,
att det för barn i skolåldern kan vara
ansträngande och hälsoförstörande att
i ur och skur vandra 3A mil fram och
3/4 mil tillbaka, och att det för deras
moral ingalunda är förmånligt att utan
tillsyn få tillbringa 3-4 timmar på
landsvägen. Men om sådant är
skad-ligt 5 eller 6 dagar i veckan, så är
det skadligt äfven 8 dagar i veckan,
och rätta botemedlet däremot är icke
att inskränka skoltiden till ett
minimum utan att minska skolvägens längd
genom inrättande af nödigt antal
skollokaler. Det senare sättet för
svårigheternas afhjälpande har ju redan i
allt högre grad blifvit anlitadt, och i
den riktningen bör man naturligtvis
fortfara så långt ekonomiska hänsyn
tillåta. Åtminstone i mera befolkade
trakter borde skolvägar på ;}/i mil nu
höra till en öfvervunnen ståndpunkt.
Såsom skäl för införande af
hvaran-iiandagsläsning på sådana orter, där
h vardagsläsning redan förekommer,
duga de i alla händelser icke.
För det andra förutsätter författaren
af ofvan meddelade skolskildring, att
den dagliga lästiden är mycket lång.
I punkten 2 säges, att barnen få »sitta
stilla från kl. 8 f. m. till o e. m.,
äfven om rastestunder förekomma,
hvarefter vid barnens hemkomst läxläsning
genast måste börja». I punkten 3
förklaras barnen hemkomma »omkring
kl. 4 e. m.», och i punkten 5 påstås
de hafva »skolgång 8 a 9 timmar om
dagen».
Vi vilja icke bestrida, att skoldistrikt
kunna finnas, där vederbörande ordnat
skolan på dylikt sätt. Men det
förhåller sig med den allt för långa
skoldagen som med den allt för långa
skolvägen: den är olämplig såväl för
hvaraiinandags-läsning som för
hvar-dags-läsning. Ty äfven om endast en
timme behöfves för vandringen till och
ifrån skolan, så är och blir det för
mycket, att barnet först skall vara i
skolan från 8 till 3 och sedan till på
köpet syssla med dryga hemläxor.
Finnes i skoltiden inskjuten en mycket
lång rast, så blifva barnen därunder
hänvisade åt sig själfva och bringas
helt naturligt att förströ sig med
skälmstycken. Vinkar dem vid skolarbetets
slut icke ett middagsmål i hemmet, sä
frestas de att på hemvägen gå och
slå dank. Och är deras skolfria tid
så knapp, att den till väsentlig del
uppslukas af läxläsning, så komma de
ur vanan att göra nytta genom att
hjälpa far och mor. Kort sagdt:
genom en anordning af skolarbetet, sådan
som den anförde författaren förutsatt,
drager man öfver folkskolan de så ofta
hörda beskyllningarna, att hon är till
skada för barnens sedlighet, arbetslust
och arbetsduglighet.
Men - väl att märka - en dylik
anordning är pedagogiskt oförsvarlig
äfven om den för hvarje barn
inskränkes till 3 dagar i veckan. Det
rätta är icke att hvarannan dag låta
barnen få ett öfvermått af skolarbete
och hvarannan dag intet alls utan
tvärtom att hvar dag låta dem få
lagom. Och lagom är för barn på
folkskolestadiet icke 7--8 timmar utan
5 eller kanske 4.
Det vore i flera afseenden önskvärdt,
att vederbörande inom våra skoldistrikt
rätt nu »ruskade upp sig» ur gammal
slentrian och öppnade blicken för de
mångahanda olägenheter, som den
allmänt använda »delade skoldagen»
medför. Genom införande af »samlad
skoldag» (»förmiddagsläsning»), hvarför
numera inga oöfverstigliga hinder möta,
skulle stora fördelar vinnas. En af de
förnämsta vore den, att de skarpaste
vapnen därmed vore vridna ur deras
händer, hvilka »på det ifrigaste arbeta
för att få hvarannandags-läsning i
såväl småbarnsskolor som folkskolor».
Sistnämda anordning skulle då blifva
ansedd för hvad den varit och är: en
provisorisk nödfallsutväg, berättigad
endast så länge och endast i den mån
ogynnsamma omständigheter hindra
införandet af daglig läsning, hvilken
är den enda normala anordningen -
den enda, hvars införande
folkbildningens vänner böra sätta såsom mål.
I lönefrågan
torde en motion säkert vara att
förvänta. Ett antal riksdagsmän, som
särskildt intressera sig för denna
fråga, hafva nämligen öfverlagt och enats
om de hufvudgrunder, som härvid böra
vara bestämmande. Mera härom i nästa
nummer.
Lärarebristen
vill regeringen söka afhjälpa på två
sätt, nämligen dels genom anordnande
af en parallellklass vid Växjö manliga
seminarium (liksom förut skett i
Göteborg)^ dels genom upprättande af ett
nytt kvinnligt seminarium, hvilket
enligt k. m:ts proposition skulle
förläggas till Landskrona.
Folkhögskolorna
hafva utsikt att få väsentligt ökadt
ekonomiskt stöd från statens sida. Med
anledning af framställning från senaste
folkhögskolemötet begär k. m:t, att
riksdagen måtte höja anslaget till
understöd åt folkhögskolor från 55,000
till 120,000 kronor, däraf 3,000 kr.
skulle kunna användas till understöd
för utbildning af lärare och lärarinnor
vid folkhögskolor.
Folkskoleinspektörernas
berättelser
för senast tilländalupiia
inspektionsperiod äro för närvarande under
tryckning. Ännu hafva dock, efter hvad vi
erfarit, icke alla berättelserna inkommit
till ecklesiastikdepartementet, hvadan
det torde dröja ytterligare någon tid,
innan berättelserna föreligga färdiga j
och på dem grundade sammandrag
kunna utarbetas. Vi tillåta oss
uttrycka den förhoppning, att berättelserna
måtte tryckas i så stor upplaga, att
exemplar kunna hållas till ualu för
alla dem, som önska i sin helhet läsa
berättelserna.
Småskollärarinnorna
samt de med dem likställda biträdande
lärarne och lärarinnorna äfvensom de
vid mindre folkskolor anställda torde
få flera för dem betydelsefulla frågor
frarn vid årets riksdag. K. m:t har,
såsom synes här ofvan, framlagt
förslag angående statsbidrag åt vikarie
vid sjukdomsfall för dylik lärare och
lärarinna, och ytterligare en k.
proposition är att motse, nämligen
angående höjning af ålderdomsunderstödet
från 150 till 200 kronor. Härtill
kommer, att en motion angående höjning
af deras löner äfven torde vara att
förvänta.
SKO LNYH ETER
Nordiska skolmötet i Kristiania.
j Regeringen i Danmark har föreslagit, att
riksdagen rnåtte bevilja ett anslag af 15,000
kronor för att sätta lärare och lärarinnor i
tillfälle att bevista instundade sommars stora
skolmöte i Kristiania. Folketingets
finansutskott har redan tillstyrkt anslaget.
- Den danska bestyreisen utgöres af 15
! medlemmar. Ordförande är skoledirektör
Joakim Larsen (ordförande i Danmarks
Lsererforening) och sekreterare kancellirådet
Fr. Thomassen. Ett verkställande utskott
har blifvit tillsatt, och består detta af
ordföranden och sekreteraren samt dessutom
riksdagsmannen teol. kand. Harald Holm
samt skolebestyrer L. Jacolsen och
skole-bestyrer F. L. Tuxen.
- Finland kommer denna gång tyvärr
icke att utse särskild bestyrelse för
nordiska skolmötet. Med anledning af mottagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
