Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (944.) 31 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
85
eller pensionerna eljest till äfventyrs
upphörde.
Med stöd af hvad jag nu anfört får jag
härmed vördsamt hemställa,
. att riksdagen ville besluta, att
samtliga folkskollärares pensioner, hvilka
blifvit fastställda efter lägre
delaktigbets-belopp än 700 kr., skola ökas till
motsvarighet mot nämda belopp eller till 525
kr. för hel pension och i proportion
därtill för af kortad pension, samt för detta
ändamål ställa till k. m:ts förfogande ett
förslagsanslag af 39,000 kronor.
Motioner.
Vid motionstidens utgång i söndags var
inom första kammaren ej väckt någon
motion, som särskildt berör skolan eller
lärarekåren. Däremot hade inom andra
kammaren blifvit väckta följande skolmotioner:
N:rl5. Af d:r David Bergström: om
undervisning i hygien m. m. vid rikets tekniska
läroverk.
N:r 18. Af hr Nils Nilsson i Skärhus: om
statsbidrag för det till folkskollärare utgående
kofoder.
N:r 36. Af akademiränt mästaren Robert
Eklundh: om anslag för resestipendier till
föreståndare, lärare och lärarinnor vid
abnormskolor.
N:r 37. Af rektor Hj. Sjövall: om anslag
för höjning af de lägsta folkskollärarepensio
nerna till 525 kr.
N:r 46. Af grosshandlaren M. Arhusiander:
om upprättande af en teknisk elementarskola
i Sundsvall.
N:r 54. Af professor C. Wallis: om
rektorernas vid de femklassiga läroverken i
Stockholm uppflyttning i högre lönegrad.
N:r 65. Af ingeniör O. Nyländer: om de
till folk- och småskollärare och lärarinnor
utgående ålderstilläggens bestridande af
statsmedel.
N:r 72. Af hr A. Petersson i Påboda: om
skyldighet för kyrko- och skolråd att årligen
utse kassaförvaltare.
N:r 86. Af hrr Emil Hammarlund och
Fridtjuv Berg: om löneförbättring för
folkskolans lärarepersonal.
N:r 87. Af desamme: om löneförbättring
för småskolans lärarepersonal m. fl.
N:r 90. Af landssekreterare J. Vidén: om
skrifvelse till k. m:t angående upprättande af
ett folkskolläraresemmarium i Strängnäs.
N:r 97. Af hr J. Johnsson i Bollnäs: om
statsbidrag till vikarie för sjuk lärare vid
landstingsseminarium.
N:r 100. Af hr G. Jansson i Krakerud: om
anslag till understöd åt s. k. sommarkurser
på landet.
N:r 118. Af hrr J. Nydal och L. G.
Broomé: om ändring i k. m:ts proposition
angående statsbidrag för slöjdundervisningen.
N:r 128. Af hr P. Norberg: om skrifvelse
till k. m:t angående ändring i reglementet
för folkskollärarnes pensionsinrättning i fråga
om beräkning af tjänsteålder.
N:r 130. Af hr 8. Söderberg: om kofodrets
fullständiga borttagande och ersättande* med
100 kronor.
LITTERATUR
Harmoni lära jämte supplement, innehållande
praktiska öfningar af Aron Bergenson,
lärare i harmoni vid k.
musikkonserva-torium. Stockholm, Abr. Lundquists k.
hof musikhandel. Pris: läroboken 4 kr.,
supplementet l kr.
I olikhet med förhållandet inom de flesta
andra studiegrenar har lärobokslitteraturen
på musikens område, särskildt för studiet
af harmoni, hittills varit synnerligen
bristfälligt tillgodosedd. Äldre musici erinra sig
nog vår första lärobok i ämnet, den
numera föråldrade och sedan flera år tillbaka
utdömda Drakes harmonilära. På senare
tid har nian måst nöja sig med en
öfversättning från tyskan af Richters arbete, som
ju har sina förtjänster, men som i mångt
och mycket varit ägnadt att göra
musikstudiet både svårfattligt och tröttande. Det
är därför hög tid, att något blifvit gjordt
till afhjälpandet af denna brist.
Vid grundläggandet af de musikaliska
studierna gäller liksom på andra
studieområden, att det bjudna arbetsmaterialet icke
blott är väl systernatiseradt utan äfven
framträder i en lättfattlig och för den
slumrande begaf ningen väckande form. I hvad
mån det nu utkomna arbetet motsvarar
sådana anspråk, därom är måhända för tidigt
att fälla ett afgörande omdöme. Redan vid
första anblicken röjer emellertid arbetet
oför-tydbart den rutinerade pedagogen.
Enkelhet och klarhet i framställningen utan
belastning med onödig terminologi är ett för
boken utmärkande drag. Därtill kommer
det genomgående stegvisa framåtskridandet,
som aldrig tillåter upptagande i en
efterföljande framställning af något, hvilket ej
i det föregående blifvit förklaradt och
genom exempel belyst. En annan pedagogisk
förtjänst är, att elevens själf verksamhet
tidigast möjligt tages i anspråk. Sålunda
förekommer redan i samband med
redogö-görelsen för treklanger öfning i
själfständig ackordsättning, modulation och
harmo-nisering af enkla melodier.
Efter en inledning om intervaller är
boken uppdelad i tre afdelningar: Ackordläran,
Ackordfrämmande toner och Praktisk
användning. Författarens mångåriga
erfarenhet som lärare i harmoni vid vårt
rnusik-konservatorium kommer ofta inom alla tre
afdelningarna till synes i den
själfständighet beträffande terminologi och metodisk
utveckling, hvarmed ämnet blifvit
behandladt. Det gamla och häfdvunna har fått
plats, endast för så vidt det befunnits fullt
motsvara sitt ändamål. Det nya är nytt i
den mening, att det utgör resultatet af å
ena sidan ett mångårigt studium af icke
minst franska författare och å andra sidan
den under lärareverksamheten vunna
erfarenhet om den väg, som lättast och säkrast
leder till målet.
Att vi företrädesvis skärskådat arbetet
ur pedagogisk-metodisk synpunkt är ju
ganska förklarligt. Bedömandet af dess värde
i rent musikaliskt afseende ligger inom
området för den verkliga fackmannainsikten.
Författarens erkändt musikaliska begåfning
utgör dock en borgen för, att arbetet äfven
ur denna synpunkt är förtjänstfullt.
Den sanningen, att musiken är konst
och icke en produkt af dagsverksmässigt
arbete i förening med en hop innötta
läxor, det synes författaren angelägen att
lägga sina elever på hjärtat. Utom den
ofvan nämda tidigt inträdande själf
verksamheten peka åt detta håll de råd, han
på flera ställen gifver, då han t. ex.
lämnar eleven fritt att välja sina ackord
och ackordföljder så, som det klingar bäst
och faller sig naturligast, eller då han
uppmanar till flitig analysering af de stora
mu-sikmästarnes arbeten. Icke minst
tillgodoses odlandet af de musikaliska anlagen
genom den stora mängd öfningar i
ackordsättning, modulation och harmonisering, som
erbjudes eleven i det boken åtföljande
supplementet.
Sedan vi till det ofvan sagda fogat, att
förläggaren försett arbetet med en präktig
utstyrsel, återstår det blott att lyckönska
både författaren och förläggaren att hafva
på detta sätt »fyllt ett länge kändt behof.»
En högtidsdag i Grängesberg.
Invigningen af ’Tassels donation".
l ett af Dalarnes förnämsta arbetscentra,
det i våra dagar för sin lifaktighet i
utvecklingen vidt bekanta Grängesberg, firades
den 10 dennes en fest, som, för så vidt det
gäller landsbygden, till sin innebörd helt
visst söker sin like t. o. m. vidt utöfver
Sveriges gränser.
Den på sin tid store delägaren i
Grängesbergs grufvor Sir Ernest Cassel i London
hade donerat en half million kronor åt
Grängesberg med bestämmande, att för
summan skulle uppföras bland annat en större
monumental byggnad för 20(3,000 kronor.
Grängesbergs arbetare inbjudas att inom
densamma stämma möte med vetenskapen,
konsten och det sant förädlande nöjet samt
deras olika representanter.
Med guldbokstäfver tillkännagifves öfver
stora ingången, att Cassels hus uppförts år
1899 under konung Oskar ll:s 27:e
regeringsår samt att byggnadens ändamål är
Grängesbergs arbetares väl. Som »Cassels
donation» således har till ändamål
folkupplysningen och därutinnan slutar sig i
omedelbar fortsättning till folkskolebildningen,
nedskrifver undertecknad, sona genom en
väns inbjudan och förmedling hade äran
deltaga uti den högtidliga invigningen, dessa
rader i afsikt att ägna dem Svensk
Läraretidnings läsekrets.
Först något om den egentliga byggnaden.
Majestätiskt dominerande ligger den norrut
midt emellan den utsökt vackra
grufdirektörs-bostaden å östra och den blifvande
folkskolan å västra sidan samt det rika, idoga
grufTältet vid sin fot och en den mest
hänförande utsikt långt i fjärran blå, söder,
öiter och väster ban. Till stora ingången
leder en öppen »veranda», hvars tak
uppbäres af 6 stycken två våningar höga
fristående stenpelare om l meters diameter.
I vestibulen läsas inom dekorativt
anordnade lagerkransiraitationer följande sentenser:
Ej bättre börda man bär på vägen än
mycken kunskap. - Hvad ädelt är du vilje, hvad
rätt du göre. - Styrka båtar föga, där vett ej
finns. - Glädtigt sinne är vis mans vinst!
- Sök fäderneslandets bästa, dess väl är ditt.
- Ädel möda ger ädel glädje. - Ett blidt
ansikte gläder hjärtat. - En hvar kan ädelt
kämpa, om han ej segra kan. - Det är de
förståndigas hugnad, att de varsamt handla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
