Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (944.) 31 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
87
Folkskollärarens lön känna vi. Men
lots-ocli fyrbetjäningens? Ja, de här på ön
bosatta, till Stockholms lotsfördelning
hörande lotsarne ha en årsinkomst, som ej
mycket understiger 3,000 kronor. Nu är
det ju sant, att dessa lotsar ej hafva fritt
husrum och vedbrand, men dessa förmåner
gå ej till mer än 200 kronor härute. På
en lotsstation i den församling, där jag är
lärare, ha lotsarne omkring 4,000 kr. i
inkomst, under det att läraren på platsen har
900 kronor. Hvad säges örn jämförelsen?
Om ej fyrpersonalen eller tullpersonalen
är så väl aflönad som lotsarne, så hafva de
fullt ut lika mycket som en folkskollärare.
Många af mina f. d. skolgossar, som slutat
skolan för 5 å 6 år sedan, hafva med
mycket mindre kostnader, än en folkskollärare
*får vidkännas, en vida bättre ekonomisk
ställning än jag, deras lärare. En af mina
skolgossar blef fyrvaktare med 800 kronor
i kontant lön jämte fritt husrum,
vedbrand och lyse. En annan har blifvit lots
för någon tid sedan med omkring 2,500
kronor i lön.
I fråga om yrkesarbetare härute kan
nämnas, att en byggnadssnickare kan ha 50 öre
i timmen, en målare lika hög, ja högre
timpenning.
Skulle det vara så underligt, om vi
lärare, med ofvan anförda fakta för ögonen,
skulle blifva missmodiga? Det fordras
plikttrogenhet och nit i vårt kall, men likväl
skola vi alltid grubbla öfver, huru vi skola
få utgifter och inkomster att gå i hop.
Un-dertecknads familj utgöres af sex personer,
tjänarinna inberäknad. Utgifterna för mat
i hushållet gå oaktadt ett mycket tarfligt
lefnadssätt till 700 kronor pr år. Öfriga
utgifter torde uppgå till 500 kronor. Då
min lagliga lon utgör 900 kronor, är det
klart, att om jag ej hade något bredvid
min skollärarelön, jag skulle bli »skuldsatt
Öfver öronen». Skuldfri har jag ej lyckats
blifva förr än i år, trots att jag varit
lärare i 14 år.
Men om det också är möjligt för en
folkskollärare att »släpa» sig fram på sina
inkomster utan att skuldsätta sig - är det
nog? Kan det ej anses nödvändigt äfven
j för en folkskollärare, att han kan årligen
afsätta ett eller två hundra kronor att
i framtiden användas för barnens
uppfostran eller kanske till en liten stuga," då
pensionstiden inträffar. Jag anser, att,
huru än begynnelselönen kommer att
blifva, lönen efter 10 års tjänstgöring bör
utgå med 1,200 kronor. Äfven om sagda
lön blir den »lagliga», torde nog den lärare,
som sitter med stor familj, behöfva se sig
om efter biförtjänster.
Skärgårdsbo.
DÖDSFALL
B. L. Gasslander f. Pensionerade
folkskolläraren, tjänstgörande organisten och
klockaren i Elga församling af Yärmlands
län Bengt Lorens Gasslander afled - som
vi i korthet nämt - i Arvika den 17 den-
nes efter endast två dagars sjukdom.
Dödsorsaken var inagblödning och ett gammalt
hjärtfel.
Född i Böda på Öland den 28 december
1842, där fadern var klockare, aflade
Grass-lander skollärareexamen i Karlstad 1861
samt organist- och kantorsexamen därstädes
j 863. Sin första anställning erhöll han i
den vidsträckta Sunne församling i
Värmland, hvilken på den tiden hade få
lärarekrafter, hvadan skolarbetet var synnerligen
ansträngande.
År 1867 erhölls transport till Elga. Här
verkade Gr. till och med vårterminen 1898,
då han afgick med pension, hvarefter han
tjänstgjorde som vikarie, dels höstterminen
samma år på sin förra ordinarie plats, dels
höstterminen förra året i Gunnarskog.
Inom Elga var nog arbetet mången gång
mödosamt. Till en början undervisades i
trånga osunda lokaler. Sedan skolhusen
blifvit uppbyggda, ambulerade skolan på tre
långt skilda ställen, sedermera mellan tvänne
rotar, men området var alltid detsamma.
Utrustad med en stark hälsa, ett
synnerligen godt hufvud samt ovanlig förmåga att
uttrycka sina tankar, erhöll Gr. åtskilliga
förtroendeuppdrag. Så var han t. ex.
ordförande i en äldre lärareförening, mångårig
ordförande i socknens brandstodskommitté
af Värmlands brandstodsbolag, ledamot i
be-villnings- och taxeringsnämden, hvarjämte
han förrättade en mängd arfskiften,
bouppteckningar och auktioner i samhället. På
sin tid sysslade han äfven med
skogsaffärer. Vid sidan af sin lärareverksamhet,
som alltid var hans hufvudsakliga göra,
ägnade han sin tid och krafter åt
vidtomfat-tande juridisk verksamhet, för hvilken han
hade stora praktiska anlag. Många voro
därför de inom västra Värmland, som sökte
honom framför akademiskt bildade jurister
och blefvo hjälpta. Det var just i ett
juridiskt ärende han gjorde den resa till
Arvika, hvilken blef hans sista.
Såsom en skämtsam och humoristisk
umgängesvän hade han ofta besök i sitt
gästfria hem samt var gärna sedd bland
kamrater och i sällskapslifvet,, hvadan saknaden
är allmän.
För efterlefvande fem barn, som i
december förra året förlorade sin moder,
kännes dock tyngden af detta nya, hårda slag
bittrast. Men i deras sorg deltager en
talrik släktkrets, hvaraf flera äro lärare och
lärarinnor i skilda delar af landet.
Hvile den verksamme mannen i frid!
B-m.
Anders Ersson f. På sin
landtegendom Haggården invid Hedemora afled
den 15 dennes förre folkskolläraren och
kyrkosångaren Anders Ersson vid nära 80
års ålder.
Ersson var född i Floda församling i
Västerdalarna, hvarest han i öfver 40 år verkat
som lärare och i 19 år såsom kyrkosångare.
Från sin skollärarebefattning afgick han med
pension år 1885. Kyrkosångaresysslan hade
han förut lämnat. Sedan han blifvit
pen-sionerad, sysselsatte han sig med jordbruk.
I sin krafts dagar var Ersson en
synnerligen framstående skollärare, och af Falu
landsting hade han flera gånger i uppdrag
att utbilda småskollärare. Grenoin sitt
glädtiga lynne och sin redbara vandel
förvärfvade han sig talrika vänner; och bland
hans många forna lärjungar, en stor del
redan grånade, lefver hans minne i
tacksamhet och kärlek. Vid sin afgång från
skolan hugnades han af k. m:t med medalj i
silfver för medborgerlig förtjänst.
Hvile den nitiske skolveteranen och
vänsälle mannen i rö! –n.
Tilbud.
For de svenske Lserere og Lsererinder,
der komme her til Landet for ät studere
vört Skolevsesen, vil det sikkert vsere af
Be-tydning forud ät vsere orienteret paa
for-skellige Omraader. Da månge imidlertid
maaske ingen Kendinge har hernede, vil det
vasre mig en Glsede, om jeg kunde vsere
saadanne til Tjeneste med Oplysninger,
ved-rörende Undervisningen, Ferier, Kejseruter,
billige Bosteder etc.
Ludvig Hammer,
Kommunelaerer.
Vinkelvej J 4.
K0benhavn V.
Jultomtens pristäflan.
Nedanstående inbjudning återgifves i Svensk
Läraretidning, enär helt visst många lärare
och lärarinnor önska deltaga i årets
pristäflan.
Jultomten, den äldsta och mest spridda af
de för Sveriges skolbarn afsedda
jultidningarna, utkommer i år för tionde gången. Med
anledning häraf inbjuder redaktionen vördsamt
vårt lands författare och författarinnor att
deltaga i en pristäflan, hvarom närmare
bestämmelser återfinnas här nedan.
Då Jultomten ständigt haft som sitt
valspråk: »Endast det bästa är godt nog, åt
barnen», vågar redaktionen hysa den
förhoppningen, att våra förnämsta skriftställare skola
intressera sig för denna pristäflan. Säkert skola
de då finna ett eller annat ämne, som kan vara
ägnadt att hos de små väcka ädla och höga
tankar, gifva sund näring åt deras fantasi och
såmedelst bidraga att skänka dem ett minne,
som kan följa dem genom lifvet.
För pristöflingen gälla följande
bestämmelser :
1} Deltagare äger att själf fritt välja ämne
och efter godtfinnande behandla det i sagans,
berättelsens, legendens eller sångens form.
2) Framställningssättet bör vara lämpadt för
barn i en ålder af 8-14 år.
3} Täflingsskrift på prosa må upptaga ett
omfång, motsvarande ungefär en trycksida af
Jultomten; skaldestycke må gärna vara
ansenligt kortare.
4) För de två täflingsskrifter, som af
vederbörande primämd tillerkännas första och andra
prisen, utbetalar redaktionen resp. 250 och 150
kronor, och vare författaren skyldig att
häremot öfverlämna sin täflingsskrift till
offentliggörande i Jultomten.
5) Skulle prisnämden icke finna någon af de
ingifna täflingsskrift er na förtjänt af första pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
