Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (945.) 7 februari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
Småskollärarinnornas
ål-derdomsunderstöd.
Höjning af understödet från 150 till 200
kronor.
En för småskollärarinnorna och
öfriga med dem i löneförmåner likställda
lärare och lärarinnor särdeles
behjär-tansvärd fråga torde vid innevarande
års riksdag vinna sin lösning.
K. m:t har nämligen sistlidna lördag
till riksdagen öfverlämna! en k.
proposition, i hvilken föreslås, att
riksdagen måtte medgifva sådan förhöjning
af de understödsbelopp, hvilka efter
utgången af år 1900 beviljas från
små-skollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt,
att beloppet af helt understöd utgör 200
kronor för år;
att det årliga understödsbelopp, hvilket
tillkommer lärare eller lärarinna, som
blifvit i tjänst anställd före den l januari 1880,
uppnått en lefnadsålder af minst 55 år samt
tjänstgjort minst 20 år och för hvilken
summan af lefnads- och tjänsteår uppgår
till minst 80, utgör 130 kr.;
att om lärare eller lärarinna af
vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör
anses på grund af försvagad hälsa, bristande
syn eller hörsel eller annan liknande,
oför-vållad anledning icke vidare vara fullt
lämplig att sköta sin tjänst, äro, efter
uppnådda 25 tjänsteår, lärare, som fyllt 50 år,
och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade
att, då han eller hon om understöd gör
ansökning, efter afgång från tjänsten bekomma
afkortadt årligt understöd till följande
belopp:
a) lärarinna,
som fyllt 45 år _______. 90 kronor
» 46 »............ 100 »
» 47 » ___.._._, 105
» 48 »............ 115
» 49 »............ 120
b) lärare eller lärarinna,
som fyllt 50 år............ 130 kronor
» 51 » ___.1... 145
» 52 »............ 155
> » 53 » _______ 170
» 54 » _______ 185
att det afkortade årliga understöd,
hvilket tillkommer lärare eller lärarinna, som
blifvit i tjänst anställd före den l januari
1880 samt, efter uppnådd lefnadsålder af
minst 55 år och tjänstgöringstid af minst
20 år, af förut nämda skäl icke vidare
anses fullt lämplig att sköta sin tjänst, utgör,
om summan af lefnads- och tjänsteår
uppgår till
75 år........:.........._............. 90 kronor
76 > ..................._________ 100
77 > __________,__________ 105
78 » ____________....._____ 115
79 »................................... 120
samt att det årliga understöd, till hvilket
den lärare eller lärarinna är berättigad, som
ej upphunnit det for erhållande af helt eller
afkortadt understöd bestämda antalet lef-
nads- och tjänsteår men, sedan han eller
hon tjänstgjort minst 15 år, genom obotlig
sjukdom blifvit urståndsatt att vidare sköta
sin tjänst, utgör 90 kronor.
Frågans upptagande härleder sig från en
vid 1898 års riksdag af hrr J. H. G.
Fredholm och E. Hammarlund väckt motion.
Riksdagen beslöt i anledning af densamma
begära utredning hos k. m:t. Denna
utredning har nu verkställts.
Direktionen för folkskollärarnes
pensionsinrättning har i allo tillstyrkt motionärernas
framställning, såsom framgår af denna
tidning n:r 12 förra året, där direktionens
utlåtande återgifvas i sin helhet. Sedermera
har äfven statskontoret yttrat sig och
därvid anfört,
att statskontoret, som funnit den föreslagna
förhöjningen af nu utgående understödsbelopp
vara af behof och förändrade
aflöningsförhål-landen påkallad, ansåge sig så mycket hellre
böra tillstyrka bifall till det af direktionen
framställda förslag, som statsverket redan
haft och ännu under en följd af år komme
att hafva till sin disposition utan ränta de af
vederbörande kommuner erlagda afgifterna,
i den mån desamma icke erfordrades för
anstaltens uppgifter, uppgående dessa medel för
närvarande till ett belopp af omkring 385,000
kronor.
Chefen för ecklesiastikdepartementet har
till fullo instämt uti hvad som anförts till
stöd för den ifrågasatta förhöjningen af
understödsbeloppen och hemställt om ofvan
nämda förhöjning af de understödsbelopp,
hvilka efter utgången af år 1900 beviljas
från anstalten.
Tjugu år i Stockholms
folkskollärareförening.
Den 23 maj år 1879 hölls Stockholms
folkskollärareförenings konstituerande
sammanträde, hvadan sålunda i fjor på nämda
dag 20 år förflutit sedan föreningens
stiftande.
En längre tid förut hade hufvudstadens
lärarepersonal - vanligen en gång i
månaden - haft möten för diskuterande af
skolfrågor och åhörande af lektioner eller
föredrag. Sammanträdena höllos i någon
folkskola, vanligast Nikolai. Då emellertid
behofvet af en organiserad förening gång
efter annan gjort sig gällande och
framhållits - så af hr J. Molin den 23
november 1877 och af hr R. Vennerquist den
31 januari 1879 – utarbetades af hr J.
F. Eriksson på våren sistnämda år ett
förslag till stadgar, hvilket antogs den 23 maj.
Stadgarna omarbetades delvis af den då
tillsatta interimsstyrelsen i anslutning till ett af
hr E. Hammarlund väckt förslag och
antogos definitivt den 6 december 1879. Dessa
stadgar äro med ett par smärre ändringar
ännu gällande.
Den år 1879 fungerande
interimsstyrelsen utgjordes af följande personer: hrr J.
Svärd (ordförande), A. Hiibinette (vice
ordförande), A. M. Stefansson (sekreterare),
J. Molin (kassaförvaltare) samt ledamöter
hrr J. F. Eriksson, J. Gr. Söderberg och
fröken Fanny Lundin. Som året 1879 mest
är att anse som föreningens
organisationsperiod, börjar dess egentliga verksamhet med
året 1880.
Som sammanträdeslokal användes till en
början någon skolsal, men sedan
föreningens medlemsantal stigit, blefvo skolsalarna
mindre tillfredsställande som möteslokaler,
och föreningen måste samlas i förhyrda
sådana. Därtill hafva användts dåvarande
Palmgrenska samskolans högtidssal vid
Brun-kebergstorg, Ateneum för flickor vid
Kungsgatan, Landtbruksakademien,
Hushållsskolan vid Jakobsbergsgatan, Nya
Hushållsskolan vid V. Trädgårdsgatan m. fl.
Den sistnämda lokalen har under de senare
åren oftast blifvit använd, och
sammanträdena hafva därigenom kunnat efterföljas af
supé och samkväm, hvarvid
föreningsmedlemmar och utomstående till trefnaden
bidragit med musik, sång eller deklamation.
Utfärder till hufvudstadens omgifningar hafva
ock på sista tiden så godt som årligen
blifvit anordnade.
Under sin 20-åriga tillvaro har föreningen
haft 188 sammanträden. Därvid hafva
hållits 94 föredrag och behandlats 130
öfver-läggningsämnen; under första decenniet höllos
äfven 12 lektioner.
Föredragen hafva behandlat: geografi 20
föredrag; pedagogik och metodik 19; historia
14; recensioner af tryckalster 6;
naturvetenskap 5; språkvetenskap 4; religion 2;
matematik l samt blandade ämnen 23.
Föredragshållarna äro till antalet 54. Hr
Fr. Berg har hållit 9 föredrag, hr August
Bergqvist 7, hr R. Vennerquist 5, rektor
Palmgren och hr Kjellberg hvardera 4, hrr
Emil Hammarlund, Klas Lidholm och fröken
Hanna Andersson hvardera 3, hrr O.
Wins-low, J. F. Eriksson, Alexander Jonsson,
Jöns Johansson, Gr. Flink, J. J. Dalström,
Ernst Beckman, Emil Svensén samt
fröknarna Ellen Key och Anna Rylander
hvardera 2, hvarjämte 36 personer hållit
hvardera l föredrag.
De öfverläggningsämnen, som tilldragit
sig största intresset, synas hafva varit
följande, uppräknade i kronologisk ordning:
lärarnes ekonomiska och rättsliga
ställning; bildande af en allmän svensk
lärareförening; förhållandet mellan folkskolan
och allmänna läroverken; läroböcker för
folkskolan; slöjdundervisningen i folkskolan;
folkskolans plats i vårt skolsystem; lärarnes
fortsatta utbildning; den nya katekesen (1884) ;
högre bildningsanstalter för lärare; om
resestipendier; lästiden i folkskolan; folkskolans
läsebok; meddelande till lärjungarna af vissa
skolbestämmelser; obligatoriska
fortsättningsskolor; lärarnes representerande i skolans
lokalstyrelse; straffbestämmelserna i
skolstad-gan; folkskolans inflytande på ungdomens
sedlighet, arbetshåg och arbetsduglighet;
hushållslära och skolkök; kyrkomötet och
lärarinnornas rättsliga ställning; anskaffande af
en egen lokal åt föreningen; rättshjälp åt
föreningens medlemmar; orsakerna till att
en del af ungdomen utvecklas i mindre god
riktning och botemedlen däremot; den ifråga
satta folkskolestadgan för rikets större
städer; vanartade barns uppfostran; eget
tidningsorgan för S. A. F.; pensionsfrågan;
löne-regleringsfrågan; skolläkarefrågan.
Ett 40-tal kommittéer hafva under årens
lopp varit i verksamhet för utredning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
