Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (947.) 21 februari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
129
Arvode till en lärarinna i
öfnings-skolans f olkskoleafdelning
höstterminen 1901..................... » 750: -
Tillfälliga lärarebiträden i of
nings-ämnena samt ett och annat
läroämne................................. » 3,250: -
Stipendier till seminarieelever,
800 kronor för hvarje termin » 2,400: -
Uppvärmning, belysning och
städning, läkarearvode ni. m.___ » 900: -
Skolinventarier och
undervisningsmateriel..................... » 1,500: -
Oförutsedda utgifter ............... » 600: -
Då det för närvarande råder brist äfven
på lärarinnor; då en stor mängd unga
kvinnor, som vilja utbildas för lärarinnekallet,
årligen af brist på utrymme måste bortvisas
från seminarierna - år 1899 uppgick antalet
inträdessökande vid de kvinnliga
seminarierna till 387, af hvilka 166 vunno inträde,
hvaremot en stor mängd måste af visas på
grund af bristande utrymme -; då i många
trakter visat sig en allt mer stigande
benägenhet för att anställa lärarinnor i folkskolans
tjänst och då slutligen erfarenheten under
en följd af år vitsordat, att kvinnan
synnerligen väl lämpar sig för lärarinnekallet, anser
sig statsrådet hafva tillräcklig anledning att
förorda inrättandet af ett nytt, för kvinnliga
elever afsedt seminarium.
Beträffande frågan, i hvilken del af landet
det nya seminariet bör förläggas, vill
statsrådet ej förneka, att mycket goda skäl
anförts för dess anordnande inom Strängnäs
stift, men torde för närvarande mellersta
Sverige ej kunna med fog göra anspråk på
ett nytt seminarium före södra Sverige.
Den förra delen af landet torde nämligen
med hänsyn till folkmängden vara rikligare
försedd ined läroanstalter af den art,
hvarom här är fråga, än den senare.
Också hafva de flesta, hvilkas yttranden
infordrats, förenat sig med motionärerna
därom, att det borde förläggas till Skåne.
Med fullt skäl anser jag mig kunna
instämma i detta förslag. Den talrika
befolkningen i denna del af landet är näml gen en
borgen för, att ett där förlagdt seminarium
kan påräkna så många inträdessökande, att
bland dem ett godt urval af sådana, som
lämpa sig för lärariimekallet, årligen kan
göras. Man har så mycket hellre grundad
anledning att antaga detta, som hos många
unga skånska kvinnor af allmogeklass uivier
den senare tiden visat sig en stor benägenhet
att blifva läraiinnor. Under åren 1889-1898
hafva ej mindre än 145 kvinnor från Skåne
varit inskrifna som elever i
folkskollärarinne-seminarierna, ehuru de rnåst begifva sig från
sina hem till aflägsna orter för att vinna den
äskade utbildningen.
År 1897 funnos i Skåne och grannland
skapen Blekinge och Halland 193
lärarinnebefattningar vid folkskolan. Detta antal
kommer med all sannolikhet att betydligt ökas,
särdeles i de många städerna, talrika
stationssamhällena och andra orter med stor
industriell verksamhet, så snart tillgången på
lärarinnor blir rikligare. I städernas
äfvensom i åtskilliga andra orters skolor,, i hvilka
många lärarekrafter äro erforderliga,
använder man nämligen i allmänhet flera
lärarinnor än lärare, ty då de uti ifrågavarande
orter jämförelsevis höga lefnadskostnaderna
nödga församlingarna att höja lärarelönerna
öfver det i lag föreskrifna beloppet, kunna
lärarinnorna åtnöja sig med lägre tillägg än
lärarne. En ej obetydlig del af dem, som
erhållit sin utbildning i det nya seminariet,
skulle sålunda, om detta förlägges i Skåne,
kunna få sin framtida verksamhet förlagd
till kringliggande trakter, hvilken
omständighet synes mig vara ett talande skäl för det
ifrågaställda seminariets anordnande i sist-
nämda landskap, helst ju dess invånare,
såsom motionärerna anföra, länge hyst önskan
att ett folkskollärarinneseminarium måtte dit
förläggas.
Behofvet af ännu ett kvinnligt seminarium
i södra Sverige framgår äfven däraf, att
antalet inträdessökande i de för denna del af
landet förnämligast afsedda
folkskollärarinne-seminarierna i Kalmar och i Skara är så stort,
att icke ens hälften af dem under de senare
åren kunnat där intagas. Så voro i Skara:
år 1895: inträdessökande 130, intagna 38
» 1896: » 120, » 25
» 1897: » 114, » 31
» 1898: » 113, » 36
> 1899: > 118, » 32
och i Kalmar:
år 1895: inträdessökande 111, intagna 42
» 1896: » 108, » 26
» 1897: » 105, » 26
» 1898: » 102, » 26
> 1899: » 129, » 49.
Därefter redogöres för de erbjudanden,
som ingått från Landskrona och
Helsingborg och hvilka vi redan i fjor omtalade,
och påpekas äfven, att
inackorderingskostnaderna äro billigare i Landskrona än i
Helsingborg. Sin egen mening uttrycker
statsrådet sålunda:
Enligt mitt förmenande kan det ifrågaställda
nya folkskollärarinneseminariet med fördel
förläggas vare sig i Helsingborg eller i
Landskrona. Båda städerna ligga uti folkrik trakt,
äro försedda med bekväma samfärdsmedel
samt erbjuda goda tillfällen för seminariets
elever att få hyra tjänliga bostäder och att få
inackordera sig uti aktningsvärda familjer.
Båda hafva äfvenledes ut f äst sig att
kostnadsfritt dels till seminariet upplåta lämplig
byggnadstomt samt erforderligt område för
trädgårdsanläggningar, dels hålla läroanstalten till
hända provisoriska lokaler, i händelse man
skulle vilja låta den träda i verksamhet, innan
dess byggnader hunnit blifva fullbordade.
Till förmån för Landskrona talar dock dels
att den tomt, staden ut f äst sig att lämna till
seminariet, öfverträffar både med hänsyn till
storlek och fritt och vackert läge den plats,
som Helsingborg för ändamålet upplåtit,
ehuruväl äfven denna är lämplig och för behofvet
tillräcklig, dels ock att lefnadskostnaderna i
Landskrona synas vara något billigare än i
Helsingborg, hvilket ju måste vara af mycket
stor betydelse, då fråga är om inrättande af
en läroanstalt, hvars flesta elever sannolikt
komma att räknas bland de mindre
bemedlade eller obemedlade.
Beträffande de ritningar till det ifrågaställda
n va seminariet, som öfverintendentsämbetet
låtit uppgöra, synes det mig synnerligen
välbetänkt, om, såsom ämbetet föreslagit,
seminariet förses med egen gymnastiklokal, enär
det för läroanstalten föreslagna läget
förutsätter, att eleverna skola erhålla all till deras
utbildning hörande undervisning inom
anstalten. För öfrigt har erfarenheten lärt, att de
seminarier, hvilka icke hafva egna
gymnastiklokaler, få kämpa med stora svårigheter.
Deras elever försätta^ nämligen mångenstädes
mycken för dem dyrbar tid genom de långa
vandringarna till och från gymnastiklokalerna;
timmarna för gymnastikövningarna måste ej
sällan förläggas till olämplig tid på dagen och
hinjder läggas i vägen för uppgörande af en
ändamålsenlig arbetsordning. Därtill kommer,
att seminarierna nödgas på en och annan ort
betala en mycket hög hyra - ända till 500
kronor årligen - för rätten att få begagna
ett annat läroverk tillhörig gymnastiklokal.
På de af ämbetet anförda grunder anser
jag jämväl mycket lämpligt, att rektor får sin
bostad i egen byggnad. Därigenom
undanrödjas många olägenheter, som måste blifva
en följd däraf, att boställslägenheter och
undervisningslokaler inrymmas uti samma
byggnad.
Hvad åter angår själfva
seminariebyggnaden, synes den mig inrymma de lokaler, som
nu för tiden anses erforderliga, för att
undervisningen i alla ämnen skall kunna bedrifvas
med framgång och för att den behöfliga
un-dervisningsmaterielen skall kunna med
omsorg vårdas. De flesta af nu förefintliga
seminarier lida brist på utrymme. Detta beror
bland annat därpå, att, sedan de för dem
af-eedda byggnaderna uppfördes, ifrågavarande
läroanstalter utvidgats med ännu en årsklass
samt att ett nytt undervisningsämne, slöjd,
tillkommit. Därjämte har undervisningen i
teckning tagit ett stort steg framåt och
kräfver numera ett särskildt för den anordnadt
rum. Slutligen har undervisningsmaterielen
under de senare åren i hög grad ökats, och
det fordras sålunda större utrymme för dess
förvarande än tillförene. Skäl torde vara att,
när ny seminariebyggnad skall uppföras, göra
den sådan, att den motsvarar de anspråk, som
med rätta numera ställas på en dylik.
Med anledning af hvad sålunda blifvit
anfördt, tillstyrkte statsrådet och beslöt k.
nr.t att till riksdagen göra framställning
därom, att riksdagen måtte
dels till uppförande, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, af
erforderliga byggnader för ett
folkskollärarinneseminarium i Landskrona bevilja ett
extra anslag af 224,000 kr. och däraf
anvisa 124,000 kr. att utgå under år 1901,
dels ock för begynnande af verksamheten
vid nämda seminarium vid början af
höstterminen 1900 samt uppehållande af
undervisningen vid seminariet under samma
termin äfvensom vår- och höstterminerna 1901
uppföra på extra stat för år 1901 ett belopp
af 17,800 kronor.
2. Parallellklass vid seminariet
i Växjö.
I skrifvelse till Växjö domkapitel den 7
oktober 1899 anförde rektor vid därFarande
folkskollärareseminarium, att under
närvarande trångbodda förhållanden kunde någon
väsentligare ökning af antalet utexaminerade
lärjungar ej påräknas från seminariet, ehuru
största möjliga antalet af godkända
inträdessökande blifvit intagna. Men genom
förhyrande af nödiga lokaler skulle utrymme
kunna beredas för en parallellklass,
hvarigenom hvart fjärde år ett dubbelt antal
elever mot det vanliga skulle kunna
utexamineras. Dylika parallellklasser hade
1899 anordnats vid två seminarier och genom
inrättande af dylika vid ännu två skulle
ökningen af examinerade lärare hastigare
och billigare kunna åstadkommas än genom
upprättande af ett nytt seminarium.
Om nya parallellklasser skulle påtänkas,
borde Växjö ihågkommas såsom plats för en
sådan, emedan Småland hade stort behof af
rikare tillgång på lärare, uppfödda i denna
landsdel, vana vid dess förhållanden och ej
skyende att taga anställning vid dess flyttande
skolor. Den årliga ökningen af
inträdessökande, hvilkas antal vid senaste
inträdes-pröfningen uppgått till 69, lämnade icke rum
för någon farhåga, att elever i Växjö skulle
komma att saknas för en parallellklass. Enär
ett större antal elever kräfde flera afdelningar
i öfningsskolan för att de blifvande lärarne
skulle erhålla tillfredsställande och
tillräckliga praktiska öfningar, samt enär
öfningsskolan vid ett seminarium borde kunna
uppvisa och göra dess elever bekanta med en
fullständig folkskola, innefattande småskola,
egentlig folkskola och folkskolans högre
afdelning, borde i sammanhang med
anordnande af parallellklass en folkskolans högre
afdelning med särskild lärare läggas till of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
