Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (948.) 28 februari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
enstämmiga sången, skall man ock mer
komma till insikt om hvilken härlig
melodiskatt, som finnes inom den
svenska sånglitteraturen, och inse det
bildande inflytande, den gemensamma
sången förmår tillföra sina utöfvare.
SKO LNYH ETER
Våra senaste skolkommittéer
hade intill 1898 års slut kostat statsverket
följande belopp:
Kommittén för ordnande af
fosterbarnsväsendet m. m...................... 18,230
Kommittén för utredande af vissa
frågor rörande folkundervisningen...... 2,367
Sammanträde af tre sakkunnige för
utredande af vissa läroverksfrågor... 4,033
Lönereglering i Sköfde. Såsom
förut i denna tidning meddelats, hade
lärarepersonalen föregående år ingått till
skolrådet och kyrkostämman med begäran om
lönereglering. I framställningen begärdes
för folkskollärare: 1/200, 1,400, 1,600 och
1,800 kr., däri naturaprestationer till ett värde
af 400 kr. inberäknade;
för småskollärarinna: 500, 575, 650 kr. i
ett för allt.
För folkskollärarinnor fixerades inga
belopp.
Denna framställning hade skolrådet i så
måtto ned prutat, att lärarnes kontanta
begynnelselön (naturaprestationer således
oberäknade) satts till 700 kr. samt de tre
ålderstilläggen till 166: 67 kr. hvartdera.
För folkskollärarinnorna föreslogs
begynnelselönen till 650 kr. samt hvartdera af de
tre ålderstilläggen till 100 kr.
Småskollärarinnornas framställning tillstyrktes med
den ändring, att ålderstilläggen föreslogos
till 3 ä 50 kr. i stället för begärda 2 å
75 kr.
Detta ärende förekom till behandling å
särdeles talrikt besökt extra kyrkostämma i
måndags afton.
Sedan handlingarna i ärendet föredragits,
begärdes ordet af disponenten A. V. Friberg,
som fann lärarnes begäran (denna del af
frågan behandlades först), så moderat, att han
obetingadt ville yrka bifall därtill.
Grosshandlaren K. G. Karlsson instämde
häri och påpekade, att yrkesarbetarne i våra
dagar hade större inkomster än skollärarne,
trots dessa senare bekostat sig en dyrbar och
lång utbildningskurs.
Eedaktören G. V. Sjöberg framhöll med
mycken värme lärarnes tunga arbete och
behof af förbättrade lönevillkor, och ville platt
icke veta af sådant knussel, som skolrådets
nedprutningsförsök ådagalade. I öfrigt
hänvisade tal:n till årets stora riksdagsmotion i
lönefrågan samt framhöll det som en heder
för ett samhälle, att väl se sina skollärares
bästa till godo. Kraftiga instämmanden och
bravorop hälsade detta anförande.
Borgmästaren E. Hedenstierna, ledamot af
skolrådet, sökte förklara skolrådets
nedprut-ningeåtgärd men gjorde intet yrkande.
Öfversten C. Föllin framhöll, att det lägre
aflönade prästerskapets aflöning vore t. o. m.
sämre, än hvad skolrådet här föreslagit för
lärarne. Han yrkade bifall till skolrådets
förslag.
Stationsinspektoren K Appelbom talade i
ett varmhjärtadt anförande för lärarnes
begäran.
Fabrikören A. Ålander påyrkade uppskof,
under förmenande, att »detta vore en
regeringens angelägenhet» och att man därför
borde invänta dess »votum i frågan». Hr
A:s anförande väckte åtskilligt löje.
Diskussionen var därmed slut. Utan
votering och med, som det syntes, fullkomlig
enhällighet bifölls lärarnes begäran.
I anslutning härtill höjdes
folkskollärarinnornas begynnelselön till 700 kr.,
hvarjämte de tre ålderstilläggen bestämdes till
100 kr. hvartdera.
För småskollärarinnorna godkändes, hvad
skolrådet föreslagit.
Därjämte beslöts, att
pensionsdelaktigheten för folkskollärare och lärarinnor skulle
höjas till 1,000 kr.4, att lönemedlen skola
utbetalas månadsvis, att för uppflyttning i
högre lönegrad skall erfordras fem års
oförvitlig ordinarie tjänstgöring å platsen och
att den nya löneregleringen skulle träda i
tillämpning den l juli innevarande år.
De lönegrader, som från nyssnämda
tidpunkt sålunda komma att gälla, äro
följande:
för folkskollärare: 1,200, 1,400, 1,600 och
1,800 kr. (naturaförmånerna beräknade till
400 kr.);
f or folkskollärarinna: 1.Q25, 1,125, 1,225 och
1,325 kr. (naturaförmånerna beräknade till
325 kr.);
för småskollärarinna: 500, 550, 600 och
650 kr.;
för e. o. lärare etter lärarinna: 100 kr. pr
läsmånad.
Stämman var besökt af folk ur alla
samhällsklasser och gaf intryck af en mot
folkskolan och dess lärarekår synnerligen
välvillig stämning.
Läraren vid skolan A. Th. Vahlström
anhöll efter ärendets afgörande att till
protokollet få antecknadt lärarepersonalens
uttryck af tacksamhet för den välvilja, hvarom
dagens beslut buro vittne.
Skolhusbyggnadsskyldigheten
i Stockholm är för närvarande en
församlingarnas angelägenhet, medan öfriga
folkskoleutgifter äro gemensamma för hela
staden. Ända sedan mera än 20 år
tillbaka hafva olika förslag framställts i syfte
att få gemensamhet till stånd äfven
beträffande skolhusbyggnadsskyldigheten, dock utan
att församlingarna hittills kunnat enas.
I måndags voro samtliga församlingarna
kallade till kyrkostämma för att ånyo höras
i ämnet. Sedan stadsfullmäktige för sin
del förklarat sig villiga att öfvertaga
skolhusbyggnadsskyldigheten, skulle
församlingarna nu hvar för sig besvara följande fråga:
Medgifver församlingen, att den skyldighet
att bygga och underhålla folkskolelokaler, som
hittills ålegat de särskilda församlingarna,
hädanefter blifver en Stockholms stads
angelägenhet* samt att, för att staden må kunna
fullgöra denna skyldighet, på staden
öfverlåtas med äganderätt församlingens
folkskolelokaler utan annan ersättning än att staden
betalar återstoden af de skulder,
församlingen iklädt sig för egendomarnes anskaffande?
Såsom var att vänta, svarade sex
församlingar (Jakob-Johannes, Maria, Katarina,
Kungsholms, Östermalms och Adolf
Fredriks) härå ett obetingadt ja. Sistnämda
församling inryckte emellertid i motiveringen,
att den tog för gifvet, att beslutet afsåge
icke de nuvarande förhållandena utan de
församlingen tillhörande skolhus, som komme
att finnas vid tiden för fastigheternas
definitiva ofverlåtande å staden - alltså
äfven det nu under byggnad varande stora
skolhuset. I liknande riktning gick äfven
Östermalms församlings beslut.
Två församlingar, Nikolai och Klara, sade
nu liksom vid föregående tillfällen nej. l
Nikolai fattades beslutet med 164 röster mot
16 och i Klara med 333 röster mot 75.
Frågans slutliga öde är nu beroende på
k. m:t. Som bekant hade stadsfullmäktige
förutsett, att full enighet ej skulle kunna
vinnas mellan församlingarna och därför i
sitt beslut inryckt, att stadens befattning
med detta bestyr skulle inom de särskilda
församlingarna inträda i den mån aftal
träffades med dem om förvärf vande af deras
omförmälda egendomar, hvadan församling,
med hvilken dylikt aftal icke kunnat vid
tiden för bestyrets öfvertagande i öfrigt
träffas, skulle, intill dess sådant aftal komme
till stånd, fortfarande fullgöra sin nuvarande
skyldighet i afseende ä folkskolelokaler inom
församlingen mot det vederlag, som kunde
blifva bestämdt för den beskattning, hvilken
blefve pålagd dess invånare för att betäcka
stadens dåvarande årsutgifter för
folkskolelokaler.
Intet torde sålunda hindra att nu ett
positivt steg tages i den af flertalet
församlingar önskade riktningen.
Gemensamhet i skolväsendet,
så snart detta af någon påyrkas.
Då vid kyrkostämma med Nordmarks
församling den 5 februari 1899 förelåg fråga
om uppförande af nytt skolhus uti
Sand-sjöhytte och Dalkarlsjöhytte skolrote,
framställdes yrkande därom, att då det för roten
skulle blifva alltför betungande att, såsom
skolrådet föreslagit, bekosta sagda skolhus,
församlingen måtte åtaga sig
byggnadsskyldigheten däraf och skolväsendet i sin
helhet inom församlingen följaktligen blifva
gemensamt från den l januari 1900.
Stämman afslog detta yrkande och beslöt i stället
tillsätta en kommitté, bestående af
skolrådet, med uppdrag att efter utredning af
kostnaderna för den ifrågasatta förändringen
af skolväsendet i vederbörlig ordning till
kyrkostämman inkonima med förslag i ämnet.
Audi tör en Carl Ros för Lesjöfors
aktiebolag och Emil Larsson för aktiebolaget
Rämen-Liljendal klagade hos länsstyrelsen
i Värmlands län under yrkande, att beslutet
måtte upphäfvas och skolväsendet inom
församlingen förklaras skola vara gemensamt
från och med den l januari 1900, till stöd
hvarför åberopades 6 och 52 §§ i gällande
folkskolestadga, samt att beslutet om
ärendets beredande af en kommitté lätt kunde
föranleda till hufvudfrågans undanskjutande
på oviss tid, hvilket skulle lända till skada
för socknens nordöstra, i fråga om
skollokaler synnerligen vanlottade del och att
kommittén utan hinder af besvären kunde
göra den utredning, som i och för
ordnandet af ett gemensamt skolväsende inom
församlingen vore erforderligt.
Församlingen bestred allt afseende å
berörda yrkande under erinran, att den om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
