- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
147

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (948.) 28 februari 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 9

SVENSK LÄRARETIDNING.

147

kyrkostämman utfärdade kungörelsen icke
såsom öfverläggningsämne upptagit frågan
om gemensamt skolväsende, hvadan
socknemännen varit fullt befogade att, såsom skett,
förordna om vederbörlig utredning af denna
först vid stämman väckta fråga, innan
densamma till afgörande företoges.

Länsstyrelsen förklarade genom utslag den
6 juni 1899,

att den inom Nordmarks församling träffade
of verenskom ruelsen angående
skolhusbyggnadsskyldighetens fördelning icke, så vidt
handlingarna angaf ve, kunde, äfven om
kyrkostämman annorlunda beslutade, äga giltighet
längre än socknemännen sig därom förenade
eller, enligt hvad ifrågavarande kyrkostämmas
protokoll utvisade, till den l januari 1900,
men sockiiemännen lagligen ägt att till
skolrådet hänskjuta utredningen angående
kostnaderna för skolväsendets ombildning,
profvade länsstyrelsen skäligt på det sätt bifalla
den därstädes i målet förda besvärstalan, att
öfverklagade beslutet, i hvad detsamma
af-såge att utsträcka förberörda
öfverenskom-melses giltighet för tiden efter den l januari
1900, till all vidare kraft och verkan
undanröjdes.

Församlingen klagade först hos
kammarkollegium och sedan hos k. m:t, men i
båda instanserna har länsstyrelsens utslag
blifvit fastställdt. K. m:ts utslag är af den
8 dennes.

Förening af tjänster. På ansökan

af Nordmarks församling och efter
tillstyrkan af justitiekanslersämbetet har k. m:t
förklarat att utan hinder af innehållet i ett
af handlanden P. Norder i Filipstad den 3
sept. 1813 upprättadt donationsbref med
läraretjänsten vid den s. ks Norderska skolan
inom Nordmärks församling må förenas
klockare- och organistbefattningarna i
församlingen.

Vägradt statsbidrag för
slöjdundervisningen. Liksom tre af oss i
förra numret omnämda församlingar har nu
Vinslöfs församling, Krist., både hos
länsstyrelsen och k. m:t fått afslag å sin
ansökan om statsbidrag för 1899 för
uppehållande af undervisning i slöjd för gossar vid
Åraslöfs skola, sedan folkskoleinspektören
anmärkt, att lagstadgadt antal lärjungar
under en stor del af läsaret icke deltagit i
slöjdundervisningen.

Dispensärenden. K. m:t har
medgifvit, att småskollärarinnan i By
församling af Kopparbergs län Vilhelmina
Söderström, som aflagt examen vid
snjåskollära-rinneseminarium samt tjänstgjort
tillsammans 22 år inom nämda församlings
skoldistrikt dels vid småskola, dels vid mindre
folkskola, må, ehuru hon ej genomgått
före-skrifven kurs vid
folkskollärarinneseminarium, söka och innehafva ordinarie
folkskol-lärarinnebefattning inom By skoldistrikt,
under villkor att hon vid ett af rikets
folk-skollärarinneseminarier å tid, då
afgångsexamen där anställes, aflägger praktiskt
un-dervisningsprof, som godkännes.

- En af Emma Ericsson gjord
ansökning, att hon, som, efter att hafva under
81/2 år tjänstgjort som lärarinna vid
småskola, den 31 maj 1899 aflagt
folkskollära-rinneexamen och sedermera innehaft anställ-

ning som e. o. lärarinna vid högre
folkskolan i Ulricehamn, måtte, utan hinder däraf
att hon icke idkat studier vid universitetet,
erhålla tillstånd att söka lärarinnebefattning
vid högre folkskola, har k. m:t ej funnit
skäl bifalla.

- K. m:t har medgifvit, att Anna
Charlotta Katarina Åfeldt, född den 22 juni
1872, må, utan hinder däraf, att hon
öfverskridit den i seminariestadgan föreskrifna
högsta -ålder för inträde vid
folkskollärarinneseminarium, under 1900 eller 1901 vinna
inträde vid något af rikets
folkskollärarinne-seminarier.

Slöjdstipendier för
folkskollärare inom Malmöhus län. Som

bekant anslog Malmöhus läns senaste
landsting på grund af motion af rektor
Sprin-chorn i Lund 450 kronor att fördelas i sex
stipendier till lärare inom länet, som önska
genomgå Nääs’ slöjdlärareseminarium. Dessa
stipendier sökas före den 15 mars hos
styrelsen för länets småskollärarinneseminarium,
adress rektor P. Yingren i Lund.

Skolan och Nordiska föreningen

utgjorde öfverläggningsämnet vid Lunds
pedagogiska sällskaps sammanträde den 22 d:s.
Lärarinnan vid Högre elementarskolan för
flickor fröken Hedvig Feuk framhöll i sitt
inledningsföredrag vikten af att nordens
ungdom fostrades i den anda, i hvilken äfven
Nordiska föreningen verkar, att knyta de
nordiska folken, i synnerhet ungdomen,
närmare samman.

Medlen för skolan att verka för
samförstånd och samlif mellan nordens folk vore
flera. Det förslag, som från svensk sida på
mötet i Askov för firandet af
Kalmarunionens 500-års minne framställdes,, att danska,
norska och svenska skolor gjorde utbyte af
lärarekrafter hade hvad svenska och danska
flickskolor beträffar försökts och detta med
framgång. Den skola, vid hvilken talarinnan
var anställd, och Silkeborgs flickskola voro
de första, som gjort ett dylikt lärarinneutbyte
på 2 ä 3 veckor. Undervisningsämnena hade
varit läsning, litteraturhistoria, historia och
geografi. Nordiska föreningen borde verka
för att lärarebyten också kunde ske i andra
skolor och söka anskaffa medel för ett dylikt
lärarebyte.

I folkskolorna, där en lärare i allmänhet
undervisar i alla skolämnen, torde lärarebyte
ej kunna äga rum. Men dessa skolors lärare
hade andra medel. Den korrespondens, som
på initiativ af kommun el aer er L. Hammer i
Köpenhamn nu försigginge mellan ett stort
antal danska, norska och svenska lärare vid
folkskolorna, skulle i sin mån bidraga till
samförstånd mellan nordens folk, i
synnerhet om personliga besök någon gång ägde
rum mellan korrespondenterna.

De läseböcker, som nu begagnas i skolorna,
vore ej ägnade att gifva kännedom om och
intresse" för våra grannland och deras folk.
I den gamla »Läsebok för folkskolan» hade
funnits en afdelning norska och danska
läsestycken. Denna vore beklagligtvis borttagen
ur den nya upplagan, hvarför i våra dagar
folkskolans barn ej alls finge lära sig läsa
brödrafolkens litteratur. En ändring
härutinnan vore behöflig. För allmänna
läroverkens högsta klasser finnes en af Sprinchorn
utgifven läsebok i norsk och dansk litteratur.

Läroböckerna i historia borde ock undergå
en förändring, så att något mera af Norges
och Danmarks historia inginge däri.

Svenska turistföreningen hade gjort rätt
mycket för Skolresor i Sverige. Nordiska

föreningen borde söka lämna något anslag för
svenska skolbarns resor i grannländerna.

, Under den följande diskussionen, i
hvilken fröken Rönström, lektor Törnqvist, fil.
kand. Sjövall, folkskollärarne Lundahl och
Bruce, d:r Ekedahl och rektor Sprinchorn
deltogo, framhölls svårigheten att i
vidsträcktare grad begagna sig af lärarebyte.
Detta gällde särskildt allmänna läroverken
och folkskolorna. I stora delar af Sverige
skulle lärjungarna icke heller förstå en
dansk lärare förrän efter ganska låpg tid.
De flesta af våra lärare och lärarinnor både
vid läroverken och folkskolorna kunde ej
med rätt uttal och betoning läsa dansk och
norsk litteratur, hvarför en utbildning för
dem i detta hänseende vore nödig. För
detta kunde kanske Nordiska föreningen i
någon mån verka, l folkhögskolorna och
de högre flickskolorna kunde lärarebyte utan
så stor svårighet ske.

Hos oss hölle på att utarbetas för
folkskolan en läsebok, som skulle innehålla norsk
och dansk litteratur (af professor H. Schtick
i Uppsala och folkskolläraren N. Lundahl
i Lund). På samma sätt i Danmark en
läsebok i svensk litteratur för folkskolan
(af cand. mag. Lundby e i Köpenhamn). När
dylika läseböcker i de olika länderna
utkommit och införts i skolorna, skulle ock
brefväxling mellan de olika nordiska
ländernas lärjungar kunna ske och bidraga till
samförstånd i de djupa lagren af folket.
Icke i öfversättningar från det ena skandiska
språket till det andra skola vi läsa
hvarandras litteratur.

Y id undervisningen i historia, där det
egna landets historia alltid blefve det
centrala, borde de historiska händelserna
framställas opartiskt och särskild vikt läggas på
det, som enar de nordiska folken såsom
gemensamt ursprung, kultur, språk, religion.
Unionstidens historia borde göras till
föremål för en utförligare läsning. Den vore
ej alltid i våra läroböcker - både det ena
och det andra landets - fri från ensidiga
framställningar.

Korteligen: genom de nämda företagen,
till hvilka äfven hörde de nordiska
skolmötena och andra sammanträffanden, skulle
man främja samförståndet och samkänslan
i den riktning, i hvilken Nordiska föreningen
vill verka.

Stockholms
folkskollärareförening hade i lördags sitt
februarisammanträde, hvarvid hr Fridtjuv Berg höll
föredrag öfver ämnet: »Något om Viktor
Rydbergs sociala poesi».

Viktor Rydbergs dikt »De badande
barnen » framsades därefter af fröken Beda
Halidén, hvarjämte fru M. Forssén med
eget ackompanjemang föredrog sånger af
Donizetti, Massenet och Sinding. De
talrikt församlade föreningsmedlemmarna gåfvo
med upprepade bifallsyttringar tillkänna sin
tacksamhet för såväl föredraget som
deklamationen och sången.

Bland de närvarande märktes fröken Anna
Quittenbaum från Jena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free