Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (948.) 28 februari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
149
tillgripa dåliga förströelsemedel, såsom
dryckeslag, kortspel o. s. v. De få ock svårare
att upptaga kampen för brödet under
nuvarande skarpa konkurrens, och slutligen ligger
där i tillämpningen af minimikursstadgandet
en ringaktning af de fattiges människovärde.
Pastor Thelander uttalade under diskussionen
den åsikt, att skolan vore en
undervisningsanstalt, men uppfostran borde falla på de
»gudomliga* institutionerna, hemmet, kyrkan
och staten. Ungdomens förvildning har nog
ganska mycket sin rot däri,, att uppfostran
åsidosattes af föräldrarna, som vänta allt af
skolan.
Vikariatsersättning’ åt lärarne vid
landsstingsseminarierna.
Såsom förut i korthet meddelats, har
hr J. Johnsson i Bollnäs motionerat i
detta ämne. Efter att hafva återgifvit
den hemställan, k. m:t gjort till årets
riksdag beträffande statsbidrag till
vikarier för sjuka småskollärarinnor m. fl.
(se denna tidning n:r 4!) yttrar
motionären följande:
Enligt k. m:ts proposition skulle således
lärare eller lärarinnor vid af landsting eller
stad, som ej i landsting deltager, inrättadt
seminarium för bildande af lärare eller
lärarinnor vid småskolor eller mindre
folkskolor, ej komma i åtnjutande af förmånen
att erhålla ersättning till vikarie under
sjukdom. Då emellertid sistnämda lärare
eller lärarinnor äro, enligt k. kungörelsen
den 27 maj 1898, berättigade att uppbära
bidrag af statsmedel enligt samma grunder,
som gälla med afseende på de lönetillskott,
hvilka utgå till skoldistrikt för aflönande af
lärare och lärarinnor vid distriktets
folk-och småskolor, torde de förmåner med
afseende å ersättning till vikarie under
sjukdom, som k. m:t föreslagit skola utgå till
lärare eller lärarinnor vid folkskolor och
småskolor samt biträdande lärare och
lärarinnor vid sistnämda skolor, jämväl böra
tilläggas lärare eller lärarinnor vid
ifrågavarande seminarier.
Då sistnämda lärare och lärarinnor
utgöra ett ringa antal (enligt statistiska
uppgifter utgör seminariernas antal endast tjugu
stycken), så torde någon höjning i det af
k. m:t föreslagna belopp 75,000 kronor ej
vara erforderlig.
På grund af det anförda får jag
vördsamt hemställa, att riksdagen må besluta,
att för lärare eller lärarinna vid af
landsting eller stad, som ej i
landsting deltager, inrättadt seminarium för
bildande af lärare eller lärarinnor vid
sina skolor, må utgå ersättning till
vikarie under sjukdom efter enahanda
grunder, som riksdagen kan komma att
bevilja för lärare eller lärarinnor vid
folkskolor, samt att de förmåner, som
enligt k. m:ts förslag skola för
sistnämda lärare eller lärarinna utgå till
vikarien af skoldistriktet, vid
seminarium utgå af landstinget eller staden.
En diskussion
med anledning af ifrågasatt
ny normalplan.
Sistlidna lördag hade Kolmårdens och
Vikbolands lärarekretsar gemensamt
sammanträde i den nya, präktiga
Manelunds-skolan invid Norrköping. Vi hafva
mottagit följande referat angående mötet.
Anledningen till att mötet blef
gemensamt var närmast den, att ortens
folkskoleinspektör, kyrkoherden C. E. Sundell i V.
Stenby, hos de båda föreningarna begärt
svar på åtskilliga frågor,, hvilkas besvarande
var af intresse för hr S. i egenskap af
ledamot utaf den af chefen för
ecklesiastikdepartementet tillsatta kommittén för
revidering af normalplanen. Man fick det
bestämda intrycket af kyrkoherdens spörsmål,
att han ville förskaffa sig vapen mot de från
vissa agrarhåll gjorda attentatsförsöken mot
den svenska folkskolan. I sådant fall kan
han icke annat än vara nöjd med mötets
resultat. Ty en mera saklig protest mot
samma anlopp än hvad genom de här
antagna resolutionerna gafs, kan ingen gärna
önska.
Mötet öppnades af Kolmårdskretsens
ordförande hr Gr. Löwkrantz, hvarefter till
ordförande för dagen utsågs ordföranden i
Vik-bolandskretsen hr K. A. Andersson.
Frågorna rörande
kristendomsundervisningen
inleddes af hr Pontus G. Hall i Kimstad.
Första frågan: »Bör i folkskolans första
klass katekesläsningen inskränkas (med
motsvarande utvidgning af kursen i biblisk
historia) för att i de följande klasserna något
ökas, och huru bör i sådant fall
kursfördelningen anordnas?» ville inledaren besvara
med nej, hvilket svar efter en liflig debatt
med 16 röster mot 7 (blott halfva antalet
deltagare röstade) äfven blef mötets.
Mindretalet röstade för följande af hr Löwkrantz
framställda förslag:
Enär barnets utveckling i nionde året ej är
tillräcklig för en fruktbärande katekesläsning,
och
enär den grund för en dylik, som blifvit
lagd genom undervisningen i biblisk historia
uti småskolan, väl behöfver göras fastare,
besvarar mötet frågans förra del med ja.
Andra frågan: »Bör särskild tid för
bibelläsning beredas och med hvilken
fördelning å de särskilda klasserna?» besvarades
med ett: ja, där så kan ske.
Rörande tredje frågan förklarade mötet,
att en normalupplaga af katekesen,, däri
särskildt de stycken i katekesutvecklingen som
behöfde ordagrant inläras, vore på något
sätt betecknade, ej borde komma till stånd,
och detta dels emedan någon ordagrann
utan-läsning af katekesutvecklingens stycken icke
är eller bör varda anbefalld,, och dels eme-%
dan en dylik anordning skulle komma att
fördröja eller ställa sig hindrande i vägen
för en eventuell omarbetning af katekesen.
I afseende å
modersmålets behandling
voro framställda tvänne frågor, och inleddes
öfverläggningen om dessa af hr E. V.
Ahn-roth i Hult.
a) Erfordras i vissa skolformer (litt. C. m. fl.)
mera tid för innanläsning och
uppsatsskrifning och i hvilken omfattning?
Svaret blef:
Mötet, som saknar erfarenhet om, att
läs-färdigheten i de skolor inom dess område,
som äro ordnade efter litt. C, gifvit
anledning till anmärkning såsom ej motsvarande
hvad som med gällande läroplan afses,
anser, att någon tillökning i tid för
undervisning i ämnet, om den ock vore önskvärd,
icke kan ifrågakomma i skolor med 30
timmars läsning i veckan, utan att något af
öfriga ämnen otillbörligt tillbakaaättes eller rent
af uttränges från schemat. I skolor med
större antal lästimmar synes normalplanens
bilaga gifva vid handen, att inskränkning i
timantal endast är tänkbar i ämnet biblisk
historia med dess jämförelsevis ej
synnerligen omfattande lärokurser, och anser kretsen
önskvärdt att sådan inskränkning komme
modersmålet och särskildt uppsatsskrifningen
till godo.
b) Bör undervisning i språklära liksom
uppsatsskrifning taga sin början redan i första
klassen af folkskolan?
Härå svarades:
Mötet anser, att redan i skolans första
klass kan och bör i sammanhang med
utfrågning af lättare läseboksstycken för en
fortsatt fruktbringande språkundervisning
inläras begreppet sats och satsens hufvuddelar
samt i andra klassen något om ordklasser,
särskildt substantivens böjning i numerus och
form samt verbens enkla tidsformer.
Därjämte böra förekomma särskilda talöfningar
jämte förberedande öfningar till egentlig
uppsatsskrifning.
Geografi, historia, naturkunskap.
Spörsmålen härom inleddes af hr A. E.
Thanderz i Borg, och på inledarens förslag
besvarades desamma sålunda:
a) Då geografi och historia äro läroämnen,
som synnerligen ägna sig för väckande och
närande af barnens känsla för sitt
fädernesland samt dess konung och folk; och då
undervisningen i naturkunnighet utan tvifvel i
hög grad bidrager till väckande och
utbildande af barnens förmåga att iakttaga och
uppfatta de naturföremål och
naturföreteelser, de dagligen se omkring sig, hvarigenom
kärleken till såväl det skapade som skaparen
bör väckas och stärkas; så böra dessa ämnen
fortfarande utan gensägelse få kvarstå som
särskilda läroämnen på folkskolans
läsord-ning.
b) Eftersom lärokurserna (åtminstone i
geografi och historia) enligt 1889 års normalplan
endast omfatta det minsta hvarje person bör
inhämta för att nöjaktigt kunna fylla sin plats
i nutidens samfundslif, så böra ej några
ytterligare inskränkningar i dessa läroämnen
förekomma,
c) hvadan de skolformer, som icke tillåta
dessa kursers nöjaktiga genomgående, måste
anses som mer eller mindre abnorma och
böra så fort som möjligt uteslutas ur
folkskolans normalplan.
I sammanhang härmed uttalade mötet,
på förslag af kyrkoherden Linde, att långt
ifrån att sådana allmänt bildande och för
fosterlandskärlek och en sann humanitet
grundläggande ämnen som historia, geografi
och naturkunnighet borde ur folkskolan utgå,
vore det tvärtom önskvärdt, att
undervisningen däri kunde ske vida grundligare och
mera omfattande, än som nu är möjligt.
Angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
