Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (949.) 7 mars 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
inskränkning i uppsamlandet af en hel del
obehöfligt minneskran!; om en för barn
uppställd läsebok i syfte att höja intresset för
innanläsning.
Afslag gjordes enhälligt å följande
förslag: atfc uteslata något af ämnena geografi,
historia och naturlära från skolans schema;
att inskränka lärotiden i folkskolans
läroämnen till 4 timmar pr läsdag; att borttaga
bruket af hemuppgifter; att genom
lagstadgande begränsa barnens skolgång till ll:e
eller 12:e lefnadsåret; att utsträcka
småskolans lästid till tre år.
Södra Tjusts lärareförening
har genom sin styrelse besvarat
folkskoleinspektören C. R-. Sundeils rundskrifvelse
angående den nu gällande normalplanens
omarbetande och därvid med afseende på den
egentliga folkskolan bland annat yrkat:
att kursen i katekes för folkskolans l:a
klass minskas;
att särskild tid för bibelläsning beredes,
t. ex. på så sätt, att kursen i biblisk
historia minskas, så att den medhinnes på 3 år,
i hvilket fall tid vinnes för bibelläsning i 4:e
klassen ;
att i nya normalplanen angifvas de
grunder, efter hvilka en alldeles ny
katekesutveckling bör utarbetas:
att skolformer utan svensk historia,
geografi ooh naturlära såsom särskilda
läroämnen icke böra i normalplanen upptagas
såsom varande alltför abnorma;
att den dagliga undervisningstiden i
läroämnena, inbegripet skrifning, teckning och
sång, bör, för att ej föranleda psykisk
öfveransträngning, inskränkas till 5 timmar, helst
förlagda till förmiddagen;
att omarbetningen af normalplanen bör
åsyfta framåtgående, ej reaktion, hvarför
ingen hänsyn bör tagas till från visst håll
framställda kraf på skolålderns förkortande,
hemläxornas bortfallande, småskolans utveckling
på folkskolans bekostnad, undervisningens
»koncentration» o. s. v.
Ytterlännäskretsen
har å sitt möte den 2 dennes beslutat till
centralstyrelsen ingå med följande uttalande:
1. Intet barn må tillåtas sluta skolan före
fyllda 12 år och då blott efter att hafva
genomgått folkskolans fulla kurs.
2. Intet barn må tillåtas sluta på
mininri-kursen förrän det år, det fyller 14 år.
3. I skolor med hvarannandags- eller
afdelningsläsning minskas ej lärokursen, utan
skoltiden förlänges på så sätt, att barnet
sitter två år i sista årsklassen.
4. Kretsen uttalar sig i öfrigt mot hvarje
förslag, som innebär en inskränkning i
folkskolans lärokurser.
Normalplanen.
Då en ny normalplan för rikets folk- och
småskolor i en snar framtid lär komma att
utgifvas, vill undertecknad framhålla såsom
ett önskemål, att den undantagsställning måtte
upphäfvas, hvari 1889 års normalplan
försätter de lärare, som hafva att undervisa i
skolor med afdelningsläsning hvarannan dag
Dessa lärare hafva fått längre arbetstid än de
flesta öfriga, så att de under pågående
läse-termin icke utan särskildt tillstånd kunna
erhålla någon enda dags ledighet för skötandet
af sina enskilda angelägenheter. Det orätta
häri har man sökt bortförklara genom
antagandet, att dessa lärare vanligen skulle hafva
ett ringa antal barn att samtidigt undervisa.
Den med förhållandena på landsbygden
förtrogne känner dock mycket väl, att antalet
samtidigt undervisade barn i ganska många
sådana skolor är 40-60, och jag har själf i
sådan skola haft sjuttioåtta (78) barn att
samtidigt undervisa.
Slöjd förekommer ej på normalplanens
läs-ordning för sådan skola. ’ Med en afdelning
kan slöjd möjligen anordnas på lördags e. m.,
men redan detta stöter på rätt stora
svårigheter, där, såsom fallet är t. ex. i Älfsborgs
län, slöjdföreningar lämna anslag åt
slöjdskolorna men fordra 6 timmars slöjd i
veckan. Och att i sådan skola införa slöjd för
två afdelningar synes omöjligt. Men då slöjd
ur både pedagogisk och ekonomisk synpunkt
är af erkändt värde, borde väl möjligheter
finnas att vid hvarje skola anordna
undervisning i ämnet.
Ehuru vän af så mycken folkupplysning
som möjligt, är det dock med tillfredsställelse
jag förnummit, att vederbörande kommitté
möjligen är betänkt på att föreslå en
inskränkning af den dagliga lästiden i folkskolan för
att bereda tillfälle till bl. a. slöjd. En sådan
inskränkning synes också utan egentlig skada
kunna ske. I normalplanens läsordningar för
folkskolor föreslås för nästan hvarje dag två
timmars undervisning i kristendom. Själf har
jag dock aldrig undervisat mer än en timme
dagligen i kristendom men likväl alltid
hunnit genomgå de föreskrifna kurserna så
fullständigt, jag ansett behöfligt. Kurpen i svensk
historia medhinnes godt på en tinande i
veckan. Att öfva sång en hel timme skulle
för både lärare och barn blifva alltför
tröttande och därigenom tråkigt, hvaremot sången
verkar uppmuntrande, om den öfvas under
t. ex. 10 minuter midt inuti eller vid slutet
af en lektion i annat ämne.
Då somliga domkapitel synas vilja anse sig
helt och hållet bundna af normalplanen, är
alltså dennas innehåll af största vikt för både
skolan och lärarekåren. Vi böra därför icke
försumma att uttala våra önskningar, och
vi torde få hoppas, att kommitterade icke
skola helt och hållet lämna dem ur räkningen.
Lan dsortslärare.
Svenskbyboarnes skola
i Syd-Kyssland har genom undertecknad fått
emottaga följande: från M. G. Hedelin i
Far-hult 17 kr. 70 öre,ofrån S. P. Francke i
Hum-larp insamlade i Åstorp 3 kr. 50 öre samt i
Stockholm 31 kr. 50 öre eller tillsammans
35 kr., hvilket tacksamt erkännes.
Hasslarp den l mars 1900.
M. J". Martinsson.
Skolreformer, framställda uti
industriens namn af en direktör vid ett större
industriellt företag i staden Dayton, Ohio,
Förenta staterna:
1. Lärarnes löner höjas.
2. Böcker tilldelas samtliga skolbarn gratis.
3. Antalet lärjungar under en lärares
ledning minskas.
4. Mera tid för lärarnes enskilda studier
beredes.
5. Stora och bekväma salar, där
undervisning medelst skioptikon kan lämpligen ske,
anordnas i hvarje skolhus.
6. Piano i hvarje skolhus; väggprydnader
i hvarje sal.
7. Simbassäng vid hvarje skola.
8. Föreställningar (å teater) på allmän
bekostnad för de barn, som däraf anses kunna
hafva glädje och gagn.
9. Undersökning för att utröna hvilka
lärjungar, som sakna tillräckligt uppehälle.
Industriföretaget i fråga utgifver årligen
omkring 90,000 kronor till främjande af
sina nuvarande och blifvande arbetares väl
i socialt och pedagogiskt afseende. Och
direktören vid nämda företag har förklarat,
att inga af de utgifter, som nedlagts i
företaget för att detta skall bättre bära sig, ha
så väl önat sig som just denna utgift.
BARNBIBLIOTEKET
SAGA
har under februari månad utsändt
ytterligare två häften af andra årgången. Dessa
häften innehålla å omslagen förutom
tanke-öfningar m. m. en berättelse med rubriken
»Min första drabbning» samt en skildring
af störfisket i Uralfloden. Hufvudinnehållet
utgöres af 10:e-17:e kapitlen i »Onkel
Töms stuga» med rubrikerna:
En rymmare. - En auktion. - Tom far
med ångbåt. - På Misfiesippifloden. - Töms
nya hem. - Kväkare-nybygget. - Åter på
flykt. - Tom börjar längta,
Femte häftet ligger nu färdigt och
utsändes i dag till alla de subskribenter, som hittills
anmält sig. Häftet innehåller på omslaget
tankeofningar m. m. samt en berättelse af
Henrik Wranér med titel: »Mor, hvad ska
vi göra?» Innehållet i öfrigt utgöres af
18:e-22:a kapitlen i »Onkel Töms stuga»
med rubrikerna:
Topsy. - I Kentucky. - Ett hotande moln.
- Henrik. - Förebud.
De fem hittills utkomna häftena för året
innehålla sammanlagdt 66
originalillustrationer af Karl Aspelin.
Prof haf ten af SAGA kunna fortfarande
rekvireras och utdelas gratis.
De, som hädanefter på posten eller
direkt hos expeditionen beställa SAGA, erhålla
naturligtvis genast de fem utkomna häftena.
Skrifvelser adresseras direkt till:
Expeditionen af SAGA, Stockholm N.
(M.tddduin<len ocn fornå^niugar i bref ocn å orefJcort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
97. Ex. 1900. 1) Den, som icke aflagt
organist examen, kan ej söka förenad plats,
i hvilken ingår organistbefattning. 2) Ni kan
antagas till ordinarie folkskollärare och
kyrkosångare. Någon skyldighet för församling att
anställa organist finnes ej. 3) Ja, därest ingen
klasrar. 4) Ja.
98. Jöns. 1) Nej. 2) Ja, därest ej någons
rätt därmed blifver kränkt.
99. Johan. Ingen för sitt kall intresserad
lärare eller lärarinna bör uteblifva från det
lagstadgade mötet med skolrådet, därest det
hålles på tid, då läraren eller lärarinnan
vistas inom församlingen och ej är af sjukdom
hindrad. Ett uteblifvande lär dock
näppeligen kunna betraktas som tjänstefel, men
det visar likgiltighet för skolarbetet.
100. 15~årig prenumer. 00. 1) Nej, vice
ordförande väljes icke under några
förhållanden i kyrkoråd, och lekman kan aldrig
tjänstgöra som ordförande i kyrkoråd. S«01råd
skall däremot inom sig välja vice ordförande;
är kyrko- och skolrådet förenadt, får dd»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
