Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (951.) 21 mars 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 12
f er, som må finnas erforderliga för
genomförandet af de af oss framställda
önskemålen,
Stockholm den 20 mars 1900.
Fridtjuv Berg. Emil Hammarlund.
När förekommer lönefrågan
till behandling i riksdagen? frågar man
nu från skilda håll. Ärendet har ännu
icke förevarit i det sammansatta
stats-och lagutskottet, och ovisst är, om
utskottet hinner med saken före påsk.
Under alla omständigheter kan
knappast antagas, att ärendet skall komma
att afgöras i kamrarna före
påskferierna. För närvarande hafva
statsutskottsledamöterna fullt arbete med öfriga
frågor, som röra åttonde hufvudtiteln,
hvilka frågor torde föredragas i
kamrarna omkring den 4 april.
Af största betydelse för
folkundervisningen
är en fråga, som under förra veckan
dragits under riksdagens ompröfning,
nämligen frågan om ett bättre
ordnande af lagstiftningen beträffande
minderårigas användande i industriellt
arbete. Det gäller att få till stånd en
mera effektiv lagstiftning än den
nuvarande, hvilken på många orter
existerar endast på papperet. Frågans
betydelse för folkundervisningen
särskildt å industriorter och i
sågverksdistrikt borde föranleda lärarekåren att,
innan det ännu är för sent, uttala sig.
Såsom synes här ofvan, inlämnas i dag
ett ändringsförslag till den k.
propositionen, och enligt hvad vi tro oss veta
komma under de närmaste dagarna
äfven från andra håll motioner att
väckas i ämnet, hvadan lagutskottet, som
har det viktiga ärendet under
förberedande handläggning, får rikt tillfälle
att pröfva och välja mellan flera olika
förslag.
SKO LNYH ETER
Folkhögskolorna. K. m:t har åt
mindre bemedlade manliga lärjungar vid
folkhögskolorna beviljat följande
understödsbelopp att för innevarande år utgå,
nämligen:
Stockholms läns folkhögskola 498 kr.,
Uppsala läns 192, Södermanlands läns 537,
Östergötlands läns 613, folkhögskolan i Nässjö 269
och i Värnamo (båda i Jönköpings län) 498,
Kronobergs läns folkhögskola 460, Norra Kalmar
läns 269, Södra Kalmar läns 766, Gotlands
läns 537, Blekinge läns 498, Önnestads
folkhögskola (Kristianstads län) 766,
folkhögskolan å Hvilan 307, Fridhems folkhögskola 690
och folkhögskolan i Skurup (de tre sistnämda
i Malmöhus län) 192, Hallands läns
folkhögskola 613, folkhögskolan i Grebbestad 383,
Billströmska folkhögskolan å Tjörn 766,
Älfsborgs läns folkhögskola 307, Skaraborgs läns
422, Värmlands läns 575, Örebro läns 383,
Västmanlands läns 498, Dalarnes folkhög-
skola 230, Gäfleborgs läns 460, Västernorrlands
läns i Viken 537, folkhögskolan i Hola 690,
folkhögskolan i Boden 345 och
folkhögskolan i Matarengi 307 kr.
Därjämte har k. m:t för innevarande år
till understöd åt mindre bemedlade
kvinnliga elever anvisat till folkhögskolan i
Värnamo 180 kr., i Hola 345, i Boden 192 samt
i Matarengi 345 kr.
Frågan om understöd åt mindre
bemedlade kvinnliga lärjungar vid öfriga skolor
kommer att tills vidare anstå.
Reseunderstöd. På därom gjord
ansökning har k. m:t tilldelat
hufvudlärarin-nan i smäskollärarinneseminariet vid Ateneum
för flickor i Stockholm Anna Elisabet
Emilia Nordström ett understöd af 250
kronor såsom bidrag till kostnaderna för
en resa i syfte att under omkring en
månads tid taga kännedom om arbetssätt m. m.
vid andra dylika seminarier inom riket.
Beloppet skall utgå af Filénska fondens
räntemedel.
Statsbidrag i förhållande till
lästiden. Skolrådet i Elfsby församling i
Norrbottens län har, under förmälan att
undervisningen vid två mindre folkskolor
måste under höstterminen 1899 inställas på
grund af brist på lärarekrafter, anhållit,
att k. m:t täcktes förklara församlingen
berättigad att af de för året till skolrådet
utanordnade lönetillskotten för
lärarebefattningarna vid dessa skolor behålla hvad som
belöpte på den tid undervisning vid samma
skolor meddelats. Härtill har k. m:t lämnat
sitt bifall.
Afslagen dispensansökan. En
af lärarinnan Elin Hel f rid Sundström gjord
anhållan, att hon, som efter att hafva
genomgått sex klasser vid kvinnligt högre
läroverk, under åtskilliga år tjänstgjort så-*
som lärarinna hos enskilda personer, måtte
erhålla tillstånd att vid
småskollärarinneseminariet i Skara utan att förut hafva
genomgått seminariet undergå teoretisk och
praktisk examen för att blifva berättigad
att söka småskollärarinnebefattningar i riket,
har af k. m:t den 2 d:s blifvit afslagen.
Varnad folkskollärare. Vid sam
manträde den 14 maj 1899 beslöt Rolfstorps
församlings skolråd, med åberopande af § 29
i gällande folkskolestadga, att tilldela
folkskolläraren därstädes Viktor Nilsson sådan
varning, som omförmäles i § 32 af nämda
stadga.
Beslutet motiverades därmed, att N.
upprepade gånger varit så öfverlastad af starka
drycker, att han varit urståndsatt att
ordentligt sköta sina åligganden som lärare.
Domkapitlet fastställde varningen den 25
oktober 1899 och k. m:t den 2 innevarande
Fastställdt val. Färila församling i
Helsingland företog den 20 sistl. augusti val
af folkskollärare och organist, hvarvid J.
Lindström i Högbo blef utsedd. Valet
öf-verklagades under anförande, -att tjänsten
ledigkungjorts innan domkapitlet medgifvit
tjänsternas förening- att prof förelagts de
sökande först efter upprättandet af förslag;
att annonsen om tjänsterna varit ofullständig
o. s. v. Domkapitlet resolverade:
Om än kyrkostämmans beslut om
förevarande tjänsters förening och domkapitlets
fastställelse därå bort afvakta»/ innan nämda
tjänster kungjorts till ansökning lediga, lik
väl, och som vid i målet upplysta
förhållanden angående tid och ordning för
ledighetens kungörande och domkapitlets
medgifvande till tjänsternas förening, hvad
klagandena härutinnan anmärkt liksom @ck hvad
de i öfrigt i besvären anfört, icke är af
beskaffenhet att lagligen föranleda till ändring
i eller upphäfvande af öfverklagade valet,
prof var domkapitlet skäligt de anförda
besvären att ogilla.
Detta utslag har nu vunnit laga kraft.
Skolbråket i Gunnarsnäs har
haft ganska vidtgående följder. Så instämde
komminister A. Anngren i Or
folkskolläraren Grust. Bergman i Gunnarsnäs till
Nordals häradsrätt för åtskilliga yttranden
i tal och skrift, hvilka A. ansåg för sig
kränkande både som ämbetsman och
medborgare. Den 28 februari meddelade
emellertid häradsrätten det utslag, att som det
ej i ringaste mån styrkts, att B. vare sig
missfirmat käranden i eller för dennes
ämbete eller under andra omständigheter gjort
sig skyldig till ärekränkning, profvade rätten
rättvist att ogilla käromålet och förpliktade
käranden att ersätta svarandens
rättegångskostnader m. m.
Nu har Bergman till Karlstads
rådhusrätt uttagit stämning på komminister
Ann-gren, vice pastor E. F. Nilseus i Or samt
åtta andra personer med yrkande om
ansvar för det de vid olika tillfällen under åren
1897-1900 i skrifvelser till Karlstads
domkapitlet yttrat sig i hög grad missfirmligt,
smädligt och ärekränkande om honom samt
tillvitat honom förseelser, som han ej låtit
komma sig till last. Dessutom yrkar B.
skadestånd och ersättning för
rättegångskostnaderna. Målet förekommer den 2
nästk. juli.
Östra Dals skolförening har enligt ett
på möte i Västerråda skola den 10 dennes
fattadt beslut till domkapitlet ingifvit en
skrifvelse. Under beklagande af skolbråket,
som synes föreningen bero på förföljelser
mot folkskolläraren Bergman, anhåller
föreningen, att domkapitlet vid behandlingen
af frågan om B:s sÉsättning måtte taga
hänsyn till den rättslösa ställning, hvari
skollärarne i allmänhet skulle råka gent
emot sina skolråd, därest afsättningen
fastställdes.
Katekesläsningen. Gröteborgs
läraresällskap, bestående af lärare vid de
allmänna läroverken, hade i lördags
sammanträde, hvarvid diskuterades om »den
elementära kristendomsundervisningen med
särskild hänsyn till katekesläsningen».
Efter en liflig diskussion, hvilken inleddes
af adjunkten F. Gr. Ljungkvist, enade sig
sällskapet om följande uttalanden:
1. Kristendomsundervisningen bör
grundläggas genom läsning af den bibliska,
särskildt den evangeliska historien, till hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
