Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (954.) 11 april 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
- Barnbespisningen vid Göteborgs
folkskolor afslöts den 31 mars. Från de
särskilda skolafdelningarna hade under
månaderna november-mars 4-7 barn allt efter
afdelningens storlek erhållit tre middagsmål
i veckan. På de olika ställena har antalet
bespisade barn uppgått till 80 -100, hvarjämte
en stor del erhållit extra bespisning, då
anrättningarna ej gått åt till den ordinarie
serveringen.
- Hvad kan folkskolan göra för att höja
osterlandskärleken hos barnen? var ett
ämne, som dryftades vid Karlstads
lärareförenings första ordinarie sammanträde för året
den 30 mars. Inledningsföredraget hölls af
öfversångläraren N. F. Lindh, som framhöll,
att man i hvarje undervisningsämne, i
synnerhet historia och geografi, saga och sång,
har goda tillfällen och rikt materiel att höja
fosterlandskärleken hos de unga.
- En lärares fortsatta pedagogiska
studier och sättet för deras ordnande, så att
de blifva fruktbringande för hans
verksamhet, utgjorde föremål för Karlstads
lärareförenings behandling den 30 mars.
Folkskolläraren Gren inledde frågan och framhöll
vikten af att läraren studerar barnens natur och
de hem, där de växa upp, åhör kamraters
undervisning samt söker, så vidt i hans
förmåga står, att taga noggrann kännedom om
det bästa, som den pedagogiska litteraturen
har att erbjuda.
- Som en våda för det unga släktet
betecknade direktör Fant vid åkerbrukskolonien
å Hall på ett i Publicistklubben hållet möte
den 6 dennes de i tidningspressen ofta
förekommande sensationella referaten af
brottmålshistorier. De bjärta detaljerna fästa sig
i det unga sinnet och verka demoraliserande.
Han uttalade de varmaste sympatier för ett
försök från pressens sida att frigöra sig från
meddelanden af dylik art. Klubbens styrelse
fick i uppdrag att uppsätta ett
resolutionsförslag i detta syfte.
- Landskrona föreläsningsförening har
genom sin styrelse från trycket utgifvit kort
redogörelse för sin verksamhet under förra
året. Medlemmarna af föreningen voro 627,
däraf 255 kvinnliga. Föreläsningarna voro 25,
åhörareantalet inalles 16,478, däraf 5,980
ickeföreningsmedlemmar. Medeltalet åhörare vid
hvarje föreläsning uppgick till 659, däraf 420
föreningsmedlemmar. Af föreläsarne tillhörde
6 Lunds akademi. Landskrona stad hade
lämnat ett anslag af 500 kr., och
statsbidraget utgjorde 700 kr. In trädesaf gif terna till
föreläsningarna lämnade 598 kr. Föreningens
behållning till 1900 utgör 92 kr.
- En vacker hyllning ägnades den l
dennes folkskolläraren J. Dahlstein i Segerstad,
Skbg, hvilken samma dag fyllde 50 år. Tidigt
på morgonen tågade med fanbärare i spetsen
pastoratets prästerskap, kyrko- och skolråd,
kommunalnämdens ledamöter samt en mängd
sockenbor till ett antal af mellan 20 och 30
personer upp till skolan, och kyrkoherden L.
Laurell höll till läraren ett högstämdt tal och
tackade honom å såväl egna som
församlingens vägnar för troget arbete i såväl
skolans som kyrkans och kommunens tjänst,
hvarpå han öfverlämnade en med penningar
fylld silfversnusdosa med lämplig inskription,
en servettring af silfver och en präktig
pianostol. Hr D. frambar rörd sin tacksamhet för
den glada öfverraskningen.
- En pedagogisk tidskrift, som skulle
motsvara de allmänna läroverkens behof,
framhölls såsom ett önskningsmål vid det af
Stockholms läraresällskap den 31 mars hållna
sammanträde. Lektor A. Lindhagen inledde
frågan. Tidskriften borde jämte
originaluppsatser och referat fullständigt redogöra för
svenska skolfrågors behandling hos regering,
i riksdag, pedagogiska sällskap och i
litteraturen, för lediga tjänster, utnämningar o. d.
samt följa utlandets rörelser på skolans
område. Endast i Stockholm kunde emellertid
en dylik tidskrift utgifvas. I den följande
diskussionen framhöllos de stora svårigheter,
med hvilka ett pedagogiskt tidskriftsföretag
har att kämpa: det har för liten spridning
för att bära nödiga omkostnader och det är
omöjligt att för intet få dugliga medarbetare.
Diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
- Om folkhögskolans plats i det
svenska folkbildningsarbetet höll direktör T.
Holmberg i Tärna ett föredrag vid föreningen
Heimdals sammanträde i Uppsala den 7
dennes. Efter en historik öfver den danska
folkhögskolan och en jämförelse mellan henne
och den svenska framhöll tal:n det glädjande
faktum^ att vi nu i Sverige äga inalles 50
folkhögskolor och att snart ingen svensk
provins skall vara utan sådana. Skolan har
af-väpnat sina motståndare och ständigt segrande
gått framåt, ty den utgör den enda naturliga
vägen till folklig allmänbildning, folkets egen
högskola. Den vill på ett naturligt sätt väcka
och fostra; det lefvande ordet anlitas mer än
lärobokens döda framställning. Elevernas
kamratlif blir en midsommartid i deras
lefnad, och skolan slår bro mellan skilda
samhällsklasser.
- Kubikenborgs nya skolhus invigdes den
3 dennes i samband med den examen, som
då hölls med folkskolans tredje och fjärde
klasser. Kyrkoherden J. Andersson i Skön
höll invigningstalet, däri han framhöll
skolans dubbla ändamål att fostra och skänka
kunskap samt läraiekårens höga uppgift att
hos det uppväxande släktet inplanta tro och
lydnad, ty dessa äro de viktigaste grundvalar
för samhällslifvet, Därpå vände han sig till
konsul Enhörning, hvilken i egenskap af chef
för J. A. Enhörnings trävaruaktiebolaginlagt
stora förtjänster om det nya skolhuset.
Skolans förste lärare Öhgren lämnade därpå en
kort öfversikt af folkskoleväsendets
utveckling vid Kubikenborg. 1883 var här blott eri
småskola, 1885 inrättades folkskola, 1888
infördes afdelningsläsning, 1891 tillkom en ny
småskola och 1900 i januari en ny
folkskollärarebefattning. Skolbad inrättades i
februari. Kostnaderna åren 1883-1899 uppgingo
till 133,454 kr. Af dessa hafva skolans ägare
erlagt 120,516.
Folkhögskolorna.
Som vi i förra numret omnäinde, hade
k. m:t föreslagit riksdagen att höja
förslagsanslaget till understöd åt
folkhögskolorna från 55,000 kronor till 120,000 kronor
eller med 65,000 kronor. Statsutskottet hade
hemställt, att beloppet skulle höjas med
endast 55,000 kronor eller till 110,000 kronor.
Häremot hade sju ledamöter af andra
kammaren reserverat sig och yrkat bifall till
det högre anslaget.
När frågan förekom i första kammaren,
erhöll
ecklesiastikministern först ordet. Han
utredde skillnaden mellan utskottets och k. m:ts
förslag samt granskade närmare de motiv,
som utskottet anfört som stöd för sitt
yrkande. Det berodde på missuppfattning från
utskottets sida, när detta för sin uppfattning
sökt stöd i folkhögskolekommitterades
framställning.
Biskop Billing förde utskottets talan. Att
folkhögskolorna hade sympati hos utskottet,
visades väl bäst däraf, att en ökning i
statsbidraget af 100 % hade af utskottet
föreslagits. Men utskottet hade ej heller velat
föreslå mera än dessa skolors målsmän själfva
begärt, eller 2,000 kr. till en andra årskurs.
En genomgående princip vore det att
kommuner eller enskilda skulle bidraga till
skolorna med samma belopp som staten. Be-
viljade denna, såsom utskottet föreslagit, 1,000
kr. till en andra årskurs, så finge ju denna
med bidragen från kommuner eller enskilda
2,000 kronor. Beviljade staten åter 2,000 kr.,
skulle anslaget till denna årskurs springa upp
till 4,000 kronor, eller högre än kommitterade
begärt. Och detta vore väl näppeligen
lämpligt. Tal:n yrkade därför bifall till
utskottats hemställan.
F. statsrådet Wennerberg yrkade bifall till
den k. propositionen. Frågan gällde här
10,000 kronor till ett ändamål, hvars
gagne-lighet till en början förefallit många
tvifvelaktig men nu allmänt erkändes. Beklagligt
vore, om första kammaren skulle motsätta
sig k. m:ts förslag. Detta vore baseradt på
en grundlig undersökning och omfattades i
medkammaren med ett intresse, som visade
det oberättigade i talet om att fåfängan vore
en grund för dessa skolor. Då andra
kammaren städse visat tillmötesgående mot
kraf-ven för den högre undervisningen, borde
första kammaren ej ställa sig afvisande gent
emot anslaget till det undervisningsverk, som
ligger andra kammaren särskildt om hjärtat.
Utskottets resonemang kunde vara riktigt,
men endast »aritmetiskt».
Professor Blomberg ställde sig å
reservanternas sida och yrkade också afslag å
utskottets hemställan. Det kunde ej skada om 3-
4,000 kr. blefve disponibla till ifrågavarande
årskurs - de kunde nog komma att
erfordras.
Generaldirektör S. Wieselgren förordade det
högre anslaget. Den gamla misstron mot
folkhögskolan hade numera förbytts i
allmänt förtroende till dess verksamhet. Det
man här tvistade om vore en obetydlighet,
men folkhögskolan hade nu vunnit en så stor
betydelse, att staten ej borde vara för njugg
med dess understöd.
Vid därpå företagen votering bifölls
utskottets förslag med 49 röster mot 43, som
afgåfvos för k. m;ts förslag.
I andra kammaren uppträdde samtliga
talare för det högre anslaget. Diskussionen
öppnades af ene reservanten, lektor S. von
Friesen, som utvecklade, att reservanterna
känt sig öfvertygade om att något missbruk
af det högre anslaget ej vore tänkbart och
att det väl kunde behöfvas.
(Instämmanden af hrr Hammarland, Fr. Berg m. fl.)
För reservationen talade vidare
ecklesiastikministern samt hrr Carlheim-Gyllensköld,
Holmlin och Pettersson i Dänningelanda,
hvarefter reservationen utan voteriog bifölls.
Frågan kommer således att afgöras
genom gemensam omröstning, och synes
utgången ej tvifvelaktig.
Utan meningsskiljaktighet höjde båda
kamrarna anslaget för folkhögskoleelever till
25,000 kronor i enlighet med statsutskottets
förslag.
Slöjdundervisningen.
Statsutskottets hemställan med anledning
af k. m:ts proposition saint hrr Nydals och
L. G. Broomés motion angående
slöjdunder-ningen (se förra numret) godkändes af första
kammaren utan diskussion,
I andra kammaren uppstod en stunds
debatt, hvilken inleddes af
biskop von Schéele, som framhöll
svårigheten af att t ex. på Gotland få till stånd
slöjdskolor, då som villkor för statsbidrag
fordrades minst 10 slöjdande lärjungar.
Hr L. Gr. Broomé talade för sin och hr
Nydals motion. Om i en skolafdelning funnes
mindre än 15 gossar eller 25 flickor, men
alla lärjungarna deltoge i slöjden, vore det
rättvist att statsbidrag utginge. Svåra
rubbningar i undervisningen blefve eljest nödiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
