Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (954.) 11 april 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
247
Föreslog därför att mom. a) i utskottets
hemställan erhölle följande lydelse:
»att riksdagen må för sin del godkänna de
i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 13 januari 1900 angifna grunder för
utdelande af statsbidrag till främjande af
undervisning i slöjd, dock att skoldistrikts rätt
till statsunderstöd för slöjdundervisning för
gossar icke bör inskränkas till undervisning
i träslöjd och metallslöjd, och att statsbidrag
för slöjdundervisning må utgå äfven för
sådan slöjdafdelning, som består af mindre än
15 gossar eller 25 flickor, i det fall att
antalet gossar eller flickor i en
folkskoleafdelning ej uppgår till nämda antal men
samtliga i afdelningen varande gossar eller flickor
deltaga i slöjden, äfvensom medgifva, att k.
m:t må, när i särskilda fall omständigheterna
därtill föranleda, meddela understöd af
statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder
däraf, att någon afvikelse från nämda
grunder ägt rum.»
(Hrr Styrlander, Thylander m. fl. instämde.)
Professor Ernst Carlson trodde nog, att
större frihet kunde vara önsklig på detta
område, men tack vare slutorden i utskottets
förslag kunde man tänka sig modifikationer
i villkorsbestämmelserna, hvadan han yrkade
bifall till utskottets hemställan.
Ecklesiastikministern ansåg ock, att om
utskottets förslag bifölles, skulle k. m:t lättare
än hittills kunna tillmötesgå församlingarnas
önskningar.
Lektor S. von Friesen talade för utskottets
förslag. De garantier utskottet föreslagit vore
måhända icke de allra bästa, men att gifva
så stor frihet som motionärerna ifrågasatt
vore icke tillrådligt, hvarjämte utredning om
kostnaderna m. m. saknades.
Hr E. Hammarlund framhöll nu liksom
någon föregående gång, att hela det år 1894
införda systemet med att lägga barnantalet
till grund ledde lill svårigheter och
oegent-ligheter. För att reda sig härur hade nu en
kommitté utarbetat en hel hop
detaljföreskrifter, men inspektörer och länsstyrelser, som
skulle tillämpa dessa föreskrifter, finge
sannerligen ett drygt arbete. Icke blefve det
mindre än förut - snarare tvärtom genom
att man ställt i utsikt, att k. m:t kunde
medgifva undantag. Snart sagdt hvarje
församling frestades hädanefter att pröfva lyckan
hos k. m:t. Om man här liksom i fråga om
öfriga anslag för folkundervisningen
fastställde, att församlingen skulle bidraga med
ett mindre belopp - snart sagdt huru litet
som helst - så hade man den nödiga
garantien mot missbruk, och man behöfde då
ej alla dessa detaljföreskrifter, som nog i
längden komme att visa sig omöjliga att
till-lämpa. Den väg, på hvilken man inslagit,
ledde ock i vissa fall till oskäligt höga
statsbidrag. Så skulle för en slöjdlärare med 36
timmars undervisning i veckan kunna fås 720
kr. statsbidrag, medan för en folkskollärare
med samma tjänstgöring högsta statsbidraget
är 533,33 kr., och för en slöjdlärarinna fås
ända till 360 kronors statsbidrag, medan de
högsta statsbidraget för småskollärarinna är
233,33 kr. Detta vore minst sagdt oegentligt.
Då mari nu slagit in på denna väg att lägga
barnantalet till grund, ville emellertid tal:n
understödja motionärerna, som hade stort fog
för sin framställning. För en flickafdelning
om 24 lärjungar erhölles statsbidrag för
lärarinnan i Jäsämnena - hvarför icke då
äfven för slöjdlärarinnan, om alla dessa 24
flickor undervisades i slöjd. Som det nu är
ställdt, måste man vid slöjden plocka hop
lärjungar från skilda afdelningar, hvarigenom
stundom åtskilliga barn ginge förlustiga en
del af den bokliga undervisningen. Yrkade
alltså bifall till hr Broomés förslag.
(Instämmanden.)
Hr Ivar Månsson ansåg, att utskottets
förslag erbjöde så stora fördelar mot nuvarande
bestämmelser, att man ej borde äfventyra
hela frågans fall, hvilket lätt kunde ske, om
man gjorde ändring i utskottets förslag.
Hr Ernst Carlson ansåg likaledes, att man
här borde söka undvika gemensam
omröstning.
Med 130 röster mot 44 godkändes
utskottets hemställan oförändrad. Minoriteten
röstade för hr Broomés förslag.
Folkskollärarinneseminariet i
Landskrona
blir nu en verklighet. Hvad statsutskottet
härom hemställt godkändes i torsdags af
båda kamrarna utan ett ords diskussion.
Parallellklass eller nytt
folkskollärare-seminarium?
Den af oss i förra numret refererade
hemställan från statsutskottets sida rörande
k. m:ts proposition om anordnande af
parallellklass vid folkskollärareseminariet i
Växjö och motionen om upprättande af ett
nytt folkskollärareseminarium i Strängnäs
vardt i andra kammaren bifallen utan debatt.
I första kammaren uppstod däremot en
stunds debatt, som inleddes af
ecklesiastikministern, statsrådet Claeson,
hvilken redogjorde för skälen till den k.
propositionens framläggande och framhöll
behofvet af ytterligare möjlighet till
utbildning af lärarepersonal, samt uttryckte sina
farhågor för att den af utskottet anvisade
utvägen till svårigheternas afhjälpande skulle
vara ganska osäker. Blefve den af utskottet
tillstyrkta skrifvelsen om det nya seminariet
i Strängnäs antagen, och hunne k. m:t att
framlägga förslaget härom till nästa riksdag,
ginge det nog bra ihop. Men detta vore ej
så säkert, och därför vore det bäst att antaga
förslaget. Då skulle ej svårigheternas
undanrödjande uppskjutas längre än önskligt vore.
Biskop Billing hade reserverat sig och
ville framlägga motiveringen för sin
ståndpunkt i frågan. Han vore en motståndare
till både den k. propositionen och det
föreslagna nya seminariet,, ty både parallellklass
och ett nytt seminarium förefölle honom
Öfverflödiga. I så fall vore de också skadliga:
de skulle skapa öfverflöd på lärare, och det
vore motsatsen till det nyttiga. Visserligen
inträffade det nu understundom, att inga
sökande anmälde sig till lediga platser. Men
detta berodde ej därpå, att icke kompetenta
lärare funnes, utan därpå, att de ej ville söka
sådana platser, hvilkas löneförmåner ej
tillfredsställa dem. För att erhålla sökande till dessa
tjänster borde den bestämmelsen införas, att
kompetens medgåfves äfven personer, som
ej aflagt fullständig folkskollärareexamen men
dock visat sig skickliga att uppehålla
ifrågavarande tjänster. Skulle större antal lärare
verkligen tarfvas, af hjälptes detta behof
lättast och bekväma därigenom, att i respektive
seminarieklasser intoges 30 elever i stället
för det nu bestämda antalet 25.
Häremot anmärkte statsrådet Claeson, att
seminarierna endast i få fall hade sådana
lokaler, att de kunde mottaga ett 30-tal elever
i hvarje klass.
Kontraktsprosten Sjöholm framhöll, att
bristen på folkskollärare och behofvet af ett nytt
seminarium vore fullt konstaterade.
Därpå bifölls utskottets hemställan utan
votering.
beviljat 30,000 kronor, hvaremot k. m:ts
begäran om anslag äfven för elevbostäder
af slagits. Delägarne i Jockmocks sockens
allmänning hafva erbjudit sig att på
bekostnad af socknens skogsmedelsfond uppföra
lämplig bostadslägenhet för omkr. 20 elever,
hvilka skulle i årlig hyra betala hvardera
ett mindre belopp, förslagsvis 10 kronor.
Seminariebyggnader.
För en gynmastikbyggnad vid Kalmar
folkskollärarinneseminarium hade k. m:t
begärt 50,000 kr., men på statsutskottets
hemställan nedsatte riksdagen beloppet till 40,000
kr., däraf 25,000 kr. för nästa år.
Det lapska småskoleseminariet skall
flyttas från Mattisudden till Mur j ek. För en
seminariebyggnad därstädes har riksdagen
Resestipendier.
Utan diskussion godkände båda kamrarna
hvad statsutskottet hemställt beträffande
resestipendier för folkskollärare, för lärarinnor
vid flickläroverk och samskolor samt för
lärare vid abnormskolor.
Allmänna läroverken.
Statsutskottets förslag rörande förhöjdt
anslag till praktisk utbildning af lärare vid
allmänna läroverken har godkänts af båda
kamrarna. I andra kammaren uttryckte
professor Ernst Carlson den vissa
förhoppningen, att, ehuru ej något därom blifvit
nämdt i den k. propositionen,
profårskur-serna måtte praktiskt reformeras i den
riktning, som betingades af den stundande
skolreformen. Häri instämde ett stort antal af
kammarens ledamöter.
Hr C. Wallis motion om, att rektorerna
vid de femklassiga läroverken i hufvudstaden
måtte efter 10 års tjänstgöring uppflyttas i
högre lönegrad, var af styrkt af
statsutskottet, och ställde sig kamrarna på samma sida.
Sommarkurser på landet.
Statsutskottet hade afstyrkt hr Janssons
i Krakerud motion om ett anslag af 6,000
kr. för nästa år till understöd under vissa
villkor för s. k. sommarkurser på landet.
Utskottets hemställan bifölls i första
kammaren utan debatt.
I andra kammaren talade motionären för
sitt förslag, under det hr Ivar Månsson
försvarade utskottets ståndpunkt; innan
statsanslag lämnats för universitetskurserna,
kunde det ej vara lämpligt att bevilja anslag
för andra sommarkurser. I samma riktning
yttrade sig äfven hr Thylander, hvarefter
motionen utan votering blef afslagen.
Åttonde hufvudtiteln
behandlades i kamrarna sistlidna torsdag,
hvarvid samtliga de i n:r 4 uppräknade
anslag, som af k. m:t begärts på extra stat,
blefvo beviljade med det undantag, att
anslaget till fyra privata
undervisningsanstalter för vanföra och lytta sattes till 7,500
kr. i st. f. af k. m:t begärda 10,000 kr.
l Anslaget för utbildande af lärarinnor i
huslig ekonomi höjdes från 5,000 till 6,300
kronor och anslaget för arbetareföreläsningar
från 55,000 till 65,000 kronor.
HÄJT* Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas gratis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
