- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
257

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (955.) 18 april 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 16

SVENSK LÄRARETIDNING.

257

SKOLNYHETER

Berättelse om folkskolorna för

år 1897, utarbetad i k.
ecklesiastikdepartementet, har i dagarna från trycket
utkommit.

Något alldeles nytt ämne har ej denna
gång upptagits till behandling, om man ej
som sådant vill anse den utvidgade
redogörelse för slöjdundervisningen, som blifvit
en följd däraf, att från och med 1897
statsanslag förefinnes äfven för beredande
af undervisning i slöjd för flickor.

Sådan undervisning förekom i 2,859
skolor, nämligen 1,850 fasta och 94
flyttande folkskolor, 218 fasta och 40 flyttande
mindre folkskolor samt 589 fasta och 68
flyttande småskolor. Hela antalet flickor,
som undervisades i slöjd vid dessa skolor,
var 105,408.

Se vi på de särskilda länen, kommer
Malmöhus främst med 492 skolor och
19,335 barn samt Göteborgs och Bohus
län med siffrorna 246 och 10,760 samt
Östergötlands med 192 och 5,673.
Stockholms stad har 12,457 i slöjd undervisade
flickor. Lägst står Västerbottens län med
siffrorna 6 och 148, Jämtland med 7 och
236 samt Kronobergs med 9 och 403 och
Skaraborgs med 51 och 1,643.

De skoldistrikt, som erhållit statsbidrag
för undervisning i slöjd för flickor, voro
inalles 878, däraf 74 i städerna och 804
på landsbygden. Slöjdafdelningarna voro
2,421, nämligen 1,747 å landsbygden och
674 i städerna, däraf i Stockholms stad 80.

Under det i Jämtlands och Västerbottens
län endast 2 distrikt erhöllo statsbidrag af
detta slag och i Kronobergs län 3 samt i
Västernorrlands 12, kunde Malmöhus län
visa siffran 155, Älfsborgs 74, Kristianstads
64 och Östergötlands 55.

Folkskolebyggnadsskyldigheten

i hufvudstaden,
Öfverståthållareämbe-tet har nu till k. m:t öfverlämnat de från
församlingarna i Stockholm inkomna, af oss
förut omnämda svaren med anledning af
ifrågasatt öfverflyttning från de särskilda
församlingarna i Stockholm till hela staden
af skyldigheten att bygga och underhålla
folkskolehus.

Vid Öfverlämnandet af stadsfullmäktiges
yttrande den 25 april 1899 i frågan hade
ämbetet förklarat sig dela öfverstyrelsens
för Stockholms stads folkskolor åsikt om
önskvärdheten af den nämda öfverflyttningen,
och ämbetet hade likaledes i afseende å de
förutsättningar, under hvilka stadens
åtagande af skyldigheten borde ifrågakomma,
anslutit sig till stadsfullmäktiges yttrande.

Med hänsyn till den utgång frågan fått
hos församlingarna eller att ej mindre än
sex af dem biträdt stadsfullmäktiges villkor,
har öfverståthållareämbetet nu förklarat sig
icke hafva något att anföra utöfver hvad
som förut andragits.

Föreningen för skollofskolonier

i Stockholm har utsändt sin berättelse
för 1899.

Liksom föregående år utsändes 24
skollofskolonier med ett antal af 618 barn,
däraf 311 flickor, hvilka i allmänhet fingo
under tiden från den 15 juni till slutet af
augusti vistas i skärgården. Kolonien från
Klara församling var delad i två
afdelningar, hvadan hvardera af dessa blott fick
vistas ute i skärgården något öfver en
månad. Grenom centralstyrelsen utsändes
för fjärde gången en fjällkoloni, vid hvilken
vårdades 30 barn, däraf 17 flickor.
Sammanlagda kolonistantalat blef således 648.

Barnens medelålder var i
skärgårdskolonierna 10,1 och i fjällkolonien 10;7 år. De
flesta föreståndarne voro lärare och
lärarinnor vid Stockholms folkskolor.

Kostnaden för hvarje barn var 37,54 i
skärgårds- och 63;ii i fjällkolonien, och
slutsumman för dem alla blef 25,093,84.
För 155 barn vid skärgårdskolonierna
betalades af föräldrar ett totalbelopp af
1,807,50.

En mängd gåfvor af lifsförnödenheter
och klädespersedlar kommo kolonierna till
hända.

L såväl fysiskt som intellektuellt
hänseende hade kolonierna utöfvat ett i ögonen
fallande gynnsamt inflytande på barnen.

Om fjällkolonien har särskild berättelse
utgifvits med anledning däraf, att den i
april 1899 bildade f j ällkolonif öreningen förra
sommaren för 3,500 kr. inköpte lägenheten
Vallan i Åre socken, l kilometer från
Anns järnvägsstation. Här skall byggas
ett kolonihem Fjällåsen, afsedt för 40 barn.

Resekostnaderna utgöra föremål för
styrelsens bekymmer; oaktadt barnen i fjor
reste till trupp-pris, uppgick resekostnaden
till 521,28. Som dessutom mycket penningar
fordras för hemmets försättande i
fullständigt skick, måste allmänhetens välvilja
fortfarande stödja detta välgörande företag.

Uppsala enskilda läroverks
fackskola för huslig ekonomi har

utsändt sin redogörelse för 1899.

Vid höstterminens början kunde skolan
inflytta i egen lokal samt fick betydlig
tillökning i utrymme och materiel, hvadan
äfven behöflig utvidgning kunde äga rum med
afseende på husmoders- och
fortsättningskursernas elevantal och undervisning.
Skolans första utvecklingsperiod kan härmed
anses afslutad, om ock ytterligare
utvidgningar äro både tänkbara och önskvärda.

Ett antal personer hafva tecknat olika
belopp för åren 1900-1902 för att
amortera skolans gamla skuld. Fackskolans
flyttning och bosättning möjliggjordes genom
enskilda personers frikostighet, i det 6,510
kronor inflöto, däraf 5,000 från disponenten
V. Btinsow å Skönvik. Statsunderstödet
uppgick till 2,200 kr. och Uppsala stads
bidrag till 500. Samma anslag komma skolan
till del i år.

l kursen för utbildning af lärarinnor i
huslig ekonomi, dels för folkskolor, dels för
både folkskolor och högre flickskolor,
deltogo vårterminen 26 och höstterminen 19
elever. I fortsättningskursen för flickor,

som förut genomgått ettårig folkskolekurs,
vårterminen 18 och höstterminen 14 elever.
I kursen för folkskolans lärjungar, 4:e och
5:e klasserna, vårterminen 82, höstterminen
94 lärjungar.

Af dem, som utgingo vid examen med
förstnämnda kurs, hafva 3 blifvit anställda
som lärarinnor vid skolan, l som lärarinna
i skolkök vid högre flickskola i Norrköping,
l vid Bodens folkhögskola, l vid
hushållsskola i Gäfle, l i Söderhamn samt 2 i
Danmark.

Ett missionsfält, som ligger oss
närmare än Afrika, Indien och

Kina, men som ännu är mycket
försum-madt, och som därför kräfver många
driftiga arbetare, däribland äfven skollärare,
utgöres af svenska Lappmarken. Där finnas
socknar med endast en ordinarie prästman,
hvilka såsom t. ex. Arjepluog mäta i
ytvidd nära 150 kvadratnymil och där många
ha 5 ä 10 mil till kyrkan. Under sådana
förhållanden är det själfklart, att oerhörda
svårigheter möta för att bibringa
befolkningen den kunskap och andliga lyftning,
som är nödvändig. En god hjälp utgöra
dock de fasta skolor, som här och där i
Lappmarken anlagts dels af Svenska
missionssällskapet och andra stiftelser och dels
af staten. Vid dessa inackorderas
nämligen vissa lappbarn för att erhålla
skolundervisning och nödig omvårdnad, hvilka
barn, om de vid skolan fått god och
kristlig fostran, sedan föra med sig ut i de
vidsträckta socknarnas skilda delar den
väl-signelsebringande frukten af denna fostran.
Det ligger därför - skrifver en
skol-rädsordförande till denna tidning - en
alldeles särskild vikt uppå att vid dessa
skolor erhålla dugliga, nitiska och kristliga
lärare - något, som dock visat sig svårt,
kanske därför, att sådana lärares
uppmärksamhet alltför litet blifvit fästad på detta
arbetsfält och på det där befintliga stora
behofvet. De lärare, som känna sig
manade att insätta sina egna krafter i
missionens och kulturens tjänst för våra i många
afseenden vanlottade landsmän i
Lappmarken, torde , därför observera å annan plats
i tidningen intagna annons om lediga
lärarebefattningen vid Arjepluogs
lappfolkskola.

En hyllad 60-åring. Läraren vid
Maria folkskola härstädes August Reinhold
Hallström ingick den 10 dennes i sitt 61 :a
lefnadsår. Med anledning häraf var
Hallström nämda dag föremål för hjärtlig
hyllning synnerligast från kamraternas sida.
Tidigt på morgonen uppvaktades 60-åringen
i sitt hem af skolans samtliga manliga
lärare. Därvid framförde förste läraren Aug.
Hiibinette i ett varmhjärtadt tal
kamraternas hyllning.

Tal:n erinrade om Hallströms mångåriga,
trogna arbete inom Maria folkskola och
lyckönskade honom till att ännu vid 60 år kunna
med oförminskadt intresse och obruten kraft
ägna sig åt de ungas undervisning och
uppfostran. Måtte glädje och frid följa
jubilaren under de återstående lefnadsåren!

Som ett uttryck af kamraternas
tillgifvenhet och aktning öfverlämnades därpå till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free