Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (955.) 18 april 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
påräkna understöd af Stockholms stad. För sin
del ansåge tal:n att denna skola ej vore af
den art, att den kunde påräkna kommunalt
understöd. Samma åsikt uttalades af hr
Törnebladh, under det biskop Billing förfäktade
en motsatt uppfattning. Statsrådet Claeson
lämnade en redogörelse för byggnadsfrågan
vid anstalten.
Andra kammaren ägnade också frågan en
stunds debatt. Härunder motiverade hr 8.
von Friesen sin reservation mot utskottets
uttalade förhoppning, att Stockholms stad skulle
vara benägen att i någon mån medverka till
skolans förflyttande, exempelvis medels
erbjudande af lämplig tomt kostnadsfritt. Tal:n
ville hafva fria händer, om frågan skulle
komma inför stadsfullmäktige: denna fråga
vore en statens affär. Hrr Ernst Carlson och
Curt Wallis påpekade nödvändigheten af att
frågan snart komme tillbaka i sådant skick,
att den kunde vinna en fullt tillfredsställande
lösning. Frågans fall nu vore ett fall framåt.
Utan votering godkände båda kamrarna
utskottets hemställan.
En ny teknisk elementarskola
hade k. m:t föreslagit med förläggande till
Hernösand och begärt ett belopp af 10,000
kronor för 1901. Hr Arhusiander hade uti
en inom andra kammaren väckt motion
hemställt om afslag å k. m:ts proposition
rörande platsen och yrkat skolans förläggande
till Sundsvall.
Statsutskottet hade hemställt om bifall
till denna motion. Eeservationer voro
anmälda af hrr N. Boström, O. Larsson i
Mörtlösa och C. J. Öberg, hvilka yrkat
bifall till k. m:ts förslag.
I båda kamrarna föranledde ärendet en
stunds diskussion.
I första talade ecklesiastikministern, hrr
Dahlberg, Törnebladh, Nyström och Fröberg
för Hernösand, Billing och Fränckel för
Sundsvall. Den senare stadens förespråkare
påpekade dess företräde i industriellt och
kommersiellt afseende, under det Hernösand
af motpartiet framhölls såsom en norrländsk
centralpunkt, där ett mera vetenskapligt
intresse förefunnes. Vid votering segrade k.
m:ts förslag med 58 röster mot 32, som
af-gåfvos för utskottets hemställan.
I andra kammaren förordades Hernösand
af hrr O. Larsson, Öhngren, Byström,
Nydal och ecklesiastikministern, Sundsvall åter
af hrr Arhusiander, Kardell, Centerwall,
Ernst Carlson, Kvarnzelius, Sixten von
Friesen, Kinnman m. fl.
Yid voteringen erhöll Sundsvall blott 71
röster, under det 85 tillföllo k. m:ts förslag.
Den nya tekniska skolan skall alltså
förläggas till Hernösand.
Skolmötesuttalanden
med anledning af ifrågasatt
ny normalplan.
Kristianstads lärareförening
hade vid sitt möte den 14 dennes uppställt
följande fråga: »Hvilka önskningar vill
kretsen se förverkligade i den bebådade nya
normalplanen?»
Rörande de skolformer, som böra
upptagas, gjordes följande uttalände:
Då normalplanen bör vara den norm, efter
hvilken landets skolor för folkupplysningen
böra ordnas, bör den upptaga endast sådana
skolformer, som på ett tillfredsställande sätt
kunna meddela det kunskapsmått och de
färdigheter, som föreskrifvas i folkskolestadgan.
Om mindre väl ordnade skolor funne sig stå
utanför normalplanen, skulle vederbörande
härigenom sporras till att med det snaraste
ordna sina skolor på ett mera
tillfredsställande sätt.
Om läroplan och lärokurser för den
egentliga folkskolan framhölls rörande
kristendomsundervisningen vinsten af att
undervisningen ordnades så, att man finge
mera tid till repetition.
I Öfrigt gjordes följande uttalanden:
Modersmålet: Kretsen anser, att
undervisningen i detta ämne skulle gifva bättre
resultat, om språkläran infördes redan i första
klassen, på det den med sitt bestämda och
fasta innehåll städse må vara till hands och
stödja de från det lättare till det svårare
strängt fortskridande muntliga och skriftliga
öfningarna.
Realämnena: Kurserna i dessa ämnen, som
på grund af sin praktiska och uppfostrande
betydelse fortfarande böra bibehållas på
folkskolans läsordning, böra ordnas så, att
tillräcklig tid finnes för repetition.
Folkskolans högre afdelning,
fortsättningsskolan och ersättningsskolan: Kretsen anser, att
en fullständigt genomförd läroplan med
be-etämda lärokurser och läsordningar för dessa
skolformer skulle kraftigt främja och höja
folkundervisningen.
Lärotider: På det barnen måtte få mera
tid att biträda med förefallande göromål i
hemmet, anser kretsen s. k. samlad skoldag
vara fördelaktigare än för- och
eftermiddagsläsning, dock så att barnen hvarje dag
erhålla minst 4 timmars egentlig undervisning
utom gymnastik, sång, slöjd och fria lekar,
där sådana förekomma.
Hernösandskretsen
hade, såsom förut meddelats, den 31 mars
ett möte, till hvilket inbjudits medlemmar
af öfriga kretsar i södra Ångermanland.
Bland de närvarande märktes rektor Gr. Y.
Bucht. En längre diskussion förekom
angående den ifrågasatta nya normalplanen.
Mötets uttalande i fråga om lärotider m. m.
återgifves i n:r 14.
Beträffande nya skolformer godkändes
följande af folkskolläraren N. J. F.
Almkvist föreslagna resolution:
Mötet anser, att då någon rikare
erfarenhet rörande folkskolans högre afdelning ännu
ej kunnat vinnas, och då till följd häraf ett
reglementerande af dess arbete och
lärokurser ovedersägligen skulle komma
atttillbaka-hålla dess fria och sunda utveckling, några
bestämmelser angående denna
framtidsskolform icke böra i normalplanen intagas;
att ersättningsskolörna sakna allt
berättigande för sin tillvaro, enär de barn, som
måste erhålla tillåtelse att för tidigt afsluta
sin skolgång, äro så få, att några särskilda
skolor för dem alldeles bestämdt icke äro af
nöden.
Frågan om denna skolforms upptagande i
normalplanen må redan på grund häraf anses
förfallen, samt
att andra skolformer, till den lifslängd och
utveckling att ett normerande af deras arbete
skulle gagna, icke förefinnas.
I fråga om kristendomskunskap uttalade
mötet följande åsikter: "
1) att, emedan den historiska grundval, på
hvilken katekesundervisningen bör byggas,
ej är tillräckligt fast lagd vid barnens inträde
i första klassen, och emedan barnen således
ej heller ha uppnått den grad af utveckling,
att de kunna tillgodogöra sig de svårfattliga
sanningar, som första klassens kurs i katekes
innehåller, katekesundervisningen, där så
möjligt är, bör uteslutas i första klass för att
bereda tillfälle till utvidgad undervisning i
biblisk historia ;
2) ’–att af den tid, som för närvarande är
anslagen för kristendomsundervisningen, minst
en timme i veckan bör beredas för
bibelläsning;
3) att någon som helst anvisning i
normalplanen om de stycken i katekesutvecklingen,
hvilka behöfde ordagrannt inläras, ej bör
förekomma, ej heller någon normalupplaga af
katekesen därefter utgifvas, då ju en
omarbetning af densamma väl blott är en
tidsfråga, hvars lösning därigenom skulle
fördröjas.
Rörande modersmålsundervisningen gjorde
mötet följande uttalande:
att för att förbättra resultatet af
folkskolans undervisning i innanläsning en ny
läsebok för folkskolan bör komma till stånd,
hvilken är mera ägnad än den nuvarande att
väcka barnens intresse för läsning. Mötet
anser vidare, att, för att mera tid för
uppsatsskrifning må vinnas, en förenkling af
staf-ningen bör genomföras, då den tid, som
användes på rättskrifningsöfningen, i stället
kunde anslås till uppsatsskrifningen, samt
att, för att stadga skall kunna gifvas åt
dessa, något litet af språklära redan från
början bör meddelas i samband med densamma
såsom subjekt och predikat, tingord och
ut-sägeord samt tingordens talformer.
Angående geografi, historia och
natur-kunnighet instämde mötet i Mjölbyortens
kretsförenings uttalande.
Tunaläns-Sevedes
folkskollärare-förening
hade den 24 mars extra möte i Vimmerby
för att afgifva yttrande i de af
folkskoleinspektören C. E. Sundell utsända frågorna
med anledning af en förestående
omarbetning af 1889 års normalplan.
Angående folkskolans högre afdelning och
er sättning s skolan uttalade sig mötet sålunda:
Då för mycket reglementerande lätt
hämmar folkskolans utveckling, anser kretsen, att
i normalplanen ännu ej böra förekomma några
närmare föreskrifter för ordnandet af
folkskolans högre afdelning, hvilken skolform
ännu är föga använd. I f råga om
ersättnings-skolan uttalar kretsen sitt beklagande öfver,
att denna skolform blifvit upptagen i nya
folkskolestadgan och anser att normalplanen,
som så vidt möjligt bör förorda endast goda
skolformer, icke bör lämna anvisningar för
ersättningsskolan.
I fråga om kristendomsundervisningen^
anslöt sig mötet till de uttalanden härom, som
gjorts af Mjölbyortens lärareförening. Dock
ansågs bibelläsning ej böra förekomma
såsom särskildt ämne och på särskild tid utan
endast i sammanhang med den öfriga
kristendomsundervisningen. Härjämte enades
man om önskvärdheten däraf, att
kristendomsundervisningen i folkskolan måtte
förekomma endast en timme (den första) hvarje
skoldag samt att i de mindre gynnade
skolformerna katekeskursen måtte inskränkas till
de tre första hufvudstyckena.
Cirkulärets frågor rörande modersmålet
erhöllo följande svar:
Frågan a): Nej.
Frågan b): Undervisning i språklära bör
taga sin början först i tredje klassen, likaså
i egentlig uppsatsskrifning, hvartill endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
