Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (956.) 25 april 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
273
våra stadssamhällen. Genom Eders kungl.
maj:ts förnyade nådiga stadga angående
folkundervisningen i riket den 10 december
1897 hafva dessa senare läroanstalter
omsider erhållit officiellt erkännande, i det
stadgans § 5 mom. 2 gifvit åt skoldistrikten
ett uttryckligt bemyndigande att utvidga den
egentliga folkskolan uppåt med en s. k.
folkskolans högre afdelning. Det lider intet
tvifvel, att om »högre folkskolan» och
»folkskolans högre afdelning» få utveckla
sig utan hämmande inflytelser, de skola
komma att steg för steg gå framåt såväl
i yttre utbredning som inre utveckling.
Särskildt skall naturligtvis så blifva
förhållandet, i fall genom deras
genomgående kan vinnas erkänd kompetens till
de mångahanda i praktiska lifvet
förekommande befattningar, för hvilkas rätta
hand-hafvande det i egentliga folkskolan
meddelade kunskapsmåttet är för knappt men s. k.
lärd bildning obehöflig.
Tager man kännedom om de lärokurser,
hvilka genomgås i »högre, folkskolan» och
»folkskolans högre afdelning», där en
sådan kommit till stånd, äfvensom i de s. k.
borgareskolor, hvilka hafva ungefär samma
uppgift och ställning till folkskolan som
»högre folkskolan» och »folkskolans högre
afdelning», så finner man, såsom ofvan
blifvit antydt, att dessa lärokurser redan
nu i allt väsentligt sammanfalla med dem,
som i förut nämda »Yttrande i
läroverksfrågan» förordas för »nederskolan».
Inom de samhällen, där dylika
Öfverbyggnader på den egentliga folkskolan blif vi
upprättade, finnas nämligen bland det stora
antalet folkskolebarn alltid ganska många,
som önska förvärfva en fortsatt utbildning
af ungefär den beskaffenhet och det
omfång, som i >Yttrandet» angifves.
Under sådana förhållanden synes det falla
af sig själft, att tillträdet till den föreslagna
allmänt medborgerliga bildningspröfningen
icke rimligen kan eller får förbehållas
lärjungarna i allmänna läroverkets »nederskola».
Att döma af hvad uti »Yttrande i
läroverksfrågan» om den föreslagna examen yrkas,
skulle emellertid så vara meningen. Det
heter nämligen där (sid. 79): »Villkor för
examens afläggande borde blifva att under
närmast föregående termin hafva varit
inskrifven som lärjunge i sjette klassen vid
examensberättigad nederskola». Möjligen har
motivet för detta förslag varit att bereda
de examinerande lärarne tillfälle att under
någon längre tid lära känna den examinerades
allmänna ståndpunkt, så att deras omdöme
härom ej skulle behöfva grundas uteslutande
på en flyktig examen, vid hvilken
tillfälligheter af hvarjehanda slag lätt kunna spela
in. Men för vinnande af detta goda syfte
kan det svårligen anses nödigt att binda
pröfningen uteslutande vid allmänna
läroverket och inskränka den till att vara
endast en »nederskolans afgångsexamen».
Liksom studentexamen kan afläggas annorstädes
än vid statsläroverkens gymnasialafdelningar,
så borde väl den allmänt medborgerliga
bildningspröfningen få afläggas äfven vid andra
undervisningsanstalter än allmänna läroverkens
»nederskolor». Kan det bildningsmål, som
genom denna pröfning skulle vitsordas, uppnås
genom kommunala eller enskilda skolor, hvilka
bygga pä den egentliga folkskolan såsom
sitt underlag, så synes det omöjligen kunna
finnas något skäl, hvarför staten skulle se
dessa kommunala elkr enskilda anstalter
med oblida ögon samt genom konkurrerande
och privilegierade »nederskolor» söka så
godt som omöjliggöra deras uppkomst och
därmed inverka i hög grad hämmande äfven
på den »egentliga folkskolans» utveckling.
Fast hellre förefaller det oss, som om
staten hade all anledning att kraftigt uppmuntra
användandet just af denna bildningsväg,
hvilken icke allenast är den billigaste utan ock,
hvad det stora flertalet barn beträffar, den i
och för sig lämpligaste. Erkännes detta vara
riktigt, så måste det ock medgifvas, att
pröfningen i fråga ej heller bör kallas
»nederskolans afgångsexamen» utan erhålla ett
för dess allmänna uppgift och karaktär mera
passande namn.
Under förutsättning, att den proposition
om en läroverksreform, som Eders kungl,
maj:t med anledning af riksdagsskrivelsen
den 6 maj 1899 samt nu arbetande
läroverkskommittés betänkande kan finna för
godt för riksdagen framlägga, kommer att
innehålla förslag om inrättande af en
allmänt medborgerlig bildningspröfning afsedd
för åldern 15-16 år, få vi härmed, under
åberopande af ofvan antydda skäl, i
underdånighet anhålla,
att för nämda pröfning måtte
fastställas ungefärligen de fordringar, hvilka i.
det den 20 juni 1899 afgifna »Yttrande i
läroverksfrågan» föreslagits, och särskildt
att vid densamma endast ett främmande
språk måtte blifva obligatoriskt, samt
att pröfningen i fråga måtte kunna få
afläggas icke allenast vid allmänna
läroverkets »nederskola» utan ock vid öfriga
undervisningsanstalter, hvilka föra sina
lärjungar till dek; bildningsmål, som den
är afsedd att vitsorda.
Underdånigst
A Sveriges allmänna folkskollärareförenings
vägnar
Dess centralstyrelse:
(Namnunderskrifter.)
Stockholm den 12 april 1900.
Petitionen inlämnades förliden
torsdag. Antagligen kommer den att
han-skjutas till läroverkskommittén för att
tagas under öfvervägande vid
fullgörandet af det åt kommittén anförtrodda
uppdraget.
Jultomtens pristäflan.
Redaktionen af Jultomten,
Skolbarnens jultidning, har äfven i år
anordnat en litterär pristäflan och därvid
utfäst två pris om sammanlagdt 400
kronor för de bästa bidragen, dock
med förbehåll att, örn prisnämden skulle
finna, att ingen täflingsskrift vore
förtjänt af första priset, de skulle äga för-
dela detsamma i flera smärre. Vid
täflingstidens utgång*den 15 mars hade
inkommit 105 täflingsskrifter.
Prisnämden, som utgjorts af skrif
t-ställarinnan fru Anna Wahlenberg,
lärarinnan vid normalskolan fröken
Lilly Engström och skriftställaren
Hellen Lindgren tillsammans med
redaktionen, har fördelat första priset i tre
smärre och i öfrigt tillerkänt prisen åt
följande skrifter i här nämd ordning:
N:r 71: Silfverklockan (150 kr.),
» 84: En julegast (125 kr.),
» 15: Sagan om hur Snurre-Burre
vardt kronprins (75 kr.),,
» 91: Katten Sara och hennes
döttrar (75 kr.).
Vid öppnandet af namnsedlarna till
de fyra med pris belönade har
befunnits, att skrifterna i fråga varit
författade af:
Silfverklockan: skrif tställarinnan fru
Amanda Kerfstedt;
En mlegäst: skrif tställarinnan fröken
Anna Tengström, Göteborg;
Sagan om Snurre-Burre: psevdonymen
Tjalve Nord;
Katten Sara och hennes döttrar:
redaktör Efraim Rosenius.
Redaktionen önskar i öfrigt inköpa
följande skrifter: L
N:r 1: Eriks kälke;
» 34: Mor Britas kaffepanna;
» 98: Emigranterna.
Författarne till öfriga 98
täflingsskrifter kunna inom juni månads
utgång återfå sina skrifter, sedan de på
ett eller annat sätt (genom uppgifvande
af namnsedelns innehåll eller
annorledes) styrkt sin äganderätt.
De täflingsskrifter, som ej
återhämtats före juni månads utgång, varda
därefter jämte de oöppnade
namnsedlarna uppbrända.
I morgon
torde sammansatta stats- och
lagutskottet komma att börja behandlingen
af lönefrågan. Låtom oss, hoppas, att
vi redan till nästa nummer kunna
komma med hugnande nyheter för
lärarekåren!
En pedagogikens storman
hafva vi i dag nöjet att å tidningens
första sida föreställa för våra läsare.
Det är engelsmannen Herbert Spencer,
hvilken om fredag fyller 80 år, öfver
hela den civiliserade världen känd och
värderad som nutidens främste filosof,
som biolog, psykolog och pedagog.
Naturligtvis^är det förnämligast i denna
senare egenskap som han skildras uti
den uppsats, hvilken börjas i dagens
nummer men af utrymmesskäl först
kan afslutas i det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
