- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
334

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (959.) 16 maj 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

SYENSK LÄRARETIDNING.

N:r 20

Tjänsteårsberäkning för lärare från
annan ort.

Inom öfverstyrelsen har väckts fråga,
huruvida de personer, hvilka hädanefter
antagas till ordinarie lärare eller lärarinnor
vid Stockholms folkskolor, borde få, då de
förut tjänstgjort i nämda egenskap utom
distriktet, i fråga om älderstillägg
tillgodoräkna sig hela sin tjänstgöringstid såsom
ordinarie lärare utom distriktet eller endast
någon del däraf. Att utan inskränkning
tilldela lärare ålderstillägg för hela
tjänstgöringstiden i annat skoldistrikt, synes
öfverstyrelsen icke lämpligt eller för
hufvudstadens skolor nyttigt. Det torde nämligen
endast undantagsvis vara till gagn för
undervisningen att vid skolan anställa lärare,
som redan tjänstgjort en längre tid å andra
orter och kanske redan där användt sina
bästa krafter. Men å andra sidan synes
det öfverstyrelsen icke vara klokt att
utesluta möjligheten af att genom något högre
lön än minimilönen kunna ät hufvudstadens
skolor från andra orter förvärfva
framstående och skickliga lärare och lärarinnor
med redan vunnen erfarenhet och vana vid
undervisningen. För att vinna detta mål
synes dock vara nog, om sådan lärare eller
lärarinna får räkna sig till godo högst tio
förut intjänta ordinarie tjänsteår och alltså
erhålla de bägge i lag föreskrifna
ålderstilläggen med de belopp, hvarmed dessa enligt
nu gällande stat utgå. Man måste nämligen
besinna, att lärare, som tjänstgöra utom
Stockholms skoldistrikt, i allmänhet
befordras till ordinarie inom betydligt - kortare tid
efter aflagd folkskollärareexamen än här i
Stockholm.

Öfverstyrelsen hemställer därför, att
församlingarna måtte besluta, att lärare eller
lärarinna, som hädanefter antages till
ordinarie vid Stockholms folkskolor, må, då han
eller hon förut tjänstgjort i nämda
egenskap utom distriktet, äga i fråga om
ålderstillägg tillgodoräkna sig af sin berörda
tjänstgöringstid högst "tio tjänsteår.

Tidningsöfversikt.

Den gröna afunden
eller hur man blottar sig.

Vid årets riksdag har såsom bekant
det ytterst märkliga inträffat, att båda
kamrarna med anledning af enskild
motion och på grund af enskild
utredning beviljat lönereglering åt en stor
tjänstemannakår, och detta sedan ett
af regeringen framlagdt och af
densamma starkt förordad! förslag om
dyrtidstillägg åt andra tjänstemannakårer
blifvit förkastadt.

Att den motion och den utredning,
som ledt till nämda resultat, utgått
från Sveriges allmänna
folkskollärare-förening tyckes emellertid på vissa håll
svida i hjärtat. Vår kollega i Göteborg
yttrar nämligen härom följande, som
förtjänar en långt vidsträcktare
läsekrets än vår ärade Vän själf äger:

Den nu beslutade löneregleringen har en
liten förhistoria. Något fore jul, just då
prenumerationstiden var inne, utsände
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärare-

förening ett cirkulär med en hel del frågor
rörande folkskollärarnes löner. Det rådde en
liflig verksamhet inom lärarekåren för dessa
frågors besvarande. Summeringen af de till
centralstyrelsen ingångna svaren gaf vid
handen, att lärarekåren önskade grundlönen höjd
för folkskollärare till 800 kr. samt två
ålderstillägg ä 200 kr. efter respektive 5 och 10 års
tjänstgöring, så att folkskollärarelönen efter
10 års förlopp skulle utom naturaförmåner
uppgå till 1,200 kr. Ett större antal kretsar
hade emellertid uttalat »ig för en ännu högre
maximilön. Centralstyrelsen förklarade sig
emellertid vilja verka för en lönehöjning i
enlighet med flertalets önskan.

Vid frambärandet af riksdagsmotion i
ämnet skedde emellertid en väsentlig
nedprut-ning. Grundlönen bibehölls visserligen vid
ofvannämda belopp, men någon höjning i
ålderstilläggen föreslogs ej. Vår mening är
icke att klandra denna sänkning, ehuru den,
efter hvad som utlofvats, föreföll egendomlig.
Det är oss ock bekant, att underrättelsen om
denna nedprutning ej allestädes mottogs med
tillfredsställelse.

Den föreliggande lönehöjningen motsvarar
ingalunda de förhoppningar, en stor del inom
lärarekåren hyste beträffande denna
angelägenhet vid slutet af förra och början af
innevarande är. Mången står nog sviken i
sin förväntan. Emellertid må ju ett
tacksamt erkännande lämnas för hvad som
erhållits.

Kofodersfrågan har nu, tack vare hr
Söderbergs förslag, bringats ur världen på ett
synnerligen lyckligt sätt. Ingen förlorar, men
många vinna på lösningen. Ej så få
folkskollärare åtnjuta nämligen icke 100 kr. i ersättning
för kofodret och tillskyndas följaktligen på
grund af riksdagens beslut en liten
löneförhöjning. Det bästa af allt är emellertid, att
de många slitningar mellan lärare och
församling, hvilka vållats af kofodret, nu med
all säkerhet höra endast till det förflutna.
Och väl så!

Genom det tredje ålderstillägget tillskyndas
äldre lärare en välbehöflig löneförbättring.
Pensionens höjning från 600 till 750 kr. är
ägnad att väcka tillfredsställelse inom
lärarekåren.

Småskollärarinnorna ha ju också
ihågkom-mits med en löneförbättring af 50 kr. efter
15 år. Deras maximilön blir alltså 400 kr.

En höjning i folkskollärarnes grundlön hade
emellertid varit högst önskvärd. Därpå torde
emellertid lärarekåren, efter hvad som nu
passerat, få vänta några år.

*



Den klumpiga anspelningen på
»prenumerationstiden» är i sin egenskap
af omedveten själfbekännelse ^oeh
såsom nyckel till åtskilliga af vår ärade
samtidas åtgöranden af ett visst
psykologiskt intresse. Hvad beskyllningen
för löftesbrott angår, har den endast
det lilla felet att vara fullständigt
gripen ur luften. Som hvar och en vet,
lia centralstyrelsen och dess
medlemmar inom riksdagen verkligen sökt
göra just hvad de lofvat, nämligen att
»verka för en lönehöjning i enlighet
med flertalets önskan». Däremot ha
de naturligtvis aldrig lofvat eller såsom
förståndiga människor ens kunnat lofva,
att de nu genast skulle förmå de
folkskolevänliga riksdagsmännen att
upptaga denna önskan såsoin sin,
instämma i en motion härom samt i
kamrarna genomdrifva densamma.

Att begära mycket är lätt, men att
utverka något är svårt - vida svårare
än den med förhållandena obekante
någonsin föreställer sig. Vi beklaga
mycket, att vår ärade samtida, hvilken

synes vilja ingifva lärarekåren den
föreställningen, att dess utsikter, »efter hvad
sorn nu passerat», på visst sätt äro
sämre au förut, icke själf varit i
tillfälle att göra det allra minsta tör dessa
utsikters förverkligande.

Slutligen beklaga vi, att hon råkat
så utan alla förbehåll berömma den af
hr Söderberg framburna motionen om
kofodrets utbytande mot kontant lön.
Ty det skulle hon helt visst icke kunnat
förmå sig till, ifall hon haft någon
aning om, hvarifrån den motionen
stammar. När man vill misskreditera
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, måste man vara
mycket försiktig; eljest kan man i misshugg
komma att loforda den,

O. Sundberg .}... Efter en kort tids
sjukdom afled den 9 dennes i Tärnsjö en
af svenska folkskollärarekårens första
banbrytare, klockaren, organisten och förre
folkskolläraren i Nora församling af
Västmanlands län Olof Sundberg.

Han var född i Bälinge 1819, tog
folkskollärareexamen i Uppsala 1840 samt
organistexamen vid Musikaliska akademien 1842,
hvarpå han 1845 tillträdde de förenade
tjänsterna i Nora, där han blef den förste
examinerade folkskolläraren. Från
läraretjänsten, som var särdeles mödosam och
ansträngande, tog han snart afsked, men
behöll de öfriga. till sin död, ehuru han på
senare tider af ålderdomssvaghet ej själf
kunde sköta dem.

Under sin krafts dagar var S. mycket
anlitad i enskilda och allmänna värf. Han
hade en ovanlig förmåga att ta folk och
var synnerligen praktisk. Så var han
medlem af alla möjliga nämder, kommittéer och
föreningar inom församlingen, på samma
gång han hjälpte allmänheten med
uppsättande af affärshandlingar, bouppteckningar
och arf s kif ten m. m.

Glad i sitt umgängeslif, gästfri och
vän-säll saknas han af många, främst af fyra
söner, däraf en är läkare i Bohuslän.

J. Carlsson f. Den 5 dennes afled
i sitt hem i Lenhofda förre organisten och
folkskolläraren därstädes Joel Carlsson.

Född 1836 i samma församling, där hans
mannaålders verksamhet tom att utföras,
tog han 1852 organist- och kantorsexamen
samt 1856 folkskollärareexamen i Växjö och
blef 1857 innehafvare af klockare-och
folk-skolläraretjänsterna^ som han lämnade 1893.

Liksom han under sin verksamhet i
skolan varit plikttrogen och nitisk, åtog han
sig efter af skedstagandet från skoltjänsten
en mängd förtroendeuppdrag, hvilka han skötte
med trohet och nit. Så i Lenhofda sparbank,
vid församlingens sjukstuga, å poststationen
och i brandstodsbolaget.

Han efterlämnar i vida kretsar minnet af
en synnerligen fridsam, flärdlös och
uppburen man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free