- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
346

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (960.) 23 maj 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

346

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 21

bibehållande af den nuvarande småskolan.
Genom beslut den 15 november 1899
förelade domkapitlet församlingen att före den
l juli 1901 hafva i för ändamålet uppförd
eller förhyrd lokal inrättat en fast folkskola
med underlag af småskola i Hornsbergs
skolrote äfvensom vid samma skola anställt
nödiga lärarekrafter.

Församlingen sökte ändring under yrkande,

att enär folkskoleinspektörens uppgifter
vore öfverdrifna, samt behofvet af en fast
folkskola inom Hornsberg dessutom numera
afbjälpts genom församlingens ; beslut att
vid dess omkring 5 kilometer från:
Hornsberg belägna kyrka uppföra en dylik skola,
och de förmögnare i Hornsberg använde
skolorna i Östersund, dit afståndet vore högst
en kilometer, k. m:t täcktes, med
undanrödjande af domkapitlets föreläggande, befria
församlingen för närvarande från
skyldigheten att inom Hornsberg inrätta en fast
folkskola.

K. m:t har emellertid den 20 april ej
funnit skäl att i öfverklagade beslutet göra
ändring; dock att den tid, f öre hvilken
församlingen skall hafva fullgjort hvad enligt
ofvanberörda beslut blifvit densamma
före-lagdt, bestämmes till den l juli 1902.

Blott ett lönetillskott af
statsmedel för hvarje lärare.
Kammarrättens revisionsafdelning anmärkte efter
granskning af Kronobergs läns landsbok för
år 1896 och landtränterispecialräkningen, att
till skolrådet i Ljuders skoldistrikt
utanord-nats lönetillskott för nämda år för
Johannes Lindholm dels i egenskap af ordinarie
folkskollärare med 466 kronor 67 öre och
dels såsom vikarierande lärare i
Kråksjo-Åkerby folkskola under ett fjärdedels år
med 100 kronor, men att tillämpliga k.
kungörelser icke föranledde därtill, att mer än
ett lönetillskott för samma år finge af
statsmedel utgifvas för hvarje vid folkskola eller
småskola anställd lärare, vid hvilket
förhållande statsbidrag till ofvanbemälde lärares
aflönande under år 1896 bort utgå med
allenäst 466 kr. 67 öre. På grund häraf
yrkades, att därutöfver utgifna 100 kronor
måtte till betalning fastställas.

I afgifven förklaring uppgaf skolrådet,

att inom Ljuders skoldistrikt från 1896 års
början funnes två folkskolor, en med
Lindholm såsom ordinarie lärare och en med en
ordinarie lärarinna, hvilken dock på grund
af tjänstgöring på annat håll icke kunnat
tillträda sin ifrågakomna tjänst förrän den l
juli 1896; att på grund häraf och då
kompetent vikarie för bemälda lärarinna för första
halfåret af år 1896 icke kunnat erhållas,
skolrådet sett sig nödsakadt att, jämte det
Lindholm skött undervisningen vid sin skola
under fyra månader af nyssberörda halfår,
förordna honom att under två månader af årets
första fjärdedel tjänstgöra såsom vikarie vid
den andra folkskolan. Vid dessa uppgifna
förhållanden funne skolrådet de åberopade
författningarna icke utgöra hinder för
skoldistriktet att, på sätt skett, utbekomma
ifrågavarande lönetillskott, 100 kronor.

Kammarrätten fastställde emellertid
anmärkta, till siffran utan erinran lämnade
beloppet, 100 kronor, till betalning; och k. m:t
har ej funnit skäl att i kammarrättens
öfverklagade utslag göra ändring.

Statsbidrag för kortare tid än

8 månader. Kammarrättens revisions-

afdelning anmärkte vid granskning af
Jönköpings läns landsbok för år 1896, att
lönetillskott för året utanordnats för tre lärare
och lärarinnor i. Jönköping och Huskvarna,
hvilka undervisat allenast 3 Va månader af
samma år (d. v. s. under höstterminen).
Då lönetillskott nämda år icke lagligen finge
utgifvas för kortare årlig undervisningstid
än åtta månader, såvida icke nya skolor
blifvit under året inrättade, hvilket icke ägt
rum i förevarande fall, där allenast nya
läraretjänster kommit till ståud, fastställde
kammarrätten, att tillhopa 437 kr. 50 öre
skulle återbetalas.

Sedan skolråden häröfver anfört besvär,
har k. m:t förklarat, att kammarrättens
utslag väl vore lagligen grundadt, men med
afseende på hvad i målet förekommit, har
k. m:t medgifvit, att frågan om återbärande
af större del af de utanordnade
lönetillskotten än beloppet af det
anmärknings-arvode^ som må kammarrättens revision
tillkomma, må förfalla.

- Samma utgång erhöllo de af skolrådet
i Uddevalla hos k. m:t anförda besvär öfver
kammarrättens beslut att ådöma
återbetalning af 137 kronor 50 Öre, som blifvit af
länsstyrelsen i Gröteborgs och Bohus län
utanordnade för en examinerad, ej ordinarie
folkskollärarinna, som allenast undervisat
23/4 månader år 1896.

- Enär undervisningen vid folkskolan i
Fäggeby icke uppehållits under l1/s månad
af år 1897 och ej heller under vårterminen
1898, hade länsstyrelsen i Falun dels
förstän-digat skolrådet att återbära hela det för
folkskolläraretjänsten därstädes for år 1897
utanordnade lönetillskottet, 466 kr. 67 öre, dels
ock afslagit skolrådets ansökning om
lönetillskott för samma tjänst för år 1898.

Sedan upplyst blifvit, att skolrådet trots
vidtagna åtgärder icke kunnat anskaffa
hvarken examinerad eller oexaminerad
vikarie för ordinarie folkskolläraren, som varit
otjänstbar, har k. m:t den 4 dennes
medgifvit, att St. Skedvi skoldistrikt må af
det för 1897 utanordnade lönetillskottet
behålla så stor del, som belöper sig på den
tid Fäggeby skola varit i verksamhet under
sagda år, äfvensom för år 1898 af allmänna
medel utbekomma lönetillskott för senare
hälften af året, hvarunder undervisningen
vid samma skola uppehållits.

Tjänstgöring före examen
berättigar ej till tjänsteår som
folkskollärare* K. m:t har afslagit en af
folkskolläraren i Tolånga församling Anders
Åkesson gjord anhållan att han, som den
23 juni 1879 aflagt folkskollärareexamen och
dessförinnan omkring tio år bestridt
läraretjänst dels vi l småskola och dels vid
folkskola, måtte med afseende å rätt till
pension från folkskollärarnes pensionsinrättning
förklaras berättigad att såsom tjänsteår
tillgodoräkna sig fem år af den tid, han
sålunda före aflagd folkskollärareexamen
tjänstgjort, eller den tid under åren 1868-1873,
då han undervisat vid småskola i Hvitaby
och Södra Mellby församlingar.

Varnad folkskollärare. Enär
folkskolläraren i Resmo församling Gustaf Lind-

kvist vid ägande af ett utaf honom
under-visadt skolbarn, smeden Martin Jönssons ,
sexåriga dotter Maria Serafia, visat
synnerligt oförstånd och icke ställt sig till
efterrättelse vare sig då gällande skolreglementes
föreskrift i § 20 eller skolstadgans
bestämmelse, att vid bestraffning af lärjunges
förseelse läraren skall fästa afseende å den
felandes ålder eller sinnesart samt förfara
med lugn besinning och kärleksfullt allvar,
och enär han vidare utan nödtvång s j älf
-rådigt brustit mot reglementets § 18 mom.
b) och folkskolestadgans föreskrift rörande
den dagliga lästidens fördelning samt
egen-myndigt utestängt skolbarnen från
samlingsrummet i skolhuset för att för egen
räkning begagna samma rum, meddelade
församlingens skolråd honom varning för
samtliga dessa felaktigheter samt förehöll honom
allvarligen att dädanefter visligen förfara
vid bestraffning af skolbarnens fel och äfven
i allt sitt öfriga förhållande ställa sig
gällande skolstadga och reglemente till
noggrann efterrättelse, hvilken varning med
tagen hänsyn till hans föregående uppförande
skulle gälla som sådan varning, som
åsyftades i folkskolestadgans § 32.

Domkapitlet i Kalmar, hvarest L.
besvärade sig under yrkande om varningens
upphäfvande, förklarade genom utslag den 24
sistlidna januari,

att då det genom den behandling,
klaganden under namn af aga låtit smeden
Jönssons sexåriga flicka undergå, måste anses vara
ådagalagdt, att klaganden, därest han icke
rättade sig för framtiden, icke vore lämplig
som skollärare och icke borde såsom sådan
bibehållas, och den af skolrådet honom
meddelade varning afsåge att verka rättelse i
klagandens uppfattning och uppförande i
anmärkta afseendet; förty och då klaganden
vidare måste anses hafva varit "försumlig i
förrättandet af sin tjänst, då han icke ställt
sig gällande reglementsföreskrift rörande den
dagliga lästidens fördelning till efterrättelse,
fann domkapitlet skolrådet hafva rätt förfarit,
då det meddelat klaganden den öfverklagade
varningen, hvadan de anförda besvären
lämnades utan afseende.

K. m:t har den 4 dennes ej funnit skäl
att i domkapitlets öfverklagade utslag göra
ändring.

Dispens. K. m:t har bifallit en af
läraren vid mindre folkskola i G-rangärde
församling August Tjäder gjord anhållan, att
han, som år 1884 aflagt examen vid
Kopparbergs läns småskollärarinneseminarium i
Falun samt därefter under mer än femton år
tjänstgjort som lärare vid mindre folkskola
och småskola inom Grrangärde församling,
må, utan hinder däraf att han icke aflagt
folkskollärareexamen, söka och innehafva
läraretjänst vid folkskola inom nämda
församling.

Delning af klockaretjänst.
Barsebäcks och Hofterups församlingar beslöto å
gemensam kyrkostämma 1886, att de för båda
församlingarna gemensamma klockare- och
organisttjänsterna skulle vid dåvarande
innehafvarens afgång delas och förenas med
folkskollärarebefattning inom hvardera
församlingen. Som klockare- och organistlön
skulle utgå till folkskolläraren i Barsebäcks
by hälften af den till 300 kr. beräknade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free