Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 21. (960.) 23 maj 1900
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
349
Reformer i
kristendoms-undervisningen.
Teologiska föreningen i Uppsala hade
den 9 dennes ett sammanträde,
hvarvid en synnerligen liflig diskussion
förekom om katekesundervisningen i våra skolor
närmast med anledning af lektor P.
Waldenströms till ecklesiastikministern ingifna
betänkande.
Lektor L. Bergström inledde diskussionen,
som varade öfver två timmar. I denna
yttrade sig professorerna V. Rudin och H.
Danell, docenterna F. von Schéele och J.
A. Eklund, lektorerna Waldenström och
Bergström samt seminarieadjunkten Gerdin.
Med undantag af professor Danell, hvilken
satt som ordförande vid mötet, ansågo nästan
alla talarne katekesen olämplig som
pedagogisk lärobok i kristendom och betonade
behofvet af en bättre sådan.
Lektor Bergström ville angående principerna
för den grundläggande
kristendomsundervisningen i läroverkens 3-5 klasser samt i
allmänhet i våra folkskolor gå ännu längre än
lektor Waldenström. Men han ville dock
uttala, att bibliska historien borde vara baserad
på ett lämpligt antal väl valda texter, så att
den kristliga frälsningssanningen framträdde
i konkret klarhet och åskådlighet, samt att
om en särskild katekes skulle användas
bredvid bibliska historien, hvilket tal:n ansåg
obe-höfligt, skulle den innehålla en systematiskt
ordnad tros- och sedelära med sträng hänsyn
till religionsundervisningens psykologiska och
pedagogiska regler. Det vore ej för tidigt att
vid öfvergången till ett nytt sekel bringa
religionsundervisningen i öfverensstämmelse
med religionens, psykologiens och
pedagogikens kraf och ej blott låta den följa
traditionens.
Docenten Fr. von Schéele uttalade sig som
lekman mycket skarpt mot katekesplugget och
framhöll önskvärdheten af att en ny lärobok
på sagda område utgafves för skola och hem.
Professor V. Rudin betonade, att den, som
kunde skrifva en bättre lärobok än katekesen
borde göra det. Lilla katekesen vore i och
för sig en mycket skön bok men icke
pedagogiskt lämplig för barn, i synnerhet hvad
beträffade 4:e och 5:e hufvudstyckena.
Seminarieadjunkten Gerdin framhöll
svårigheten i att borttaga katekesen, så länge man
icke hade något bättre att sätta i stället.
Ordföranden framhöll, att allmogen hade en
stark kärlek till denna bok.
Docenten von Schéele fann denna kärlek
förklarlig. För dem, som hade förmåga af
utanläsning, vore det en angenäm känsla att
veta med sig att man »gjort ett godt
dagsverke». Men de, som saknade denna
förmåga, måste erfara en motsatt känsla.
*
Vid Lunds pedagogiska sällskaps
sammanträde den 4 dennes höll professorn i
exegetik F. A. Johansson ett synnerligen
intressant föredrag om undervisningen i
biblisk historia.
Oomtvistligt är, yttrade talaren, att den
nyare bibelkritiken föranledt vissa ändringar
i uppfattningen rörande såväl gamla som nya
testamentets bibliska historia. Men lika visst
är, att denna forskning, där den besjälas af
opartisk sanningskärlek, gifver en starkare
grund åt denna historias hufvudsakliga och
väsentliga innehåll. Fullt tillförlitligt material
behöfver sålunda icke saknas för
undervisning i biblisk historia.
Men ett verkligt godt resultat af samma
undervisning äfventyras lätt, om den smulas
sönder i lösryckta bilder. Viktigt är att be-
vara det stora sammanhanget och fasthålla
utvecklingens tråd. Sedan kunna
karaktärsbilder bidraga till en fylligare uppfattning af
det historiska förloppet.
Judafolkets historia är historien om deras
religion, och denna historia belyses klarare af
vissa perioder i folkets lif, såsom konungarnes
och mackabeernas perioder, än man hittills
förmenat. Här bör därför
historieundervisningen vidgas - på andra ställen tål den vid
förkortning, såsom i fråga om
patriarkhistorien.
Jesu lif bör man lära känna ej blott i
lösryckta berättelser, hvadan dessa kunna
inskränkas till de mest typiska, utan i dess
historiska sammanhang åt alla håll både med
judendomen efter den babyloniska
fångenskapen och omgifvande situationer.
Därigenom framkommer en verkligt lefvande bild
af kristendomen såsom utveckling och
fullkomning af det historiskt gifna i judafolkets
religion och dess egenskap som nyskapelse
på religionens område. Värdefullt blir det
ock, om undervisningen förmår gifva en
ordnad redogörelse för de religiösa och sedliga
grundtankarna i de historiska händelserna.
En kort och öfversiktlig framställning af Jesu
lära i belysning af det historiska
sammanhanget bör ej saknas.
Redan på tidigt stadium af skolan skulle
kunna meddelas en ganska stor lefvande
kristendomskunskap, och den mera systema
tiska undervisningen skulle förberedas genom
en föregående och sidoordnad undervisning
på ständigt historiskt underlag samt kunna
uppskjutas till ett stadium, då lärjungens
psykologiska utveckling lämpar sig därför.
Vid Norrköpings nybildade
prästsällskaps första sammanträde den 9 dennes
behandlades bl. a. frågan: »Vore det
önskvärdt, att vid undervisningen i våra skolor
Luthers lilla katekes utbyttes mot en annan
lärobok?» Efter en liflig diskussion enades
mötet om följande resolution: »Luthers lilla
katekes, som är en för församlingen
synnerligen dyrbar symbolisk bok, bör till sitt
innehåll bibehållas .men dess förklaringar
af-fåttas på ett för barnen begripligare språk.»
Äfven i seminariekretsar synes man nu
hafva fått ögonen Öppna för vikten af att
någonting göres i denna fråga. Vid sjette
svenska seminarieläraremötet i Linköping
den 21-28 augusti detta år är bland frå:
gorna på programmet främst uppställd en,
som har följande lydelse: »Ombehöfligheten
af en ny katekes». Inledare blir professor
F. A. Johansson i Lund, känd som ifrig
vän af reformeripå detta område.
LITTERATUR
Nytt i bokhandeln.
Inledning till Sveriges geografi af Rudolf
Kjellén. Gtbg, Vettergren & Kerbef. 2 kr.
Ord och talesätt från Sydöstra Blekings
strandbygd och skärgård. Samlade under senare
hälften af 1800-tålet af K. Nilsson. Karlskrona.
2 kr.
Sanningen om Boerna och den sydafrikanska
krisen af d:r A. Kuyper. Sthm, Albert
Bonnier. 75 öre.
S:t Göran och draken. Berättelser af
Verner von Heidenstam. Sthm, Albert Bonnier.
3 kr.
Världsfreden af K. P. Arnoldson. Sthm,
G. V. Vilhelmsson. Haft. l o. 2 ä 2 kr.
Modern kultur ,och modern nykterhetsrörelse.
Föreläsning af d:r Johan Bergman. Sthm,
Svenska nykterhetsförlaget. 25 öre.
I blått band. Vers och prosa af Johan
Lindström. (Saxon.) Sthm, Svenska
nykterhetsförlaget. 3 e saml. 50 öre.
Ljus. N:r 33. 10 öre.
Svensk sång. N:r 19. 15 öre.
Vor ungdom. 2:a haft. - Ateneum. Haft. 2.
- Varia. N:r 5. - Hälsovännen. N:r 10.
- Djurvännernas tidning. N:r 5.
G. Landin f- Den 10 dennes afled
stilla i Möklinta organisten och klockaren,
f. folkskolläraren Gustaf Landin.
Han var född 1816 i samma församling,
där han fick utöfva sitt dagsarbete och där
hans lefnads söl nu gått ned.
Organistexamen tog han i Västerås 1836 och vid
Musikaliska akademien 1841 samt
folkskol-lärareexamen .1847. År 1842 blef han
ordinarie klockare, organist och folkskollärare
i Möklinta. Sistnämda befattning innehade
han i 34 år, tills han 1877 afgick med
pension. Han var Möklinta församlings
första ordinarie folkskollärare, och hans
lärareverksamhet var årsbarn med
folkskolestadgan. Församlingens äldsta medlemmar
hade honom till lärare liksom deras barn
och barnbarn.
Hans tjänstgöring fortfor under 8
kyrkoherdar eller i 64 år. Nyårsdagen 1894
hugnades han offentligen af församlingen med
en minnesgåfva för långvarig och trogen
tjänst. Vid 3,000 personers jordafärd har
hans ända in på det sista klangfulla stämma
ljudit, lika många barn har han vaccinerat,
och af alla var han ärad och älskad.
Närmast sörjes han af en §4-årig maka,
med hvilken han i ett 67-årigt äktenskap
varit förenad, samt af son och barnbarn.
Hvile den gamle sångaren och läraren i
frid!
Sommarkurserna i Lund
I9OO-
Liksom under tre föregående år (1894,
1896 och 1898) anordnas äfven instundande
sommar i Lund för en större allmänhet
afsedda vetenskapliga föreläsningar i olika
ämnen. ’.
Till deltagande i dessa 1900 års
sommarkurser i Lund inbjudas härmed lärare
och lärarinnor vid allmänna läroverk,
seminarier, flickskolor, folkhögskolor och
folkskolor, präster och för öfrigt en hvar, som
vill draga fördel af föreläsningarna.
Föreläsningarna, som hållas å
universitetets lärosalar och institutioner, börja
måndagen den 13 augusti kl. 12 f. m. och sluta
lördagen den 25 augusti kl. 2 e. m.
Föreläsningar komma att hållas af
professor O. Ahnfelt: kyrkohistoria;
professor J. Ask: folkrätten och kriget (4
föreläsn.);
professor D. Bergendal: djurgeografiska
bilder, kräftans biologi (6 å 8 föreläsn.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0353.html
