Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (961.) 30 maj 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 22
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Ronneby-kretsen: Alex. Jonsson och Hulda
Lundin i Stockholm samt J. Franzén i Lund.
Eksjö-kretsen: dito.
Linköpings-kretsen: Alex. Jonsson, J.
Franzén och J. Cederberg i Norrköping.
b) Revisor.
Ronneby-kretsen: And. Lindén i Stockholm.
Eksjö-kretsen: dito.
Linköpings-kretsen: J. P. Lindén i
Stockholm.
––––-*––––-
Afsägelse.
På grund af rjälsoskäl nödgas jag
alldeles bestämdt undanbedja mig eventuellt
återval till medlem af centralstyrelsen. Och
ber jag samtidigt att till min efterträdare
i nämda styrelse få föreslå fröken Anna L.
Lessel, Göteborg, som förlidet år valdes till
förste suppleant i centralstyrelsen.
Stockholm den 26 maj 1900.
Hulda Lundin.
Skolmötesuttalanden
med anledning af ifrågasatt
ny normalplan.
Sköfde skolförening
behandlade å sitt möte i lördags frågan om
nya normalplanen, hvilken inleddes af hr
J. A. Molin i Sköfde. I hufvudsaklig
anslutning till inledarens förslag antogs
följande uttalande:
Barnens skoltid: Då barnet på grund af sin
ställning i kyrka, stat och kommun är
berättigadt till fostran och vård, då i allmänhet
hemmen ej kunna fylla barnets rätt i detta
afseende, då barnets .äro- och fostringstid i
skolan icke är för lång utan snarare för kort,
då en förknappning af skoltiden skulle
neddraga de lägre samhällslagren i moraliskt,
intellektuellt och med all sannolikhet äfven
i fysiskt afseende till skada för såväl land
som folk, då barnet med full skoltid genom
ändamålsenlig anordning hinner utföra så
mycket kroppsarbete, dess krafter tillåta, då
det visat sig, att personer, som genomgått
skolans alla klasser, i regeln blifva dugligare
i em jordiska kallelse än sådana, som blott
genomgått en eller annan klass; så uttalar
föreningen såsom sin mening, att hvarje
försök att afknappa skoltiden är ett förgripande
mot barnets rätt, ett förgripande, som med
all sannolikhet straffar sig i framtiden.
Högre afdelning, ersättningsskola: Då
föreningen saknar erfarenhet om anordningen
af folkskolans högre afdelning, vill den
därom icke uttala sig, men vill däremot
framhålla önskvärdheten af, att folkskolan måtte
med dylik afdelning utvecklas och framför
allt att den vanliga s. k. fortsättningsskolan
må blifva obligatorisk.
Som inrättandet af ersättningsskolor skulle
utöfva ett menligt inflytande på
folkundervisningen, enär denna skolform skulle locka
målsmännen att låta sina barn i förtid sluta
den egentliga folkskolan, genom den
skenbara ersättning, som ersättningsskolan synes
gifva, eå uttalar föreningen sitt beklagande
öfver att en sådan skolform antydts i
folkskolestadgan och på samma gång sitt
ogillande af densamma, samt önskar, att ingen
anvisning måtte gifvas i normalplanen, huru
den bör anordnas. I detta sammanhang
anser sig föreningen äfven böra uttala sin
önskan, att anvisningarna rörande
minimikur-serna måtte borttagas.
Kristendomsundervisningen: Enär barnen vid
9 års ålder sakna den förståndsutveckling
och den grundläggande kunskap i biblisk
historia, som äro nödvändiga för en
fruktbärande katekesundervisning, önskar föreningen,
att katekesläsningen i skolor, där sådant är
möjligt, uppskjutes till andra klassen och en
förlängd kurs i biblisk historia, helst nya
testamentet, genomginges i första klassen.
Historiay geografi^ naturkunnighet: Då
geografi, historia och naturkunnighet äro såsom
skolämnen mycket värderika genom det goda
inflytande de utöfva på barnen, samt då
kunskap i dem är alldeles nödvändig för att
kunna föra ett helt medborgerligt lif, anser
föreningen, att intet af dessa ämnen må
uteslutas från folkskolans läsordning och ingen
skolform upptagas, som utesluter något af
dem.
Modersmålet: Enär det är ofantligt viktigt
att barnen lära sig skrif tligt behanda
modersmålet, anser föreningen, att i gynnsamt
lottade skolor redan i första och andra
klasserna anställas skriftliga öfningar, som
förbereda uppsatsskrifning samt att i samband
därmed genomgås det enklaste af språkläran.
Falköpings skollärareförening
enades vid sitt senaste möte om att
antaga ett af mötets ordförande, hr J. P.
Kjellén i Kinneved, framlagdt förslag af
hufvudsakligen följande innehåll:
I kristendom bör
biblisk-historie-undervis-ningen under alla förhållanden läggas till
grund för katekesundervisningen, som ej bör
bli blott en mekanisk utanläsning.
Bibelläsningen bör som hittills ansluta sig till
morgonbönen, och torde det vara lämpligt att
genomgå ett nya testamentets evangelium
hvarje läsår samt för öfrigt använda den tid,
som blir öfrig, till läsning af våra härliga
psalmer.
I modersmålet bör tillbörlig vikt läggas vid
att alla barn komma i besittning af nyckeln
till alla vetenskapens kamrar,
innanläsningsfärdigheten, att rätt- och uppsatsskrifningen
samt ord- och satsläran måtte få sin
rundliga del, hvadan en ökning i timantalet för
detta ämne borde i normalplanen inflyta.
Geografi, historia och naturkunskap tåla ej
vid inskränkning, då det är af synnerligt stor
betydelse att barnen få kunskap om den
värld de lefva i och om de viktigaste
händelser, som timat däri, enkannerligen i
fosterlandet, äfvensom att de få inblick i naturens
stora bok, hvilket allt väcker kärlek till
skaparen och det skapade, till fosterland, konung
och folk.
Mot skolgångens begränsning protesterar
mötet, då detta skulle ha till följd icke
framåt-skridandeo utan tillbakagång.
Om småskolans lästid skall ändras från två
till tre år, anser mötet böra öfverlämnas åt
de lokala myndigheterna att efter påkallande
lokala förhållanden på bästa sätt ordna.
Om en folkskolans högre afdelning äger
kretsen ingen erfarenhet, hvadan yttrande
härom icke kan afgifvas. Mot skolformen:
>ersättningsskola» hyser kretsen
betänkligheter och anser, att i normalplanen böra
upptagas endast få men goda skolformer.
Slöjd och trädgårdsskötsel böra få sin
nödtorftiga del utan att inkräkta på tiden för
de öfriga ämnena.
Koncentration. Med den utbildning lärarne
numera .erhålla i metodik och pedagogik torde
den nya normalplanen icke behöfva betungas
med några metodiska anvisningar.
En kyrkostämmodiskussion
om reseunderstöd för Kristianiamötet.
I förra veckan hölls kyrkostämma i
Kristianstad, hvarvid en längre, delvis
ganska egendomlig diskussion förekom
angående skolrådets förslag att reseunderstöd
skulle tilldelas de lärare och lärarinnor, som
hade för afsikt att bevista åttonde nordiska
skolmötet i Kristiania den 7-10 augusti
innevarande år. Understödet föreslogs skola
utgå med 50 kr. till gift lärare och 30 kr.
till ogift lärare eller lärarinna. Efter
Kristianstads Läns Tidning lämna vi
följande redogörelse för öfverläggningen.
Generalmajor Sjöcrona erhöll först ordet.
Under påpekande af vikten af dylika möten
och med hänvisning därtill, att enahanda
anslag förut beviljats, yrkade han bifall till
skolrådets förslag, dock med det tillägget, att
50 kr. måtte beviljas äfven folkskolans
skicklige slöjdlärare A. Nilsson, ehuru han enligt
förslaget ej skulle erhålla mer än 30 kr.
Hofrättsrådet Senell hyste helt andra
åsikter om vikten och betydelsen af möten,
anordnade för fackmän: man kommer
tillsammans och roar sig och har trefligt, det är
alltsammans; någon nytta medföra dessa
möten icke; åtminstone gällde detta om de
möten talaren själf deltagit uti. Men härtill
komme, att detta ärende helt visst icke
tillhörde kyrkostämman, och att det följaktligen
låge utom dennas befogenhet att därutinnan
besluta. Ordföranden borde därför vägra
framställa proposition på skolrådets förslag.
Hr Sjöcrona bestred för sin del riktigheten
af den föregående talarens uppfattning
angående ärendets beskaffenhet och
kyrkostämmans befogenhet. Det vore ej svårt att
uppvisa analoga fall, då kyrkostämman fattat
beslut, utan att någon klandrat dem, d. v. s.
»lagliga» beslut; ty »hade de på minsta sätt
varit olagliga eller obefogade, hade nog någon
anfört besvär och klagomål». Yrkade bifall
till sitt förslag.
Regementspastor Mollstadius bad
ordföranden upplysa, huruvida skolrådet enhälligt
fattat beslut om föreliggande förslag, Ärendet
måste, om det skulle kunna å kyrkostämma
afgöras, anses som en lönefråga (!), men då
borde ovillkorligen de personer, som skulle
komma i åtnjutande af den föreslagna
löneförbättringen, vara namngifna. Det vore
därjämte önskligt, att kyrkostämman finge veta,
huru många af lärarepersonalen, som anmält
sig till erhållande af reseunderstöd. Det vore
föga lämpligt att anvisa medel, som sedan
ingen ville tillgodogöra sig. För öfrigt borde
understödet utgå med lika belopp till alla,
som däraf finge del. Gent emot hr Sjöcrona
ville talaren anmärka, att vi inte behöfde gå
så synnerligen långt tillbaka för att finna, att
kyrkostämman i Kristianstad kunde begå
olagligheter. Exemplet vore så färskt som från
senaste kyrkostämman.
Hr ordföranden upplyste, att skolrådet
varit enhälligt vis å vis förslaget.
Assessor Borgström föreslog, att ett fixt
belopp, 500 kr., skulle ställas till skolrådets
förfogande. Det ginge ej gärna an att bevilja
anslaget i den form, som skolrådet föreslagit.
Ansåg det orimligt att vägra proposition å
skolrådets framställning.
Hr Senell begärde att få veta, på hvilket
stadgande i gällande författning hr
ordföranden ärnade stödja sig, därest han komme att^
i strid med talarens mening, framställa
proposition på förslaget. Tal. ämnade nämligen
i så fall klaga och >gå så långt vägen
räcker». Om gåfvor af iiu ifrågavarande slag
hade han för öfrigt aldrig förr hört talas.
Lektor Vahlstedt upplyste i anledning häraf,
att dylika »gåfvor» voro mycket vanliga: flera
både stads- och landskommuner hade i dessa
dagar beviljat sådana anslag.
Hr Senell var ändå klentrogen; han ville
ej sätta tro till denna uppgift, förrän han
finge bevis för dess sanningsenlighet (!).
Hr Sjöcrona hemställde till hr Borgström,
att denne måtte återtaga pitt förslag, att
beloppet skulle fixeras till 500 kr. Ett så litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
