Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (963.) 13 juni 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 24
Af de upplysningar, som nu blifvit
för allmänheten tillgängliga, visar sig
nämligen, att han redan vid nio
års ålder flydde från föräldrahemmet,
som då fanns i Falun. Han begaf sig
till Stockholm och lif närde sig under
vägen med bettleri. Efter att hafva
blifvit återförd på föranstaltande af
myndigheterna (hvilka?) flydde han
sedermera upprepade gånger från
hemmet och förde ett kringstrykande
lefnadssätt, och till sist var han länge
försvunnen från föräldrarna, tills de
omsider i tidningarna fingo läsa, att
han vid 16 års ålder blifvit för stölder
dömd till fyra månaders straffarbete.
Sedan sitt elfte år har han stulit allt
hvad han kommit öfver: pengar från
fadern, fickur i stugorna, pengar från
sofvande, betande får, hvilka han
slaktat o. s. v. En gång roade han sig
med att skära svansarna af ett
trettiotal på bete gående hästar. Härom
förtäljer han uti sin under fängelsetiden
i Kalmar egenhändigt uppsatta
lefver-nesbeskrifning:
Det spred sig som en löpeld, att öfver 30
hästar blifvit afklippta både svansar och man.
Och jag erfor därvid stor glädje att så bra
hafva lyckats i mitt företag. Men jag önskade
gärna att få komma dit och med egna ögon
se böndernas stora harm. Ty deras hästar
liknade mera åsnor, och de kunde ej åka
efter dem till kyrkan.
En annan gång gick han omkring
och spelade döfstum. Tid tals har han
ock vandrat ur stuga i stuga och
sprakat med gummorna samt »genom att
dikta vackra strofer» lockat dem till
tårar.
Ensamt dessa spridda drag torde
vara nog för att visa, huru man har
att uppfatta den i flera tidningar
förekommande uppgiften, att Nordlund
»fått vanlig folkskoleunderbyggnad».
Just detta är livad lian tyvärr allt
ifrån sitt nionde år gått miste om.
Sedan den tiden har hans uppfostran
hufvudsakligen försiggått på
landsvägarna och i’fängelserna. Under sitt
vagabondlif har han bettlat, bedragit,
rånat och nu slutligen mördat.
Närmaste anledningen till att han först
kom in på brottets bana -angifver han
själf hafva varit, »att han råkat i
sällskap med en person, som förut i 15
år suttit på Långholmen, och att han
af honom förstörts». Under sitt
följande fängelselif har han visserligen
mottagit undervisning i såväl andliga
som världsliga ting (bland annat i ett
handtverk), men vid sidan häraf har
gått en undervisning af helt annat slag.
Då han senast kom ut från
Långholmen, berättade han, »att alla hans
rumskamrater utgjorts af
lifstidsstraff-arbetsfångar. En af dem, om hvilken
han särskildt ofta talade, hade
våldfört och sedan dödat en flicka.–––-
Han har gifvit exempel på, hvilka
ohyggliga resonnemang dessa
lifstids-fångar föra sinsemellan.»
Antagligen är det från dessa
kamrater i eländet - möjligen understödda
af dålig läsning? -som hans
fantasi-lif fått sin abnorma riktning och låtit
det för honom framstå såsom
någonting ståtligt och hjälteaktigt att
»utöfva sjöröfveri», känna människors öde
hvila i sin hand och slutligen, efter
att hafva satt hela världen i häpnad
och förskräckelse, få »dö i skönhet»
liksom andra ovanliga människor, »som
för bödelns yxa fått låta sitt lif, många
goda och ädla människor, många sköna
och ädla kvinnor, till och med
drottningar, och inånga konungar»!
Af en bekant till Nordlund har
blifvit sagdt, att »hans närmaste anhöriga
gjorde allt hvad i deras förmåga stod
för att kväfva de onda anlagen och
föra honom in på en rättrådig väg,
men tyvärr förgäfves».
Möjligen är detta riktigt. Men i så
fall har deras förmåga varit allt för
ringa, deras utvägar allt för
begränsade. Och detta har varit uppenbart
ända från brottslingens tidiga barndom.
Under sådana förhållanden hade det
varit samhällets sak att lägga sin makt
och sitt inflytande till föräldrarnas.
Sedan den nioårige gossen rymt från hem
och skola och det visat sig, att han
ej kunde förmås att underkasta sig
dessas inverkan, borde han på annat
sätt tagits om hand. De kommunala
myndigheterna borde ha gripit in och
förskaffat honom en för barn af hans
art särskildt lämpad uppfostran.
Säkert är det visserligen icke, att denna
skulle kunnat göra honom till en god
människa - de, som antaga medfödd
sinnesrubbning, måste gifvetvis betvifla
detta - men otänkbart är det
ingalunda, och högst sannolikt är/ att han
då vida tidigare och lättare samt på ett
vida bättre sätt kunnat göras oskadlig.
I alla händelser hade samhället då
uppfyllt sin plikt, hvilket nu dess värre
icke med sanning låter sig säga.
Skolmötesresande
till Kristiania torde uppmärksamma det
här, längre fram förekommande
meddelandet. Detsamma innehåller
åtskilliga delvis nya, delvis förändrade
bestämmelser, som gälla vid resa till och
från Kristianiamötet.
Skola och fängelse.
I hvilken grad folkbildningen står i
samband med fängelsestatistiken
framgår med all tydlighet af några siffror
från England. Innan den obligatoriska
folkskoleundervisningen infördes,
utgjorde antalet fångar 135 pr 100,000
invånare. Numera finnas endast 66 på
samma antal. An märkligare är
måhända, att de flesta fångar äro
synnerligen obildade. Icke mindre än 20,3 °/Q
kunna hvarken läsa eller skrifva och
77,2 % kunna endast göra det
ofullständigt. Kan bildningens betydelse
klarare uppvisas än genom dessa
siffror?
SKO LNYH ETER
Internationell kongress
angående folkundervisningen. I
sammanhang med den pågående
världsutställningen i Paris kommer en internationell
kongress angående folkundervisningen
(Pen-seignement primaire) att hållas därstädes.
Organisationskommittén för denna kongress
anhåller att få erinra alla personer i
Frankrike och andra länder, som intressera sig för
undervisningsfrågor, att kongressen kommer
att pågå under dagarna den 2-5 augusti.
Kongressen delas i fem grupper, hvilka
skola behandla följande frågor:
1. Huslig ekonomi (éducation ménagere):
dess omfattning och tillämpning på
folkundervisningens olika stadier;
2. Skolgång (fréquentation scolaire):
skolgången i olika länder, medel att förbättra
den på lagstiftningens väg eller på annat sätt;
3. Sedlig uppfostran (éducation morale):
föremål, grundsatser, metoder, dess plats vid
undervisningen och i förhållande till öfriga
ämnen ;
4. Den högre folkskolan (enseignement
primaire supérieur): föremål, begränsning,
möjligheten att lämpa den efter skilda orters
olika behof (intéréts);
5. Fortsatt undervisning och
föreläsningskurser (institutions post-scolaires), pensions- och
understödskassor m. m.
Till kongressen inbjudas:
folkskoleinspektörer, seminarieföreståndare, seminarielärare,
skolrådsledamöter, öfverlärare samt lärare och
lärarinnor vid folkundervisningsanstalter.
Franska arbetsministern har begärt
nedsättning till hälften i biljettprisen på de
franska järnvägarna. Medlemskort
berättigar till fritt tillträde till utställningen
under mötestiden. Organisationskommittén
kommer äfven att anvisa deltagarne i
kongressen billiga bostäder och restaurationer,
hvarom meddelande kommer att framdeles
lämnas.
De, som önska föreslå något
öfverlägg-ningsämne, hörande till någon af här ofvan
angifna grupper, böra, senast före juni
månads utgång, insända sådant, helst åtföljdt
af en promemoria och resolutionsförslag, till
Monsieur Trautner, secrétaire du comité
d’orgauisation, 20 Rue Etienne-Marcel,
Paris.
De, som önska deltaga i kongressen, böra
anmäla sig hos M:r Marguery, 36 boulevard
Bonne-Nouvelle, Paris, uppgifva fullständigt
namn, yrke och adress samt medsända 3
francs.
Seminarierna. Afgångspröfningar
hafva ägt rum vid här nedan upptagna
seminarier, och hafva därvid blifvit
utexaminerade:
vid Lunds folkskollärareseminarium 35, af
hvilka 3 förut aflagt mogenhetsexamen ;
vid Linköpings folkskollärareseminarium 27
samt praktisk examen af fil. kandidaten J.
H. Anneli från Julita;
vid Stockholms folkskollärarinneseminarium
29 fjärde klassens elever samt praktisk
examen af småskollärarinnan fröken Vilhelmina
Söderström, som härtill erhållit k. m:ts
dispens;
vid Falu folkskollärarinneseminarium 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
