Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 25. (964.) 20 juni 1900
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
411
tresserar sig. På måndagen voro ock de
långkretsar af lärarekåren. Det kan ju hända,
att jag härutinnan ej kunnat följa med
tiden utan blifvit »gammalmodig».
Men nu får jag väl lof att sluta med
mitt »prat»; du har kanske tröttnat för
länge se’n.
- Visst icke. Det är alltid intressant
att höra en gammal skolveteran berätta sina
lefnadsminnen. Men du kan vara trött
själf. Och därför: Farväl och Lycka till
en lugn och angenäm sommar l
*
Det är, som man finner, en lång och
hedrande lärarebana, på hvilken Kinnvall
nu kan blicka tillbaka. Den har varit
sträfsam men också beredt honom glädjande
framgångar.
En sådan plats, som den han nu i trettio
år innehaft, ställer stora kraf på sin man.
Den kräfver af honom stor arbetskraft samt
klar insikt och godt omdöme i alla skolans
angelägenheter. Det råder icke mer än en
mening därom, att Kinnvall väl fyllt sin
plats. Med aldrig svikande plikttrohet och
seg energi har han ständigt stått på sin
post. Hvad undervisningen angår, äger han
god blick för hvad som är af verkligt värde
och hvad som är blott sken. Framför allt
har han beaktat skolans uppfostrande
verksamhet. Hans förhållande till lärjungarna
präglas af allvar och bestämdhet men på
samma gång af den mest kärleksfulla
omvårdnad. Han äger en sällsynt förmåga att
vinna deras förtroende och tillgifvenhet och
sparar ingen möda, när det gäller att äfven
efter skoltiden ute i lifvet vara dem till
råd och hjälp. Mångfaldiga generationer
af lärjungar skola därför alltid minnas
honom med känslor af tacksamhet och
tillgifvenhet.
Ferm expeditionskarl har Kinnvall alltid
hållit själfva »skolmaskineriet» i jämn och
lugn gång, hvilket för arbetet vid en större
skola är af så stor betydelse. I alla
anordningar spårar man hans praktiska sinne.
Såsom stadsfullmäktig har Kinnvall nitiskt
arbetat för ett ändamålsenligare ordnande
af fattigvården samt för upplåtande af
lärapiga lekplatser åt ungdomen.
Ekonomiskt oberoende och i åtnjutande
af ett lyckligt familjelif kan han med lugn
motse sin lefnads afton. Ännu vid sina
sextio år har han dock ännu mycken kraft
obrukad. Och då på hans högtidsdag den
förhoppningen uttalades, att han ännu länge
måtte stå kvar på sin plats som förste
lärare vid Klara folkskola, så var detta icke
en vid dylika tillfällen sedvanlig vacker fras
utan uttrycket för en önskan, som inom
denna skolas lärarekår är lika enhällig som
uppriktig. Hjalmar Berg.
Hoas är i Sverige.
I denna tidning n:r 37 förra året
lämnade vi en af bilder åtföljd skildring af
våra stamforvanter nere i den lilla kolonien
i närheten af Svarta hafvet, dess historia,
skolförhållanden m. m. Redogörelsen
grundade sig dels på ett af folkskolläraren M.
J. Martinsson hållet föredrag, dels på en
lifTull skildring, Jämnad af Jämtlandspostens
utgifvare, d:r Hugo Wickström, som själf
kort förut personligen gjort ett besök i
Gammal-Svenskby.
Ett starkt intresse för de fjärran boende
stamförvanterna uppstod därefter, och till
förmån för deras skola m. m. hafva som
bekant dels genom d:r Wickström och dels
genom hr Martinsson gjorts ganska afsevärda
insamlingar. Sedermera har ock genom
Aftonbladet skett insamling till förmån för de
genom missväxt i Gammal-Svenskby lidande.
Redan i fjor höst bebådades, att den
svenske läraren i Gammal-Svenskby Christof
Hoas skulle göra ett besök i moderlandet.
Detta har nu blifvit en verklighet.
Sistlidna torsdag infann sig nämligen på
Svensk Läraretidnings redaktionsbyrå hr
Christof Hoas, hvars ungdomliga drag
genast igenkändes från det porträtt, vi i fjor
återgåfvo. Han var åtföljd af Peter Buskas,
CHRISTOF HOAS.
en af de ledande männen i
Gammal-Svenskby och bror till byåldermannen.
Hr Hoas, som nu för första gången
besöker Sverige, är en reslig och kraftig man
på 23 år med utprägladt svensk typ, blond,
rättfram och trohjärtad. Hans kamrat
Buskas är en äldre bonde, mörkare, solbränd
af arbetet ute på steppen samt synnerligen
pigg och liflig till lynnet. Båda tala en på
grund af de säregna förhållanden, under
hvilka de framiefvät hela sitt lif där nere
i Sydryssland, ovanligt god svenska, dock
med en egendomlig finsk accent.
De hitkommo sistlidna onsdag med
ångbåt från Ryssland. Vägen hade tagits
öfver Nikolajew, Charkow och Petersburg.
Redan på onsdagen hunno de besöka
Katarina folkskola, och på torsdagen närvoro
de vid skolafslutningen i Adolf Fredrik.
Hr Buskas hade hitkommit för att se
moderlandet och om möjligt studera vårt
landtbruk, för hvilket han naturligtvis mest in-
väga resandena inbjudna till en större
egendom bortåt Västeråshållet. Hr Buskas, som
längtade hem till sina hvetefält och
vinran-kor, anträdde redan i går afton återresan.
Hr Hoas stannar däremot kvar i Sverige
större delen af sommaren. Skolan därnere
tager sin början den l september, hvadan
han i slutet af augusti måste resa hem.
Från Stockholm begifver han sig till d:r
Wickström i Östersund, med hvilken han
förut är personligen bekant. Efter kortare
besök i Falun m. fi. ställen torde han komma
att deltaga i senare delen af nu pågående
slöjdkurs å Nääs. Därefter skall han
besöka Göteborg, Malmö m. fl. orter, till hvilka
han blifvit inbjuden.
Vi äro förvissade, att alla svenska lärare
skola hälsa sin fjärran boende kamrat
hjärtligt välkommen till Sverige, och att de, som
därtill blifva i tillfälle, skola täfla att bistå
honom med råd och dåd och såmedelst göra
hans korta vistelse här lärorik och angenäm.
Bland läroverksmän.
i.
Sistlidna torsdag samlades i hufvudstaden
omkring 200 lärare från rikets allmänna
läroverk, folkskollärareseminarier och åtskilliga
enskilda högre skolor för att samråda om
sina och skolornas angelägenheter.
Programmet upptog 21 allmänna
öfver-läggningsämnen. För behandlingen af dessa t
hafva vi först i ett kommande nammer
utrymme och nämna för dagen blott, att bland
dessa ämnen förekommo frågorna om
»åtgärder för befordrande af ungdomens fysiska
uppfostran», »den föreslagna lägre
afgångsexamen efter genomgången sexårig kurs»,
»valfrihet af läroämnen» och
»skolväsendets ordnande så att valet af lefnadsbana
måtte kunna i det längsta uppskjutas».
Speciella öfverläggningsämnen förelågo till
ett antal af icke mindre än 110. De flesta
af dessa voro naturligtvis af sådan art, att
de väsentligen intressera blott läroverkets
målsmän. Titi en af sektionerna, nämligen
den, som hade att dryfta
kristendomsunder-visningen, kommo emellertid några frågor
under debatt, hvilkas innebörd är sådan, att
de kunna sägas ganska nära beröra äfven
folkskolan och därför böra kunna vara af
intresse för våra läsare.
Vi lämna alltså i dagens nummer en kort
öfversikt af förhandlingarna inom
Sektionen för
kristendottisunder-visning.
Endast ett fåtal hade tillstädeskommit,
när öfverläggningarna kl. 9 i fredags togo
sin början. Ordföranden, rektor Hj.
Söder-baum i Malmö, föreslog att frågorna 1) och
3) på grund af sitt nära inbördes
sammanhang skulle behandlas på en gång.
Däremot hade mötet intet att invända.
Frågorna hade följande lydelse:
1) Lider icke religionsundervisningen af en
ensidig förståndsmässighet, främjad af
läroböcker och metod?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0415.html
