Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (964.) 20 juni 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
417
Tioårsfest. Med anledning däraf, att
Gröteborgs seminarium för bildande af
småskollärarinnor nu varit i verksamhet under
20 terminer, hade anstaltens ledare,
skolinspektör J. M. Ambrosius, jämte fru
sistlidna torsdags afton till en enkel festlighet
i Annedals skolas med grönt och flaggor
smyckade gymnastiksal inbjudit medlemmar
af allmänna folkskolestyrelsen,
nyexaminerade och förutvarande elever vid seminariet,
lärarepersonalen vid detsamma samt
öfverlärare och tillsyningslärare vid stadens
folkskolor m. fl.
Efter det d:r Ambrosius i ett anförande
påpekat den viktiga uppgift, som
läroanstalten har att lösa, samt framhållit de sunda
grundsatser, som gjorts till ledtrådar vid
dess verksamhet, uppdrog han en intressant
historik öfver seminariets utveckling.
Det har haft aktningsvärda föregångare här
i samhället, Snart efter det Göteborgs
folkskoleväsende nydanats mot slutet af
1850-talet, hade behofvet af en dylik
bildningsanstalt gjort sig gällande, och sådana
ledamöter af skolstyrelsen som sedermera
kanslirådet A. Th. Bruhn och redaktör 8. A.
Hedlund hade verksamt och personligt deltagit i
anordnandet af en för lärarinnor afsedd
bildnings- och föreläeninojskurö, som började 1862
och fortgick 13 års tid. Ännu tjänstgör i
småskolan omkring ett halft hundratal
lärarinnor, som fått sin utbildning under den
tiden, och i allmänhet fullgöra de ännu sitt
värf med ungdomlig friskhet och duglighet.
Åren 1884-88 ledde nuvarande inspektören
ett dylikt seminarium med ettårig kurs. Det
nuvarande, till hvilket stadskassan lämnar
ett mindre anslag, har som bekant tvåårig
lärokurs. Inträdessökande under 10 år ha
varit 178, däraf antagna 109 och
utexaminerade 105. Af dessa äro nu anställda vid
stadens småskolor 54, utexaminerade den 9 juni
1900 blefvo 26, anställda i privatskolor och i
familjer äro 12, afgångna ur skolans tjänst
efter giftermål 10, aflidna 2. Blott en enda
har valt annan sysselsättning.
D:r A. slutade sitt anförande med ett
varmt tack till eleverna samt till
seminariets lärarepersonal för plikttrohet och nitiskt
arbete.
Härpå svarade läroanstaltens föreståndare,
folkskolläraren E. A. Elam, med några
tacksamhetens ord till seminariets styrelse
och inspektor, genom hvilken senares
förmedling en utmärkt god anda blifvit
rådande mellan de styrande och styrda.
Den angenäma stämningen vid samkvämet
förhöjdes ytterligare genom väl utförda sånger
af seminariets nyss utexaminerade elever
under ledning af hr O. L. Svensson samt
genom musiknummer på fiol och piano.
Förfriskningar bjödos i festsalen, senare
intogs tesupé i det närbelägna skolköket.
Till sist hembar seminariestyrelsens
ordförande, kyrkoherden N. Sandblad, gästernas
tack till värden och värdinnan samt
framhöll, att skolinspektören enbart genom detta
väl ordnade seminarium gjort en
förtjänstfull insats i folkbildningsverksamheten, för
hvilken samhället vore skyldig honom tack
och erkännande.
En lärarinna och 11 frågor. En
folkskollärarinna i en församling i norra
Bohuslän har från vederbörande skolråd fått
mottaga en skrifvelse af följande säregna
lydelse:
I enlighet med § 8 mo^n. l och under
hänvisning till § 29 af gällatnde folkskolestadga
får skolrådet i ForshälljJ förelägga Eder att
före den 6 nästa juni irjkomma med
skriftligt, till skolrådet ställdt ^var och förklaring
med anledning af nedanstående frågor.
1) Har det för distriktet fastställda
skolreglementet alltid af fröken N. N. blifvit
följdt?
2) Har någon gång afvikelse från den
fastställda läsordningen blifvit gjord?
3) Har Eder skola alltid börjat och slutat
å den i reglementet bestämda tiden?
4) Anser Ni som Eder rätt att icke börja
skolan förrän kl. 9 f. m. och om så är, hvarpå
grundas denna rätt?
5) Har Ni alltid noga vakat öfver
lärjungarnas seder och uppförande såväl vid
undervisningen som under fristunderna?
6) Har Ni vid bestraffning af barns fel
iakttagit folkskolestadgans och reglementets
anvisning?
7) Har Ni alltid talat höfviskt om skolråd
och dess särskilda ledamöter?
8) Har Ni alltid så talat om föräldrar och
målsmän och så framställt detta, att hvad Ni
till barnen sagt om föräldrar varit tjänande
till att befordra barnalydnad och hedrande af
föräldrarna?
9) Har Ni väl förberedd kommit till hvar
dags undervisning?
10) Anser Ni Eder i allo hafva skött Eder
tjänst så som folkskolestadga och
skolreglemente föreskrifna och normalplanen anvisar?
11) Har Ni visat ett sådant förhållande i
allo, att det varit föredömligt för barnen?
(Folkskolestadgans § 18 a.) Vidare hänvisas
till §§ 32 och 34 i folkskolestadgan.
Vi hafva ingen kännedom om, huruvida
lärarinnan inom fastställd tid besvarat de
11 frågorna och hvad hon i så fall svarat.
Det enda riktiga svaret i ett fall sådant
som detta synes oss vara att lämna
skolrådet den enkla men som det vill synas väl
behöfliga upplysningen, att det icke
tillkommer en lärare eller lärarinna att bedöma,
huruvida han eller hon följt gällande
reglemente och folkskolestadga, utan att detta
är en sak, som tillhör skolrådet själft.
För Uppsala stads folk- och
småskolor har från trycket utkommit
en redogörelse för läsåret ]899-1900.
Lärarepersonalen uppgick till 59,
nämligen rektor, 14 ordinarie och l e. o.
lärare, 13 ordinarie och 4 e. o. lärarinnor vid
folkskolan, 22 småskollärarinnor samt 2
lärare och 2 lärarinnor i slöjd. Folkskolans
lärarepersonal hade 31, småskollärarinnorna
24-29, slöjdlärarne 30 och slöjdlärarinnorna
26 timmars undervisning i veckan.
Skolbarnen voro inalles 3,210, af hvilka
1,807 undervisades i folkskolan, 777 i
småskolan, 213 i läroverk, 308 i enskilda skolor,
9 i abnormskolor och 47 i hemmen. Utom
distriktet undervisades 49. Hela antalet
skolpliktiga barn var 3,344, hvilket innebär
en minskning med 16 mot året förut.
Uppgifter saknas om 23.
Slöjdande gossar voro från klasserna
III-V under höstterminen 304, under
vårterminen 296. 260 undervisades under året
i snickeri, 53 i skomakeri och 60 från
klassen II i pappslöjd.
Slöjdande flickor voro höstterminen från
klasserna IV-V 192 och vårterminen 181.
I Enskilda läroverkets fackskola för huslig
ekonomi fingo 81 flickor ur klasserna IV-V
och 15 flickor, som slutat skolan, deltaga i
skolköksarbetet. De voro fördelade i 6
grupper med 16 lärjungar i hvarje grupp.
Åstadkommande af ett skolkök för
folkskolan och anordnande af fattiga skolbarns
bespisning i sammanhang med
matlagningsundervisning är fortfarande ett
önskningsmål.
60 barn hade sig anvisade trädgårdsland
å en skolgård och fingo handledning vid
odling af blommor och köks växter.
I fortsättningsskolorna voro gossarne
höstterminen 28 och flickorna 44, i
ersättningsskolorna gossarna 80 och flickorna 14.
Fr ån var odagar ne voro för hvarje barn
utan giltigt förfall 0,3, för sjukdom 10,i, af
brist på kläder l,o, annat hinder eller lof
5,2. Summa 16,6.
I arbetsstugorna sysselsattes 192 barn
mellan kl. 4 och 6 c. m. Till Hargs hamn
utsändes 27 fattiga och klena barn på
sommarvistelse.
Skolhusen voro 10, däraf 4 med 13
lärosalar voro förhyrda» Folkskoleklasserna voro
35 och inrymdes i 32 rum;
småskoleklasserna 22 i 18 rum.
Skolans budget slutar på 120,511 kr. 22
öre. I sammanhang härmed kan det
måhända intressera våra läsare, att i den runa,
som ägnas den hädangångne medlemmen i
skolans direktion, ärkebiskop A. N.
Sundberg,omnämnes, huru skolans stat vid hans
tillträde till ämbetet var 16,681 kr. men i
år slutar på 121,411 kr. Och det heter,
att han ej tvekade att, där så behöfdes,
personligen vid kyrkostämman lägga sig ut
för de af direktionen begärda anslagen. Att
direktionen aldrig fått någon anslagsbegäran
afslagen, torde till stor del få tillskrifvas
hans stora auktoritet och popularitet inom
församlingen.
Nääs slöjdlärareseminarium. I
88:e slöjdkursen vid Nääs
slöjdlärareseminarium (6 juni-17 juli) deltaga följande
lärare och lärarinnor:
från Sverige: Sten Andersson, Lydia
Dahlgren, Signe Gilljam, Fritz Johansson, G. Lind,
H. J. Lysander, Elsa Olsson, D. Kydberg och H.
Selling från Stockholm; Elna Humble från
Stockholms län; Hj. Abenius, Hanna Bodin,
K. Sandin och C. Schwalbe från Uppsala;
Elin Molin och G. A. Svensson från
Södermanlands län; O. Edgar, K. E. Kålen, C. A.
V. Kydman, P. M. Martelius, K, E. Svensson,
Emmy Vallin och K. Värnström från
Östergötlands län; N. G. Blomqvist, Gustaf Dahl,
C. E. Hartman, V. Hamnér, Anna Hansson,
K. E. Johansson, C. V. Lindén, Gerda
Lindeberg, Alfred Nilsson, Judit Stridbeck och
Ellen Vadell från Jönköpings län; I. V.
Ljungstedt från Kronobergs län; Karl Enstam och
A. Sandahl från Kalmar län; N. J. Hagström,
Marta Holmgren, N. Holmstedt, A. V.
Lagergren, B. Laurin, Johanna Zeuthen, F. A.
Åkesson, O. Th. Malmqvist och Ida Nilsson från
Malmöhus län; A. H. Gasslander, A. E.
Ritt-feldt och Hilma Thudén från Hallands län;
Terese Andersson, Elin Appelberg, Marta
Brosig, Agnes Bahr, R. A. Cederqvist, Elsa
Grönvall, J. Josefsson, A. Källner, Anna Ljung,
Hanna Nyström och A. Pihlqvist från
Göteborgs och Bohus län; J. F. Benjaminsson, F.
T. Bäckman, Märta Fagerlind, Karl
Gustafsson, Adolf Johansson, Ernst Larsson, K.
A. Nyström, P. J. Sundbärg och G. S.
Vermcrantz från Älfsborgs län; Eva
Levin från Skaraborgs län; Matilda
Andersson, I. J. BjörJin, E. Bäckström, Tyra
Ekman/ O. Eiigman, B. Nyström, Beda Palm,
Karin Einnblad, Hulda Unger, G. H.
Vahlström, Sigrid Venström och Anna Örbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
