Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (964.) 20 juni 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 25
Intryck från en studieresa
i Tyskland och Österrike.
Af
Teodor Holmberg.
4.
Föreningen »Volkswohl» i Dresden.
I Dresden - resan dit från Wien öfver
Prag gick på ungefär 8 timmar - var
mycket att bese, och vill jag först nämna
något om den omfångsrika »Verein
Volkswohl». Denna förening, hvars stiftare och
själ är Geheimerath professor d:r Böhmert,
grundades den 7 december 1888 i syfte att
dana en medelpunkt för alla medborgare,
vare sig fattiga eller rika, lärda eller olärda,
som ville sträfva för förverkligandet af
idealet »folkets väl». Pä två punkter i
synnerhet borde arbetet koncentrera sig:
1) skapa lokaler för ett godt sällskapligt
umgänge till förebyggande af de frestelser
och laster, som fattigdom och olycka lätt
afla af sig; 2) utbreda en anda af
ömsesidigt tjänande.
Man hoppades kunna verka for ett ökadt
samförstånd, en försonlighetens anda mellan
olika klasser och just genom en växande
offervillighet och tjänstaktighet öfvervinna
åtminstone några af de sociala
svårigheterna. Ty vill blott en hvar använda det
honom gifna pundet: den lärde sitt vetande,
den rike sitt guld, konstnären sin talang,
den ledige sin tid, den starke sin kraft
o. s. v., skola frid, vänligt tillmötesgående
och lefnadsglädje utbreda sig i samhället.
Föreningens syfte är (§ 2 i stadgarna)
att »fjärran från hvarje politiskt och
kyrkligt partisträfvande främja alla folkklassers
bästa samt att bland sina medlemmar
utbreda smaken för själsodlande
sällskaplighet (G-eselligkeit)». Medlem är hvarje
val-frejdad man eller kvinna, som betalar minst
2 mark årligen på en gäng eller
kvartalsvis. Styrelsen består af 15 på årsstämma
valda medlemmar, och den utser inom sig
ordförande, sekreterare och kassör. Antalet
medlemmar uppgår till öfver 6,000, hvilkas
årsafgifter belöpa sig till närmare 20,000
mark.
Må nu i korthet angifvas, hur föreningen
söker främja »folkets väl» I
l- Die Volksheime. Fem »folkhem»
äro upprättade, och syftet är att få ett
dylikt till stånd i hvarje stadsdel.
Folkhemmet »Paulinengarten», Wasserstr. 7
Neu-stadt, besåg jag. Det vill vara ett hem,
ett godt och gärna sökt samlingsställe för
ringare människor af båda könen, yngre
och äldre. Det låg invid Elbe, med vacker
utsikt långt uppåt floden; en restaurant
(snarast ett nykterhetsvärdshus) tillhandahöll god
och billig husmanskost (äfven »Bier», dock
svagt), som sommartiden gärna intages ute
i den skuggiga trädgården. Eljest fanns
matsal (med en biljard t. o. m.) inomhus.
Där fanns också lässal med en liten
boksamling och piano, församlingssal, där fore-"
drag hållas hvarje torsdags kväll, lokaler
för unga flickors undervisning i sömnad (å
skänkta symaskiner) och matlagning
(husmanskost). Utomhus som sagdt en träd-
gård, öppen äfven för icke-medlemmar, samt
en lekplats för medlemmars barn: gröna
planer, sandkullar, gymnastikattiralj o. s. v.
Dessa folkhem bära sig själfva och hafva
understundom lämnat öfverskott.
2. Das Mädchenheim (Ammonstr. 24).
För 70 pf. dagligen eller 3 mark 70 pf. pr
vecka bjudas bostad, frukost och middag
åt i Dresden varande främmande flickor
eller åt sådana, som äro eller skola blifva
sömmerskor, modister o. s. v. De hafva
här ett hem, som förestås af en husmoder,
hvilken bistår de unga med råd och dåd.
Med hemmet är en platsanskaffningsbyrå
förbunden, som åt 857 flickor förmedlade
goda platser (1898). I hemmet hade
samma år inalles 642 personer vistats.
3. Das Lehrlingsheim (Feldgasse 2)
öppnades 1894 och afser att vara ett hem för
lärlingar, skolgossar och andra, som äro borta
hemifrån eller som ej kunna bo hemma,
och hvilka man vill skydda mot en
storstads frestelser. Här är matsal, tre stora
sofrum, badrum m. m.
Gymnastikapparater, sällskapsspel, piano, boksamling,
gemensamma söndagsutflykter, ett godt
familjelif i hemmet under vänlig uppsikt stå
här till buds för 30 mark i månaden. Med
hemmet är ett »Privat-Mittagstisch»
förenadt, som är starkt anlitadt och där en
portion mat fås för 25 pf.
4. Der Volkspark. Äran af denna
folkparks anordnande tillkommer professor
Böh-merts år 1898 aflidne son, landtdomaren
Karl Böhmert, om ock grundtanken är hans
faders. För 2,000 mark årligen har man
arrenderat en skogsareal af 23 hektar.
Man far med ångbåt eller ångspårvagn
dit på omkring 30-45 minuter. Jag hade
lyckan bevista en sådan »Heidefahrt», då
åtskilliga tusen personer -
föreningsmedlemmar med sina barn, ty för dessa senare
är folkparken i främsta" rummet afsedd -
lämnade staden för att den vackra
söndagseftermiddagen lefva skogslif med barnen.
Man firade först gamle professor Böhmerts
70:e födelsedag. Det skedde å den 4,000
kvadratmeter stora, vackert skogsomramade
öppna platsen, där om somrarna organiserade
barnlekar utföras, om vintrarna
skridskoåkning sker. Det var utomordentligt
vackert att se den hjärtliga hyllning, som från
flera tusenden kom den ärevördige gamle
till del. Det var vackert att se honom
under dagens lopp som en far vandra kring
1 den väldiga skaran, smekande,
uppmuntrande, räckande till för alla. Alla ville de
hälsa honom, trycka hans hand, få en
vänlig-nick, ett godt gladt ord från den gamle. -
2 å 3,000 barn bruka göra dessa skogs färder
ett par gånger i veckan. De äro indelade
i 12 kårer, hvar och en samlad kring sin
unge förare eller märkesman, som å en
stång bär en fyrkantig träsköld med kårens
nummer. Hvarje kår eller afdelning har
sitt »revier» af skogsparken, där Fröbelska
lekar vackert utföras, där man har bord
och bänkar, samarittält (ifall någon skadas
under lek och språng), skolträdgård,
mjölk-utskänkning (5 pf. pr. glas) - ja, allt är
fritt och gladt, men ändå säkert planlagdt
och systematiskt ledt. En naturteater -
en terrasserad aflång försänkning i marken
- finnes också med 1,200 sittplatser för
barn. Kulisserna äro höga tallar. De äldre
åse stående föreställningarna. Här utföras
små skådespel af äldre gossar, alla
tillhörande föreningen »Volkswohl», stycken af
Hans Sachs, Körner, t. o. m. Schillers
»Wallensteins Lager» m. fl. Dessa
skådespel äro inöfvade om vintrarna med
fyr-dubbel rollbesättning, så att man ej blir
strandsatt, ifall någon »konstnär» får
förhinder. Man betalar 10 pf. för ett
program ; det är hela afgiften, men den
betäcker mer än väl alla omkostnaderna.
Princip är, att äldre barn skola hjälpa
de yngre, samt att något skall af alla
betalas. Ingen barmhärtighetsprägel vidlåder
det hela. Alla känna sig som betalande
medlemmar (om ock blott med 50 pf. i
kvartalet). Restaurant med smörgåsar och
läskedrycker finnes å platsen, och den bär
sig utmärkt. »Kindergärtnerinnen» och unga
seminarister biträda vid dessa utflykter med
att ordna och leda. De barn, som hafva
dessa minnen från sina tidigaste år och sin
skolticl, torde icke så lätt komma att
rekrytera slyngelungdomen. Och dessa
»Kin-derheidefahrten» hafva i hög grad väckt och
ryckt upp föräldrarna, gjort dem mera måna
om barnens både kroppsliga och sedliga
skötsel, ty det anses för en heder att
tillhöra föreningen »folkets väl».
Jag räknar den eftermiddag, då den
sjuttioårige Böhmert, en sannskyldig
Pesta-lozzityp, gick omkring med mig i
folkparken, jublande, halsad af alla och hälsande,
förklarande och visande allt, fylld af lifvets
ädelhet och höghet, som ett af min
studieresas allra bästa och vackraste minnen.
5. Gesellschaftsabende fur Knaben und
Mädchen. Dessa sällskapsaftnar äro
inrättade för 40 gossar och lika många flickor,
som under hösten och vintern
sammankomma hvarje onsdags afton i folkhemmet
Paulinengarten för att öfvas till
»ordningsgossar» och »ordningsflickor» och som
sådana tjänstgöra vid sommarens
»Heidefahr-ten» till folkparken med alla
sysselsättningarna i dennas 12 revier. De lära sig äfven
att föredraga dikter, de läsa - med
fördelade roller - klassiska skådespel af
Schiller, Uhland, Körner, Sachs m. m. i
och för föreställningarna å naturteatern o.
s. v. Flickorna öfvas i sång, deklamation,
berättande af lärorika skildringar m. m.
6. Volksunterhaltungsabende. Med
hänsyn till dessa, som nu äro i Tyskland så
allmänna och omtyckta, anordnade på
hundratals platser, har Dresden gått i spetsen
(1886). Man fann på dem för att draga
folk från krogar och bierhallar. Vid dessa
aftonunderhållningar förekommer alltid ett
lärorikt föredrag - mest af professorer vid
tekniska högskolan och af läkare – och
behandlas då företrädesvis ämnen rörande
folkhygien, folkuppfostran, naturen. Men
sång- och musiknummer upptaga mesta
tiden : körer, kvartetter, soli o. s. v. Man har
i denna högmusikaliska stad göd tillgång
på krafter af första rang, hvilka gärna ställa
sin konst till föreningens disposition.
7. Lärokurser. Föreningen inrättar för
medlemmar kurser i engelska, bokföring,
skönskrift o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
