Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (965.) 27 juni 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 26.
(965.)
STOCKHOLM, 27 JUNI 19OO.
19:e årg.
Prenumerationspris;
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., */4 år 1,26 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Gn folkskollärares minnen.
de tallösa skönlitterära alster, som i våra dagar skylta
bak boklådornas fönster eller utbredas på deras disk, finner
man mera sällan något, som har till angifven uppgift att
skildra folkskollärarens lif. Hvadan kommer sig detta? Icke är
det därför, att poesiens och lyckans ömtåliga blommor ej trifvas
inom skolhusets rutor. Tvärtom frodas
de mångenstädes, om ock jordmånen kan
synas karg och klimatet hårdt. Men
orsaken till denna brist på bilder ur
lärarens lif kommer sig väl mest däraf,
att deunes lefnad, för att begagna
Nican-ders ord om sig själf, är en stilla flod,
hvars vågor förrinna i det tysta.
Utanför stående få ej lätt genomgående
inblick i denna oansenliga lilla värld, och
lärarne själfva - ja, de hafva oftast i
kallet en tillräcklig arbetsbörda att bära,
hvadan de sällan, utnötta och trötta, när
de hafva samlat erfarenhet, känna sig
hågade för själfständigt litterärt skapande.
Men någon gång händer till och med
det märkvärdiga här i världen.
Framför oss ligger för ögonblicket en bok
med titeln:
»En utnött folkskollärares anteckningar
och minnen af J. P. Martinelle», och
omslaget bär det porträtt, som här
bredvid är återgifvet och som framställer
bokens författare, den 73-årige f. d.
folkskolläraren, klockaren och organisten i
Harbo af Västmanlands län Johan Petter
Martinelle.
Boken, som är 152 sidor och har till
förläggare Albert Bonnier samt kostar
2 kr., redogör för författarens minnen
under barndomstiden, ungdomstiden,
tjänstetiden och pensions tiden. Stilen är
enkel, okonstlad och trohjärtad. Talrika bidrag lämnas till
kännedomen om allmogens vanor, seder och bruk på 1840-talet, och torde
dessa bidrag ej vara det minst värdefulla i boken. Vid teckningen
af barndomsminnena, bokens svagaste del, har en osmaklig historia
fått komma med, hvilken bort stryfas.
J. P. MARTINELLE.
»Tjänstetiden» är helt naturligt den intressantaste delen af
boken. Här finnas många karakteristiska drag ur skollifvet för 50
år sedan: de lokaler, som då stodo lärarne till buds,
lankaster-metodens svaga sidor, skolrådsordförandenas afvoghet mot skolan,
lärarelönens litenhet - 16 tunnor säd, hälften in natura och resten
löst -efter årets markegångspris -
ljusningen för skolan genom
folkskoleinspektörernas tillkomst,
I fråga om skolformerna anser förf.
den mindre folkskolan vara ett oting,
som aldrig borde upptagits å
normalplanen af 1889; han godkänner blott den
fasta småskolan med två årsklasser,
undervisade af samma eller särskild
lärarinna, och i fråga om folkskolan
förordar han endast litt. A, B och C. Den
flyttande borde utdömas.
Förf. erkänner med värme den
betydelse, som Sveriges allmänna
folkskollärareförening haft för lärarekårens
förbättrade ställning: »manligt och
själfständigt har den genomdrifvit betydande
reformer på skolväsendets område och
höjt lärarnes sociala anseende. Önskligt
vore, att hela rikets samtliga skollärare
slöte sig till denna förening.»
Uti skildringen af de personer, med
hvilka förf. på ämbetets vägnar haft att
göra, har han gått till väga med
varsamhet - där han ej kunnat berömma,
har han sökt mildra sin stränga dom.
Här framskymta åtskilliga originella
figurer, som väl kunde för annan samling
förtjänt en ytterligare utmejsling.
För folkbiblioteken fäller förf. ett godt
ord. Prästerna försvarar han varmt gent
emot det ofta hörda talet om
»prästtill prästens långa studiekurs med däraf
säcken» och hänvisar
följande skuldsättning.
»Ett skollärarehem på 1860-talet» är, hvad beträffar
lefnadsvanor och kost, ett af de yppersta kapitlen i boken och i all sin
enkelhet nästan gripande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
