Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (965.) 27 juni 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
tion, som bär skulden till detta
förhållande», menar den citerade tidningen,
och såsom bevis härför erinrar
tidningen om den ringa frekvensen
deltagare yid de senaste mötena i Linköping
1893 och i Karlstad 1896.
Antalet deltagare i Stockholmsmötet
har visserligen uppgått till cirka 20 %
af lärarekåren, men tidningen antager,
»att tillfället att få tillbringa några dagar
i vår vackra hufvudstad härvidlag
utgjort en kraftigt med verkande lockelse».
Örn resultatet af den verksamhet,
som utöfvas af en så löst organiserad
och så svagt representerad kår å
mötena har den nämda tidningen icke
heller öfverdrifvet höga tankar. Vi
taga oss friheten ordagrant återgifva
dess uttalande härom:
Och ser man på senaste skollag af den 22
mars 1895, finner man, att den ej innehåller
ens den svagaste återklang af de uppslag,
som gifvits af läraremötena, ja, ej ens af de
önskemål, som vid andra tillfällen, t. ex. 1892
i utlåtandena öfver då föreliggande
kommittéförslag till ny skollag, snart sagdt
enhälligt af Sveriges allmänna
läroverkslärare-kår uttalades. Så fullständigt har regeringen
vant sig underskatta lärareopinionen. Har
månne läraremötenas ofvan antydda ringa
betydenhet såsom lärarerepresentation någon
andel i skulden till denna missaktning?
Häraf komma kanske också den försagdhet och
obeslutsamhet, hvaraf förhandlingarna ofta
stämplats. Beträdes någon med kritik af
det bestående systemet inom läroverken,
återföres han genast ängsligt i de gamla
hjulspåren (se t. ex. den 14:e Mötesberättelsen,
s. 130 ff.). Och nästan aldrig fattas bestämda
beslut om diskuterade reformförslag, utan
»diskussionen får utgöra svar på frågan».
Bevis för denna sanning lämna tyvärr
Mötesberättelserna nästan öfverallt.
Till jämförelse med ofvanstående
skola vi anföra några siffror från de
allmänna svenska folkskolläraremötena.
AX 1878, det sista före Sveriges
all-män-na folkskollärareförenings bildande,
voro 690 deltagare anmälda till mötet
i Linköping; rnötet i Uppsala 1883, det
första efter nämda förenings bildande,
räknade 1,240 och vid mötet i
Stockholm 1888 steg deltagarnes antal till
1,735.
Därjämte kan nämnas, att de flesta
frågor, som behandlats å dessa möten,
erhållit en ganska grundlig och sakrik
utredning af de på förhand utsedde
in-ledarne, hvarjämte det vid de senaste
mötena blifvit praxis att på förhand
offentliggöra resolutionsförslagen,
hvarigenom mötesdeltagarne kunnat bättre
sätta sig in i frågornas detaljer och med
större säkerhet deltaga i diskussionen.
Endast undantagsvis har också denna
vid de senaste mötena »fått utgöra svar
på frågan». Man har i stället gjort
bestämda uttalanden, och det torde
knappast kunna förnekas, att dessa
uttalanden vunnit tillbörligt beaktande
äfven på inflytelserika håll.
Orsaken till frågornas grundliga
utredning torde företrädesvis få sökas i
deras stränga begränsning till antalet.
Mången har måhända känt sig
besviken, då han funnit en insänd fråga
struken från programmet, men visst
är, o att mötet ingenting förlorat därpå.
Arets allmänna svenska läraremöte
upptog ej mindre än 21 allmänna
öfver-läggningsämnen, att diskuteras och
afgöras på - 9 timmar. Endast 8 -
säger åtta - hunno behandlas och blott
en af dessa frågor föranledde något
uttalande från mötets sida. Det säger
sig själft, att de 13 mötesdeltagare, som
beredt sig på att inleda de öfriga
frågorna, ej skola känna någon starkare
benägenhet eller något lifligare intresse
för att deltaga i ett följande möte, där
de måhända på nytt blifva ignorerade.
Nordiska skolmötet i
Kristiania.
Öfverläggningsämnen.
Enligt meddelande från Norge äro
följande öfverläggningsämnen uppställda för
mötet:
Kyrkoherden Th. Frölich, Norge: Kraften i
skolan (lärarnes moraliska personlighet).
Fröken Anne Holsen, Norge;
Fortsättnings-skolor.
Öfverlärare J. Nicolaisen, Norge,
skoldirektör Joakim Larsen, Danmark och
folkskolläraren Fridtjuv Berg, Sverige: Samarbete
mellan Nordens barnskolor.
Folkhögskoleföreståndaren d:r J. Nörregård,
Danmark: Om fäderneslandets historia i de
nordiska länderna.
Pastor Joh:s Clausen, Danmark: Om skolans
förhållande till det nationala.
Eektor S. Almquist, Sverige:
Öfvergångsåldern och dess fostran i skola och hem.
Professor N. Wille, Norge: De biologiska
ämnenas betydelse i skolan jämförd med de
matematiska.
Teol. kand. Torleif Somme, Norge:
Folk-(eller barn-)skolan tillika religionsskola men
på ett nytt och fullkomligare sätt.
Folkhögskolf örestånd aren N. P> Jensen,
Danmark: Kan den moderna
naturforskningens hufvudtanke (utvecklingshypotesen) på ett
fruktbärande sätt förenas med skolans
religionsundervisning ?
Skolköksinspektrisen fröken H. Helgesen,
Norge: Hvarför bör huslig ekonomi vara
obligatoriskt undervisningsämne i folkskolan?
S kolföreståndaren Otto Anderssen, Norge,
skolföreståndaren d:r Tuxen, Danmark, och
möjligen professor Ernst Carlson, Sverige:
Den högre lärarekårens pedagogiska
utbildning.
Folkskolläraren O. Jensen, Norge: Om
folkskollärarnes pedagogiska utbildning.
Läroverksläraren kand. J. V. Åkermark,
Sverige: Skolan och den fysiska uppfostran.
Förste läraren Mathias Kluge, Norge: Huru
bör försummade barns uppfostran ordnas?
Skolföreståndaren H. C. Fredriksen,
Danmark: Religionsundervisningen och
konfirmationen.
Rektor K. E. Palmgren, Sverige:
Valfriheten i afseende på Jäsämnena i den lärda
skolan.
Folkskollärarinnan Anna Rosling, Sverige:
Huru bör vid undervisningen det logiska
minnets utveckling tillgodoses?
Skolföreståndaren Einar Ås, Norge: Några
undersökningar å norska skolbarn med
hänsyn till vilja och tankeförmåga.
Seminarieföreståndaren R. J. Holm och fru
Hedevig Bagger, Danmark: »Börnehaven»
som stöd för hemmet med särskild hänsyn
till »folkebörnehaver».
Läraren, translator H. E. Hansen, Danmark:
Huru kunna nordiska lärare och lärarinnor
med största möjliga utbyte och minsta kost-
nad företaga pedagogiska resor i
brödra-1 änderna?
Skolföreståndarinnan Anna Rönström,
Sverige : Samarbete mellan Nordens flickskolor.
Läraren Hans Hegna, Norge: Om det
säregna i stadsungdomens
utvecklingsförhållanden och de hänsyn, som vid uppfostran böra
tagas till dessa.
Läraren Henrik Solheim, Norge: En
fruktbärande slöjdundervisning och dess
förhåltill teckning.
Skolföreståndarinnan Anna Sandström,
Sverige: På hvilket sätt bör det kulturhistoriska
elementet införlifvas med den historiska
undervisningen ?
Öfverintendent H. St. Jörgensen, Danmark:
En praktisk och tidsenlig skrifundervisning.
Fröken Kirsten Hagen, Norge: Erfarenheter
från samskolan.
Folkskolläraren Alfr. Vernborg, Sverige:
Huru skall man hos den från folkskolan
afgångna ungdomen väcka håg för och gifva
ledning vid fortsatta studier?
Arkitekten M. Tvede, Danmark: Om
teckningsundervisningen i skolorna som
uppfostringsmedel.
Folkskolläraren Karl Veseth, Norge:
Läseböcker i stället för läroböcker.
Organisten Chr. Geisler, Danmark:
Sångundervisningen som skolämne.
Med. d:r V. Djurberg, Sverige:
Svenskalif-räddningssällskapets arbete för införande af
s. k. »torra simöfningar» och s. k. »torra
lif-räddningsöfningar».
Slöjdföreståndaren Aksel Mikkelsen,
Danmark : Fasta eller föränderliga modellserier vid
slöjdundervisningen ?
Folkskolläraren Alex. Jonsson, Sverige:
Hvilken betydelse hafva de allmänna
folkskollärareföreningarna för folkbildningen i
Norden?
Sannolikt anordnas ett par förevisningar
med förklaringar i förbindelse med
utställningen.
Blott ett mindretal af förestående frågor
komma att behandlas vid allmänna möten,
de öfriga vid afdelningsmöten. Den
ordning, i hvilken ämnena förekomma, är ännu
icke bestämd.
Utflykter.
För blifvande deltagare i det nordiska
skolmötet torde följande upplysningar vara
af intresse:
Flera smärre utflykter i Kristiania
omgifningar kunna göras för en ren
obetydlighet. Man kan t. ex. göra en tur till
Itygd-ön med Oscarshal på så sätt, att man far
med spårvagnen till Skarpsno (10 öre) och
med ångslup därifrån till Oscarshal (5 Öre).
En tur till Holmenkollen och
Frogner-sätern är likaledes billig. Man reser med
spårvagn till Majorstuen (10 öre) och går
där på den elektriska järnvägen, som för
den resande ända fram till Holmenkollen
(25 öre). Längs »Kejsar Wilhelms väg»
går man på ungefär 25 minuter till
Frogner-sätern. 15-20 minuter kräfver en
promenad till utsiktstornet på Tryvandshöjen
(ungefär 1,800 fot öfver hafvet). Från
Frogneren kan man göra en spatsertur till
Slemdals station och därifrån med elektriska
järnvägen och spårväg tillbaka till stadens
medelpunkt (25 öre).
En mycket lönande utflykt är till
Sarabråten (vagn för 4 personer 8 kr.). Man
’kan från Östbangården fara till Bryns
station (20 öre); därifrån har man en god
half-timmes promenad till Sätern, där man kan
få mycket enkla förfriskningar. Med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
