Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (965.) 27 juni 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
att i församlingarna vidtagas åtgärder i syfte
att skol- och nattvardsungdomen erhåller
undervisning i kyrkosång;
att orgelspelet vid gudstjänsterna icke måtte
vara starkare än att det uppmuntrar
församlingen att instämma, hålles uppe i tonhöjden
och reglerar takten;
att psalmsången må utföras i ett något
lif-fullare tidsmått än mestadels är brukligt;
att vid skol inspektioner och eljest
vederbörandes uppmärksamhet fästes därpå, att
jämlikt föreskrift i k. cirkuläret den 20
mars 1885 den i folkskolan föreskrifna
psalmsången ledes så, att den medelst inöfvande
af de vanliga psalmmelodierna och svenska
mässan blifver en förskola för sången i
kyrkan.
Hoas vid Nääs. Enligt hvad
meddelades i förra numret, hade hr Hoas för
afsigt att från Stockholm begifva sig till
Östersund. På grund af telegram från
direktör Otto Salomon ändrade han emellertid
på onsdagen resplanen och begaf sig
torsdags morgon direkt till Nääs för att så
mycket längre kunna deltaga i nu pågående
slöjdkurs. Hans mottagande vid Nääs
skildras i Göteborgs-Posten sålunda:
En hel liten flottilj af roddbåtar med den
präktiga »stora båten» i spetsen, alla fyllda
af kursdeltagare, gled framdrifven af kraftiga
armar under munter sång på torsdagsaftonen
ut från båtbryggan vid Nääs. Man skulle till
Floda station för att hälsa kamraten från
fjärran öster välkommen.
Ändtligen stannade det väntade tåget vid
stationen, en reslig, korpulent person närmar
sig från en af vagnarne - tack vare ett i
Svensk Läraretidning förut offentliggjordt
porträtt igenkändes genast hr Hoas. »Du
gamla, du friska» uppstämdes, hvarpå hr
Hoas svarade med ett: »Lefve gamla Sverige!»
Glädjetårar, som skimrade i hans ögon,
tolkade hvad han kände. Några
handtryckningar, några hjärtliga »välkommen», hvarpå
hr Hoas fördes till hedersplatsen i »stora
båten».
ter till Nääs under sång, hvarvid hr Hoas
upprepade gånger gaf sin förtjusning uttryck.
Vid Nääs mottogs den för alla käre gästen
med sång från bryggan. Den lifliga rörelse,
som rådde hela aftonen, gaf ett otvetydigt
uttryck åt den glädje, man kände öfver att
träffa den främmande svenske kamraten.
Vid föreläsningen följande morgon
välkomnades hr Hoas af direktör Salomon med
några hjärtevarma ord. Han erinrade om, att
berättelsen om svenskarne i
Gammal-Svenskby medfört en doft af saga; nu när hr Hoas
var kommen till sina fäders land, hade
sagan så att säga tagit kött och blod.
Hjärtligt hälsades hr Hoas välkommen till Nääs;
visserligen hade man där välkomnat meia
långväga gäster, men det kunde försäkras, att
man aldrig välkomnat någon kärare.
Äfven vid detta tillfälle fick sången tolka
kamraternas välkomstönskningar.
Enligt den uppgjorda resplanen har hr
Hoas för afsigt att efter vistelsen å Nääs
besöka bland annat följande platser:
Göteborg, Borås, Varberg, Hasslarp,
Helsingborg, Malmö, Lund, Jönköping, Norrköping,
Stockholm, Uppsala, Falun, Bollnäs,
Östersund, Sundsvall, därifrån pr ångbåt till Vasa
samt genom Finland och Ryssland hem till
Gammal-Svenskby.
Folkskollärareseminariet i Växjö
har utgifvit sin årsredogörelse för läsåret
1899-1900.
Lärjungarna voro 99, däraf 24 i första,
29 i andra, 24 i tredje och 22 i fjärde
klassen. Af dessa var l blott 18 år, 23 voro
20 år, 16 hade uppnått 21 och 14 voro 22
år gamla. De 2 äldsta voro 29 år. De
utexaminerades medelålder var 22 V^ år.
Inträde söktes af 69. Af dessa intogos 24
i första, l i andra och l i fjärde klassen.
Af lärjungarna voro 65 födda i Växjö,
17 i Lunds och 11 i Kalmar stift.
Söner af hemmansägare eller arrendatorer
voro 50, af handtverkare 15, af skollärare,
klockare eller organister 13, af tor p ar e 4
och af handlande 3 samt arbetsförmän 3.
Före inträdet i seminariet hade 35 sysslat
endast med jordbruk, 10 aflagt
organistexamen, 9 varit i handtverkslära, 8 i
handel, 6 genomgått folkhögskola och 10 voro
»hemmavarande söner».
Förenade tjänster skola
samtidigt frånträdas. Folkskolläraren J. P.
Berglund anförde hos domkapitlet i
Göteborg besvär öfver Skepplanda församlings
kyrkostämmobeslut den 30 oktober samt den
20 och 27 november 1899, hvarigenom B.
samtidigt med sin afgång ur folkskolans
tjänst äfven blifvit skild från därmed
förenade kyrkliga befattningarna. B. anförde
i hufvudsak följande:
Han hade sökt befattningarna på annons,
i hvilken ej nämdes, huru förfaras skulle vid
afträdandet. B. valdes den 26 mars 1871
enhälligt och tillträdde läraretjänsten i april
samma år. Organist- och klockare t j ans ter na
innehades då af företrädarens änka dels
under tjänsteåret, dels under ett följande
pri-vilegieradt nådar.
B. trodde, att alla tjänsterna vore honom
på grund af valet tillhöriga men ville böja
sig för 1686 års kyrkolag, i hvilken
stadgades, att klockaren liksom prästen skulle
in-nehafva sin befattning på lifstid, äfven om
han ej kunde sköta den.
Stadgan af 4 maj 1894, som af
kyrkostämman åberopats, vore ej tillämplig, då denna
ej kunde gälla annat än tjänster, tillträdda
efter nämda tid.
Vid oktoberstämman 1899 medgaf B., att
organistsysslan, som af honom blifvit skött
i 27 år utan lön, måtte ledigförklaras,
hvarjämte han ville lämna klockaretjänsten med
fulla föreslagna lönen 100 kr. men själf
bibehålla sina nuvarande rättigheter som
klockare. Man föreslog då, att B. skulle frångå alla
rättigheter mot en viss rund summa, något,
som enligt klagandens förmenande visade,
huru osäker stämman var i sitt görande och
låtande.
Domkapitlet afkunnade den 20 d:s det
utslag,
att som af valprotokollen ostridigt f ramginge,
att folkskolläraretjänsten i Skepplanda samt
organist- och klockaretjänsterna
därsammastädes voro före och vid klagandens val till
dessa tjänsters innehafvare lagligen förenade,
hvilket ock angifvits i den kungörelse, på
grund af hvilken klaganden sökt nämda
tjänster, och då klagandens afskedande från
folk-skolläraretjänsten följaktligen medfört
skyldighet för honom att frånträda jämväl
organist- och klockarebefattningarna;
så profvade domkapitlet rättvist, att, med
besvärens ogillande, öfverklagade
kyrkostämmobesluten stadfästa, dock med rätt för
klaganden att tillgodonjuta med organist- och
klockarebefattningarna förenade löneförmåner
intill den l maj innevarande år.
Som bekant hafva liknande utslag,
meddelade af k. mit, flera gånger varit införda
i denna tidning.
För tidigt lämnade
profuppgifter. I Torshälla stadsförsamling valdes
med acklamation den 5 sistlidna mars e. o.
folkskolläraren Adolf Fredrik Grönberg till
ordinarie lärare vid Torshälla folkskola.
Öfver valet anförde en röstberättigad
församlingsmedlem besvär, därvid anförande:
att, sedan skolrådet beslutat förelägga tre
af de sökande undervisningsprof, skolrådets
ordförande i strid med § 19 mom. 5 i
gällande folkskolestadga, enligt hvilket lagrum
pröfvande ägde att ett dygn före profvet hos
skolrådets ordförande erhålla uppgift å de
lärostycken, i hvilka han vid profvet skulle
undervisa, å posten samtidigt inlämnat
ämnesuppgifterna till de tre pröfvande,
hvarigenom dessa, som aflade prof efter
hvarandra i tre dagar, erhållit olika lång
förberedelsetid, samt
att, då en af de pröfvande erhållit
ämnesuppgiften 4 dygn och de båda andra 2x/2 ä
3Vg dygn före profvet, de pröfvande varit i
tillfälle att förvärfva sig större skicklighet,
än om beredelsetiden utgjort 24 timmar,
hvarigenom orättvisa blifvit begången mot de
öfriga såsom behöriga ansedda medsökandena,
hvilkas utsikter att ifrågakomma vid
förslagets upprättande förminskats.
På grund häraf yrkade klaganden valets
upphäfvande och att domkapitlet ville
förordna om nytt val. Med bifall härtill har
Strängnäs domkapitel resolverat:
Enär skolrådets ordförande genom den af
honom vidtagna åtgärden i afseende på
utlämnandet af ämnesuppgifterna till
undervis-ningsprofven icke iakttagit föreskrifterna i
§ 19 mom. 5 af gällande folkskolestadga
pröf-var domkapitlet lagligt att med upphäfvande
af valet visa ärendet åter till skolrådet för
ny laglikmätig behandling.
Beslutet skall verkställas. Vid
kyrkostämma den 23 oktober 1896
beslöt Fröskogs församling å Dalsland en
omreglering af sitt skolväsende,
hvarigenom i fråga om folkskolan bestämdes, att i
församlingens östra del skulle inköpas plats
för ett nytt skolhus och där anställas en
andra folkskollärare eller lärarinna med
skyldighet att i folkskolan undervisa fyra
månader af lästiden, samt att folkskolan inom
församlingens västra del skulle blifva fast.
Sedermera beslöt emellertid församlingen
vid kyrkostämmor den 28 september och l
december 1898 att frångå det sålunda
fattade beslutet, hvilket ansågs skola medföra
alltför betungande kostnader.
Öfver dessa senare beslut anfördes
besvär af folkskolläraren S. A. Mohlin hos
domkapitlet i Karlstad. Klaganden, som är
ensam folkskollärare inom församlingen och
som alltså genom det laga kraftvunna
beslutet af den 23 oktober 1896 skulle komma
i åtnjutande af förmånen att blifva lärare
i fast folkskola, påyrkade de båda senare
beslutens upphäfvande. Han ansåg dessa
beslut innebära en återgång till ett sämre i
afseende på församlingens skolväsen och
dessutom vara kränkande för hans enskilda
rätt.
Domkapitlet har nu i meddeladt utslag
med gillande af besvären ålagt församlingen
att verkställa beslutet af den 23 oktober
1896 i hvad detta rör folkskolan.
Fattighjonen få bo i samma
hus som folkskolläraren och
klockaren. Vid kommunalstämma med Slaka
socken, Östg., den 19 sistlidna mars beslöts,
att kommunalnämden skulle vidtaga erfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
