Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (967.) 11 juli 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 28
SVENSK LÄRARETIDNING.
469
Det heliga landet, Egypten och Turkiet.
Reseminnen af A. Nordlander. Sthm, C. E.
Frit-zes k. hofbokh. (i distr.). 3 kr. 50 öre.
Försvarspolitik. Bref till krigsministern af
A. L. Sthm, C. E. Fritzes k. hofbokh. (i
distr.). 50 öre.
Samlade skrifter af Zacharias Topelius. II.
Fältskärns berättelser. 14:e haft. 50 öre. -
III. Saga och historia. 14:e haft. 50 öre.
Sthm, Albert Bonnier.
Kristus i världshistorien. Fortsatta studier
öfver Jesu lif af F. W. Farrar. Sthm, Bohlin
& k:i. Haft. 1-3 ä 25 öre.
Illustrerad kyrkohistoria af A. Fabricius.
Sthm, Bohlin & k:i. Haft. 8-15 a 25 öre.
Ljus. NQ:r 39. 10 öre.
Svensk säng. N:r 24. 15 öre.
Hvardagsfysik. Sthm, Albert Bonnier. 3:e
haft. 40 öre.
Samlade berättelser af Ernst Ahlgren. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 4. 50 öre.
Svenska minnen och bilder. Valda skrifter
j af N. P. Ödman. Sthm, Fahlcrantz & k:i.
Haft. 17-20 ä 35 öre.
Skuggor. Roman ur det moderna
samhällslifvet af Fredrik Lindholm. Sthm, Svenska
nykterhetsförlaget. Haft. 6-8 å 25 öre.
Kriget. Bilder från krigsskådeplatsen i
Sydafrika. Sthm, Albert Bonnier. 9:e (sista)
haft. 50 öre.
Viktor Rydbergs skrifter. Sthm, Albert
Bonnier. 74:e haft. 50 öre.
Viktor Rydbergs filosofiska föreläsningar. II:
Leibniz’ Teodicé och den
Schopenhauer-Hart-mannska pessimismen. Sthm, Albert Bonnier.
G:e haft. l kr.
Uppfinningarnas bok. Ny uppl., utgifven af
A. Berglund. Sthm, Aktiebolaget Hiertas
bokförlag. 50 haft. 60 öre.
Dagny. Haft. 11. - Hälsovännen. N:rl2.
- Djurvännernas Tidning. N:r 6.
Brefkort från Holland.
Zandvoort den 22 juni 1900.
Efter en ansträngande resa befinner jag
mig nu vid badorten Zandvoort, belägen vid
Nordsjön, som i dag är till raseri upprörd
af en stickande storm. Det är något annat
än vår tama Stockholms skärgård. Jag har
i två dagar bott i Haarlem i ett äkta
holländskt hem och från denna stad gjort
utfärder till Amsterdam, Broek och nu hit.
I Amsterdam besökte jag Matschappij tot
Nut van’t algemeen, ett sällskap, som har
till uppgift att befordra bildning och goda
seder bland de lägre klasserna. Och detta
söka de göra genom upprättande af
folkbibliotek,, fortsättningsskolor, föreläsningar,
spar-, änke- och pupillkassor m. m. Enär
endast holländska talas och förstås här,
kunde jag ej så mycket få reda på deras
verksamhet i detalj. Jag fick emellertid
sällskapets sista årsberättelse och skall efter
hemkomsten till Sverige lära mig så mycket
holländska, att jag kan läsa densamma.
I Broek, som verkligen är så, som det
beskrifves i geografiska böcker, besökte jag
byskolan. Skolhuset var mycket prydligt
isynnerhet till det yttre; skolborden ej så
goda som hos oss, men betydligt bättre än
i Tyskland. Alla bybarn, såväl bättre som
sämre, gå i samma skola. Där sitta
bredvid hvarandra borgmästarens dotter och byns
fattigaste gosse, ty här är ock samskola.
Läraren, med hvilken jag talade, hade de
högsta klasserna och 48 barn att undervisa.
Dessutom fanns en annan lärare och ett
par lärarinnor. Under sina skiffertaflor
hade barnen tjocka pappskifvor, dels för
att skydda borden, och dels för att hindra
buller vid handskandet med taflorna.
Kartritningen tycktes stå mycket högt.
Barnen hade nämligen utfört utmärkt
prydliga kartor öfver de länder de läst om.
Jag var äfven inne i en ladugård, som
snarare såg ut som ett förmak. I kornas
nymålade bås funnos crémefärgade gardiner
för de rätt stora fönstren; på golfvet lågo
kork* och yllemattor; på väggarna hängde
taflor. I taket voro uppsatta krokar för
kosvansarna. Endast genom en skjutbar
dörr skiljes bostaden från ladugården, i
hvilken äfven eldstad fanns, så att där kan
bli varmt under vintern.
I bondens vinterbostad var äfven
ytterligt fint och propert.
Här talas blott holländska, och blott
holländskt mynt kan användas.
Egendomliga dräkter begagnas här af
befolkningen från landsbygden, olika för skilda
trakter. Kvinnorna från Friesland hafva
guldhjälmar och stora spännen, med hvilka
de fästa de hvita, med pipade remsor
försedda mössorna, som betäcka hjälmarna.
Jag började brefvet i Holland och slutar
det i Belgien; jag är nämligen nu i
Antwerpen kl. Va 5 e. m. Om Nordsjön
ej blir för bister, resa vi i morgon öfver
Ostende till London.
Hur går det med skolresorna?
Hälsningar! Anna R-r.
E. Sjölander ^. Efter ett svårt
lidande afled den 4 dennes i Slättåkra
klockaregård i Halland organisten och kantorn
i Slättåkra och Kvibille församlingar
Emanuel Sjölander.
Han var född 1824 i Sjötofta, tog 1845
vid musikaliska akademien i Stockholm
organist- och kyrkosångareexamen samt 1848
folkskollärareexamen i Göteborg. År 1852
tillträdde han de befattningar, som han allt
sedan dess innehaft.
Under denna långa tjänstetid har han
dessutom haft många förtroendeuppdrag att
utföra både af allmän och enskild art.
Genom redlighet, nit och plikttrohet hade han
förvärfvat sig allmänt anseende och sörjes
nu vid sin bortgång icke blott af 7 barn,
barnbarn och många andra fränder utan
ock af en stor vänkrets.
P. F. Söderblom f. I Delsbo
afsomnade i förra veckan kantorn och organisten
Per Fredrik Söderblom.
Ar 1830 såg han dagens ljus i samma
församling, där han sedan i nära ett halft
sekel kom att verka i kyrkosångens tjänst.
Han tog 1851 organist- och
kyrkosångareexamen i Stockholm och blef klockare och
organist i Delsbo 1854.
Omutlig redbarhet, aldrig sviktande
villighet att råda och hjälpa gjorde, att han
var aktad och värderad af hög och låg,
såsom väl sällan någon varit det. Ehuru
till sitt skaplynne blyg och försynt blef han
på grund af duglighet och samvetsgrannhet
mycket anlitad i allmänna värf. Så var
lian landstingsman i 20 års tid, revisor af
en mängd kassor och inrättningar och åtnjöt
ett obegränsadt förtroende. Varmt religiös
visade han sin tro med sina gärningar och
icke i många ord. Guldmedaljen för
medborgerlig förtjänst hade han länge^och med
rätta burit. Hans makas och en
fosterdotters sorg öfver den gamle klockarens
hädanfärd delas af hela församlingen.
E. Rosenberg "f". Den l dennes
skördades i sin lefnads vår af liemannen
en lärare, vid hvilken stora förhoppningar
fästats, folkskolläraren i Roxnäs af Torshälla
landsförsamling Erik Rosenberg.
I Landskrona, där hans lifslåga nu
släcktes, föddes han 1874, tog afgångsexamen
från Växjö folkskollärareseminarium för
några år sedan och fick kort därefter den
plats, från hvilken han nu rycktes af
strup-tuberkulos.
Han var icke blott varmt intresserad för
sitt kall utan sökte på allt sätt främja
folk-bildningssträfvandena. Torshälla och Nyby
bruks föreläsningsförening har sålunda till
stor del honom att tacka för sin tillkomst.
Närmast sörjes han af moder och ung
maka, bördig från Växjö.
Elill Björklund f« Den 2 dennes,
just dagen före skolans årsexamen, afled
lärarinnan vid Ölmbrotorps småskola i
Axbergs församling, Öreb., Elin Björklund.
Född i Axberg 1863, tog hon examen
vid Örebro sraåskollärarinneseminarium och
tjänstgjorde efter en tids anställning vid
Eroäogens småskola i Näsby i 14 år som
lärarinna i sin födelseförsamling. Hon
förvärfvade sig allmänt vitsord om stor
skicklighet och en plikttrohet, som förmådde
henne att i trots af en längre tids
sjuklighet tjänstgöra ända in mot det sista.
Det var ock en gripande stund, dä
skolrådets ordförande prosten Stenius den 3
dennes för de till examen samlade barnen
tillkännagaf, att deras lärarinna gått hädan,
och manade dem att ej förglömma de många
hjärtliga manings- och varningsord, hon till
dem uttalat.
Vid hennes jordfästning i Axbergs kyrka
den 6 dennes betygade prosten S., att
församlingen förlorat en daglig, nitisk och
plikttrogen lärarinna, hvarför hennes
bortgång väckt sorg och saknad hos föräldrar
och i synnerhet hos de små, hvilkas
lärarinna och fostrarinna hon varit.
Bland de talrika kransarna märktes en
från friherre Åkerhielm, Dylta bruk, och
en från kamrater inorn församlingens
lärarekår.
Ä. Södergren t- Efter långvarigt
lidande afled den 22 juni f. organisten,
klockaren och folkskolläraren Anders Söder
-gren i Norrby, Fjärdhundra.
Han var född 1819 i Sala
landsförsamling, tog 1840 i Västerås organist- och
kantorsexamen samt 1846 i samma stad
folkskollärareexamen. Följande år blef han
folkskollärare, kantor och organist i Norrby.
Lärareplatsen lämnade han 1878 med
pension, men skötte organistplatsen, tills han
för 3-4 år sedan vardt bräcklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
