Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (968.) 18 juli 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
Talet besvarades af professor Ernst
Carlson.
Han tackade för de intressanta
upplysningar angående den nya folkhögskolans och den
därmed förenade landtmannaskolans
organisation och verksamhet, som af föreståndaren
meddelats. Dessa upplysningar vore ägnade
att öfvertyga en hvar om de svårigheter,
hvarmed en till dessa nordliga breddgrader
förlagd folkhögskola hade att kämpa,
äfvensom om den viktiga roll, den fått sig
förelagd. Här i en gränsbygd, där blott en
majestätisk älf skilde oss från ett annat rike, och
på en ort, där en svensk midt bland
landsmän ej kunde göra sig förstådd på
modersmålet, vore upprättandet af en sådan skola
med svenskt språk, hvilken meddelade
allmännyttiga kunskaper utöfver folkskolans
mått, en sak af stor betydelse. Skolan borde
jämte den nya folkhögskolan vid Boden kunna
bli en särdeles värdefull utpost för svensk
kultur i yttersta norden. Tal:n lyckönskade
orten och länet att ha funnit framsynté män,
frikostiga mecenater och skicklig ledning till
förverkligande af ett sådant mål och ut bragte
för den unga institutionens framtida
utveckling i sund, praktisk och sant nationell anda
ett lefve, som af de närvarande beseglades
med fyrfaldiga hurrarop.
Med föreståndaren som vägvisare togo
riksdagsmännen sedan skolans lokaler och
undervisningsmateriel i skärskådande.
Bilden å första sidan visar själfva
skolhuset med en del af lärjungarna framför.
Ett stycke från skolhuset är föreståndarens
bostad jämte logement för de kvinnliga
eleverna.
Skolgången på
landsbygden.
Vid genomläsandet af
folkskoleinspektörernas sexårsberättelser får man ytterligare
bekräftelse på den erfarenhet, som de flesta
lärare och lärarinnor gjort, att skolgången
på landsbygden lämnar mycket öfrigt att
önska. Vi meddela här nedan några utdrag.
Uppsala stift.
Väl har barnens skolgång i mången
församling väsentligen förbättrats, men den är
ännu i minst 25 skoldistrikt mycket
otillfredsställande. Orsakerna härtill hafva i
föregående berättelser framhållits; men jag
kan icke underlåta att ännu en gång säga
min tanke om, huru vår lagstiftning själf
är skulden därtill, att man ofta står redlös
gent emot skolförsummelser.
Folkskolestadgans föreskrift i § 51 om försumliga barns
skiljande från tredskande föräldrar eller
målsmän kan omöjligen tillämpas just i de
församlingar, inom hvilka skolgången är
sämst, ty kostnaderna för de fattiga barnens
underhåll komme att drabba församlingarna
själfva med större utgifter än de förmådde
bära. Tillämplig och ändamålsenlig vore
däremot en förordning, som belade
upprepade skolförsummelser med böter, hvilka
ingalunda behöfde vara stora.
Fr. Laurell.
Barnens skolgång har som vanligt lämnat
mycket att önska. - –––––––––––
Af dessa förhållanden framgår, att
skolgången är väsentligen jämnare i de norrut
belägna än i de mera söderut liggande
skoldistrikten af Uppsala län, äfvensom att
småskolebarnen flitigare besöka skolan än
folkskolebarnen, de där af mer eller mindre
tvingande skäl tagas ur skolan till hjälp i
hemmen m. m. H. E. Herr mansson.
Skolgången är öfver hufvud taget ojämn
och somligstädes dålig, ja, så dålig, att
hvarje vän till det uppväxande släktet med
oro ser, huru de unga vänjas vid och växa
in i den föreställningen, att gällande
föreskrifter, ordning, som k. m:t stadgat, och
tillämpning däraf, som distriktets skolråd
påbjudit, kunna saklöst öfverträdas nära nog
huru ofta soin helst. Där det går som
längst, får man bevittna den sorgliga
företeelsen, att skolrädsledaniöter och män, som
af skolrådet mottagit förtroendet att
öfver-vaka skolgången, hindra sina egna
under-hafvandes barn att ordentligt besöka skolan.
Mer än en allvarsam promemoria har jag
nödgats aflåta angående denna sorgliga
företeelse. Fredrik Lundgren.
(Uttalandet finnes fullständigt återgifvet i
n:r 17.)
Rörande den bristfälliga och slarfviga
skolgången hafva erinringar upprepade gånger
lämnats vederbörande skolråd och
anmärkningar gjorts till Uppsala domkapitel, som
i sin ordning uppfordrat skolråden att
vidtaga behöfliga åtgärder för en jämnare och
ordentligare skolgångs vinnande, men synas
alla mått och steg vara fruktlösa beträffande
somliga skolor. Gustaf Insulander.
Att få skolgången jämn möter nog svåra
hinder i ett landskap med så stora afstånd
och så klena vägar eller stigar till skolorna
som här. Det är ej så sällsynt, att till
och med småskolebarnen hafva en half mil
till skolan. Dock knoga de snällt fram i
snön. J. Wockatz.
Linköpings stift.
Skolgången har i olika skolor varit mycket
olika: i det öfvervägande antalet god eller
rätt god, men i ett ej ringa antal skolor ojämn,
i några få anmärkningsvärdt dålig.–––––-
Anledningarna till den dåliga skolgången
i en del skolor kunna ju hafva varit flera,
men torde i ej få fall få skrifvas på
räkningen af alltför stor slapphet från
vederbörande lärarepersonals och skolmyndigheters
sida. Mången lärare kan få mottaga en
inrotad sed af slarf vig skolgång såsom ett
ledsamt arf från föregående tider. Men en
och annan har ock befunnits vara allt för
frikostig med att utan skälig anledning och
utöfver sin befogenhet meddela lof från
skolarbetet eller ock allt för öfverseende
med skolförsummelser. Stundom har väl
ock läraren saknat tillräckligt kraftigt stöd
hos skolrådet i fråga om beifrande af
skolk-ning, särskildt beträffande sådana barn, som
skolka längre tider. Att här mången gång
stora svårigheter resa sig för att finna något
verksamt medel till rättelse, må dock
rättvisligen medgifvas. Ty § 51 af
folkskolestadgan tillämpas ej gärna. Emellertid har
tillfälle ej saknats att iakttaga, hurusom ett
enigt och kraftigt uppträdande af skolrådet
och läraren snart nog kan upphjälpa
skolgången. Vilh. Larsson.
Där själf ägande bönder utgöra massan af
befolkningen i en socken, brukar skolgången
vara god, men där större egendomar med
statfolk finnas, är det ofta illa beställdt.
Ännu sämre brukar skolgången vara i de
socknar, där det finnes industriella
etablissement af sådant slag, att de kunna
tillgodogöra sig barns arbetskraft. - - - -
Huru man skall gå till väga mot
tredskande föräldrar och målsmän, är en kinkig
fråga, men så mycket torde vara säkert, att
det sätt, som föreskrifves i § 51 af
folkskolestadgan, mångenstädes är omöjligt att
tillämpa. K. Beckman.
Skolförsummelser hafva på de allra sista
åren allt kraftigare beifrats. Ännu finnas
visserligen skoldistrikt, där t. o. m. <ie, som
handhafva vården om skolans angelägenheter,
i egennyttigt syfte under pågående termin
använda skolbarns arbetskraft på åker och
äng. Gent emot sådana tilltag står
folkskoleinspektören maktlös. Moraliskt riktigt
vore det nog, att ett skoldistrikt, som väljer
sådana skolrådsledamöter, finge böta med
förlusten af statsbidraget, men om en
dylik åtgärd ägde lagligt stöd, vore
tvifvelaktigt. Sven Lundqvist.
Såsom allmänt omdöme om skolgången
under den nu tilländalupna perioden kan
jag utan tvekan säga, att densamma
företett en stadigt fortgående förbättring, ehuru
den visst ännu icke öfver allt är sådan,
som man billigtvis kunde fordra, att den
skulle vara. l allmänhet har den varit
bättre i småskolorna än i folkskolorna och
likaledes i allmänhet bättre under
vårterminen än under höstterminen. Särskildt
har lärarepersonalen mångenstädes haft skäl
att klaga öfver ojämna skolbesök under
skördetiden, då barnens hjälp vid det
brådskande arbetet ofta måste anlitas.
Edvard Friberg.
Skolgången har i förhållande till de inom
inspektionsområdet i allmänhet långa och
besvärliga skolvägarna varit tämligen
oklan-oenig. – – – – __ -
Emellertid liar skolgången i vissa skolor
varit så ojämn, att särskilda åtgärder
därför måst tillgripas, till sist till och med
antydan om reservation mot statsbidrags
erhållande. Men dessa åtgärder hafva i
allmänhet haft god verkan.
G. E. Sundell.
Skara stift.
Hvad barnens skolgång angår, har
densamma visserligen icke öfver allt varit jämn
och god, men den liar dock under perioden
blifvit jämnare och bättre. - - - -
Åtgärder enligt folkskolestadgans § 51
hafva ej vidtagits på annat sätt, än att
församlingens pastor varnat föräldrarna till de
barn, som varit försumliga i sin skolgång.
Varning af kyrkorådet har knappast
förekommit, och ännu mindre bar fråga om bar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
