- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
494

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (969.) 25 juli 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

494

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 30

det blott utgjorde 12 samt senaste läsåret,
då de manliga eleverna voro 16.

Budgeten slutar för senaste läsåret å
2,288 kr. 74 öre för kvinnliga och å 9,281
kronor för manliga afdelningen.

Skolans nuvarande föreståndare, Gr.
Alfred Alström, hvars bild återfinnes å första
sidan, är född 1852 i Borgstena, Älfsb.,
gick i Borås och Skara läroverk samt blef
student 1873, var vikarierande kollega vid
Borås läroverk 1875, lärare vid Älfsborgs
läns kvinnliga folkhögskola i Liared 1880,
äfven vid den manliga folkhögskolan
därstädes 3881, blef föreståndare för samma
folkhögskola på Fenneslunda 1882 och vardt,
som ofvan sagdt är, föreståndare för
folkhögskolan i Grrebbestad 1886. Samma år
ingick han äktenskap med Tolda
Hammarström, som verksamt biträder vid skolan.

Jubileumsfesten i lördags gynnades af
härligt väder, och stora högtidsklädda
människomassor samlades från länets alla delar.
Vid festens början var också
gymnastiksalen fylld till sista plats.

Föreståndaren A. Alström redogjorde i
korthet för årets kvinnliga kurs, som varit
besökt af 27 elever, hvarpå andre läraren,
jägmästaren Alb. Molin föreläste om
»kretsloppet i naturen». Därpå lämnade rektor
H. Holmlin en längre historik öfver skolans
verksamhet under det gångna kvartseklet.
Föreståndaren Alström kompletterade denna
öfversikt genom en mängd drag från skolans
verksamhet, sedan hon blifvit bofast i
Grebbe-stad. Liksom skolan hade en premiefond,
bildad till aflidne riksdagsmannen A. P.
Linds minne, hade i dag tillkommit en, som
bär Jöns Rundbäcks namn. Den utgör
ännu blott 241 kr. 50 öre.

Skolans närmaste önskningsmål är nu att
bli omdanad till samskola, men
förverkligandet af detta mål kräfver stora kostnader
och torde därför låta vänta på sig.

Komminister Alqvist i Lur höll föredrag
om »tillväxten i det goda». Sången ljöd
friskt mellan talen.

En fest af mera enskild natur firades
sedan af elever, f. d. elever och inbjudna.
Rektor Holmlin föreslog därvid för minnet
af Jöns Rundbäck en skål, som hälsades
med lifligt bifall. En mängd telegram
upplästes.

Sist intogs gemensam supé.

*



Med anledning af jubileet yttrar
Göteborgsposten följande, i hvilket vi till fullo
instämma:

Det är en stor insats i länets kulturella
utveckling, denna folkhögskola gjort
Bohuslän. Men bohusläningen har något af
klippnatur i sig. Svårt är det därför för det »nya>
att få fotfäste; såsom det varit i fars och
farfars tid, så skall det ock förblifva. Mången
fördom och villfarelse, mycket mörker och
djup okunnighet har folkhögskolan uppe i
Bohuslän skingrat; den har varit som en
fyr-bak på skäret, och som sådan har den lyst
vida omkring och öfver mörkret spridt sitt
tändande ljus. Och allt efter som åren ha
gått, har allmänhetens omdöme om skolan
blifvit mera välvilligt, dess uppfattning af

henne allt mera full af förståelse, och få äro
de, som nu med axelryckningar framkasta
det förr vanliga smädenamnet
»bondakade-mien». Många af skolans f. d. elever intaga
inom sina kommuner ledande platser, och de
flesta ha efter genomgången kurs vändt
tillbaka till sin förra sysselsättning, men med
väckt håg och öppnad blick för naturen och
lifvet rundt omkring.

Att ingjuta kärlek till fosterjord och
fäderne-torfva, kärlek till arbete och förädlande
sysselsättning, att skapa vakna och tänkande
människor, detta är folkhögskolans stora och
höga mål, och vi önska, att länets
folkhögskola i Grebbestad ännu länge må fortsätta
sitt välsignelserika arbete, och att dess
utveckling hädanefter som hittills må gå jämt
och stadigt framåt.

Sveriges folkskollärarekår

inför folkskoleinspektörerna.

Såsom redan förut omnämts, är
folkskoleinspektörernas omdöme om
lärarekåren - småskolepersonalen
naturligtvis inräknad - i det hela mycket
gynnsamt. Några utdrag ur deras
uttalanden torde dock intressera.

Uppsala stift.

Inom seminarieadjunkten Laurells
inspektionsdistrikt har anledning till anmärkning
mot lärares eller lärarinnors uppförande och
vandel endast två gånger förekommit
under sexårsperioden. »Men för öfrigt kan
jag, säger han, nu som förr med allt skäl
gifva lärarepersonalen i allmänhet det bästa
vitsord icke blott om föredömlig och
hedrande vandel utan äfven om flit och trohet
i kallet, som därjämte af mången utöfvas
med skicklighet oeh talang.»

Seminarieadjunkten Herrmansson har måst
förklara en ordinarie folkskollärare,» nervös,
slapp och oduglig», oförmögen att vidare
sköta skolan, ehuru han ej var
pensions-berättigad. Likaledes hade han nödgats
påyrka 5 småskollärares och lärarinnors
entledigande af olika anledningar. 4 blefvo af
vederbörande skolråd entledigade, men en
fanns kvar vid sistlidna års slut, ehuru
statsbidrag till hennes aflöning båda de
senaste åren blifvit skoldistriktet förvägradt.

Lärarepersonalen inom
inspektionsdistriktet uppgick till ett antal af 337.

Seminarierektor Lundgren uttalar sig
hufvudsakligast om lärares och lärarinnors
kunskaper och undervisningsskicklighet, som
naturligtvis förete stor olikhet.

»Hvad lärarekårens vandel angår -
yttrar han - har man väl påpekat enstaka
fall, då denna såsom föredöme betraktad
icke tillfredsställer alla billiga kraf. Men
synnerligen få äro de lärare, mot hvilkas
vandel allvarligare anmärkning blifvit gjord.
Det sedliga tillståndet har jag således att
betrakta såsom mycket godt.»

Folkskoleinspektör Insulander: »Om
vandel samt nit och trohet i kallet jämte
förmåga att i skolan upprätthålla ordning och
att i öfrigt leda ungdomens uppfostran kan

i allmänhet, med ett och annat undantag i
ena eller andra afseendet, lämnas ett
mycket godt vitsord.»

Linköpings stift.

»I fråga om en god vandel, duglighet,
plikttrohet och allvar i kallet måste
lärarepersonalen i detta distrikt anses förtjäna
ett synnerligen godt vitsord», säger
komminister Vilh. Larsson.

Inom seminarieadjunkten Sven Lundqvists
inspektionsområde funnos 1898 221 lärare
och lärarinnor. Under perioden hade en
lärare blifvit afsatt för dryckenskap och 2
erhållit varning af annan anledning.

»Att såväl lärare som lärarinnor under
den nu tilländalupna inspektionsperioden så
godt som utan undantag med allvar och
nit skött sitt ansvarsfulla och
maktpåliggande kall, är det för mig en kär plikt
att här få betyga», säger
konsistorieamanuensen Edvard Friberg.

Kyrkoherden G. R. Sundell:––––»Hos

de flesta lärare röjas flit och intresse för
kallet. JBegåfningen därtill är naturligtvis
större och mindre. I allmänhet har detta
inspektionsområde (Ydre, Tunaläns och
Se-vede m. fl. kontrakt) den fördelen, att dess
lärare ej blifvit så upptagna af andra,
kommunala eller privata sysselsättningar, som
tyvärr till skolans skada på vissa orter är
fallet.»

Skara stift.

Seminarierektor Jungner intygar, att
lärarepersonalen i sin helhet med högst få
undantag fullgör sina åligganden med
sam-vetsgrannhet och efter bästa förmåga. Han
framhåller tillika, att bra litet af det
deltagande och det intresse för ens arbete,
som hvarje människa behöfver, kommer på
lärarens och lärarinnans lott, hvilket i hög
grad försvårar deras uppgift.

Läroverksadjunkten Särnblad uttalar om
lärare och lärarinnor samma omdöme som
i sina föregående berättelser, nämligen att
de, med högst få undantag flitigt och
troget och efter bästa förmåga skött sitt
ansvarsfulla kall. - - - »Några lärare
och lärarinnor hafva ådagalagt ett okyrkligt
sinne och i detta afseende icke gifvit sina
lärjungar ett godt föredöme.»

Folkhögskoleföreståndaren Belfrage
framhåller »den oerhördt stora och glädjerika
inre förändring till det bättre, som hela
lärarekåren under de sista 25 åren
genomgått. Vid 1872 års början voro ej mindre
än 65 lärare och lärarinnor af 169 eller
nära 40 % oexaminerade och icke blott
okunniga utan ock i många andra fall
olämpliga. - - Nu däremot finnas i den
af 357 personer stora lärarekåren icke mer
än l lärare och 2 lärarinnor vid småskola,
l slöjdlärare och 11 slöjdlärarinnor eller
tillsammans 15 oexaminerade personer, mot
hvilkas undervisning, nit och skicklighet jag
för öfrigt icke har något att anmärka. -
- - Det kan naturligtvis icke vara möj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free