- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
526

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (971.) 8 augusti 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

526

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 32

anledning af nordiska skolmötets
öppnande i går återgifva vi på
föregående sida dragen af några
bland de män och kvinnor, som jämte den i
förra numret afbildade ordföranden i norska
bestyreisen d:r Otto Anderssen kraftigast
medverkat till ordnande af mötet, nämligen
formanden i foredragsudvalget J. Nicolaisen,
formanden i udstillingskomitén H. Raabe,
formanden i indkvarteringskomitén fröken
Ragna Rasmussen samt sekreteraren i norska
bestyreisen Th. Brataas.

*



Öfverläraren J. Nicolaisen har redan
vunnit stort namn och berättigadt anseende som
framstående pedagogisk författare och
skolman, ehuru han ännu står blott i blomman
af sin ålder.

Han är född 1847 i Bynesset nära
Trondhjem. Hans fader var ambulatorisk lärare
i »Trondhjems bymark», ett till staden
hörande distrikt med några få, spridda,
små och fattiga gårdar.

Sedan sonen 1865-67 genomgått Klgebu
seminarium, var han ett par år informator
samt vann 1869 anställning vid Trondhjems
folkskolor, där han sedan verkade i 10 år.
Samtidigt tjänstgjorde han åtskilliga timmar
i veckan vid »Trondhjems borger- og
real-skole», samt vid kurserna för
»laererinde-pröven af höiere grad», såväl de privata
teoretiska som de offentliga praktiska.
Under sin sista tid i Trondhjem ledde han
dessutom den offentliga praktiska kursen
och undervisade i pedagogik och metodik.
Dessutom gaf han enskilda lektioner, i
synnerhet i räkning.

Sedan nyåret 1880 har Nicolaisen varit
öfverlärare vid Kristiania folkskola - från
1881 vid skolan i Oslo.

Bland de många skolarbeten, som han
utgifvit, märkas hans första, öfver hela
Norge högt värderade »Regneundervisningen»,
som utgått i 4 upplagor,
»Mcdersmaalsun-dervisningen» samt en stor del pedagogiska
afhandlingar i tidskrifter och i dagspressen.
Bland de senare bör ej förglömmas en örn
skolbarns bespisning i »Verdens Gäng»
införd uppsats, som hade till följd att
bespisningskommitténs förslag enhälligt bifölls i
Kristiania kommunstyrelse.

Hans lugna, behärskade, välvilliga och
humana sätt, hans förmåga att snabbt sätta
sig in i alla situationer samt hans
grundsats att noga pröfva en fråga, innan han
därom yttrar sig, komma honom väl till
pass vid den svåra ställning han har som
öfverlärare. Innehafvaren af en sådan plats
måste äga allmänt och välförtjänt
förtroende, om hans ord skola tynga i vågskålen.
Och detta förtroende äger Nicolaisen som få.

Öfverläraren H. Raabe, ordförande i
styrelsen för v Norges laererf orening», har helt
naturligt en ställning, mera bemärkt än de
flesta andra norska lärares.

Halfdan Raabe föddes 1852 i Ö. Toten,
genomgick Kristiania katedralskola och
utgick därifrån 187l; tog samma år »examen
artium» och 1877-78 teoretisk och
praktisk teologisk ämbetsexamen.

Sistnämda år fick lian anställning som
föreståndare och förste lärare vid Kopervigs
»Igererskole» samt vid den med henne
förenade högre och lägre »almueskole». Denna
»laererskole» var den sista anstalten af detta
slag i Norge och nedlades 1883, hvarefter
Raabe verkade dels vid amtsskole, dels vid
Hamars »höiere almenskole». 1884 blef
han kateket i Farsund och 1886 öfverlärare
i Kristiania.

Ar 1882 företog han med offentligt
understöd en pedagogisk studieresa i Sverige
och Danmark och besökte därvid seminarier
och folkskolor. Han har ock skrifvit en
»Udsigt över den svenske folkeskoles
udvik-ling».

Åtskilliga pedagogiska arbeten har han
utgifvit samt genom sin energi, duglighet
och varma intresse för skolan vunnit stort
erkännande som skolman liksom hans
ovanligt sympatiska personlighet förvärfvat honom
vänner bland alla dem_, som kommit i
beröring med honom.

Mest bekant torde dock hans namn vara
på grund af hans verksamhet för den år 1892
stiftade »Norges laererf orening». Han vardt
strax vald till dess ordförande och har
sedan med stor röstöfvervikt blifvit återvald
till denna förtroendepost. Föreningens lika
glädjande som stora tillväxt beror i
väsentlig mån på Raabes oförtröttade arbete att
samla Norges lärare i föreningen till gagn
för deras egen utveckling och ställning
liksom för skolan. Han har - förstått att gifva
föreningens uppträdande en prägel af sans
och måttfull behärskning och att praktiskt
formulera liksom sakligt motivera dess kraf,
sä att de mottagits med sympati och
tillmötesgående af dem, som hafva afgörandet
i sin makt.

Raabe har mottagit många prof på norska
lärarekårens tacksamhet för hvad han verkat.
Också vänta broderlandets lärare ännu
mycket af hans fortsatta arbete för
föreningens utveckling.

*



Fröken Ragna Rasmussen är född 1854.
Sedan hon två år varit lärarinna vid högre
flickskolan i Kristianssund blef hon 1886
anställd vid Kristiania folkskola, där hon
nu tjänstgör.

Invald till medlem af norska bestyreisen
för årets nordiska skolmöte, är hon
»formand» för inkvarteringskommittén.

Läraren TH. Brataas är född 1855, ut
gick 1874 från Askers seminarium och blef
samma år anställd som lärare i Enebak.
Ett år senare fick han anställning som andre
lärare vid Borregaards bruksskola i
Sarps-borg.

Från april 1878 är han lärare vid
Kristiania folkskola.

Vid de fyra senaste nordiska skolmötena
har han varit medlem af norska bestyreisen
och vid de tre senaste har han tjänstgjort
som sekreterare.

Utom sin verksamhet i skolan är Brataas
en af de tre redaktörerna i »Skolebladet,
organ for norsk skoleveesen».

Tre författningar

angående folk- och
småskollärarepersonalens löner

hafva af k. m:t blifvit utfärdade den
l sistlidna juni. De återfinnas i Svensk
Författningssamling n:r 58 för
innevarande år och äro af följande lydelse.

K. M:TS NÅDIGA KUNGÖRELSE

angående aflöning åt lärare vid folkskolor och
småskolor;

gifven Stockholms slott den l juni 1900.

Vi OSCAR, etc., göre veterligt: att sedan
riksdagen i anledning af inom riksdagen
väckta motioner för sin del beslutit
förändrade bestämmelser angående aflöning åt
lärare och lärarinnor vid folkskolor och
småskolor, hafve Vi, som godkänt de i
riksdagens beslut angifna grunder, funnit
godt att, med upphäfvande af
kungörelsen angående aflöning åt lärare och
lärarinnor vid folkskolor och småskolor den
20 januari 1882 med däri genom
kungörelserna den 5 oktober 1891, den 28 maj 1897
och den 27 maj 1898 vidtagna ändringar,
till efterrättelse från och med år 1901
förordna:

§ i-

1. Ordinarie lärare, som, efter
undergången godkänd afgångsexamen från
folkskollärareseminarium, blifvit i föreskrifvcn
ordning anställd vid folkskola, skall i årlig
lön för undervisning under åtta månader
eller 34Va veckor eller under den kortare
tid, som k. m:t på grund af särskilda
förhållanden kan medgifva, åtnjuta minst 700
kronor samt tre ålderstillägg å 100 kronor
hvartdera, det första efter fem, det andra
efter tio och det tredje efter femton års
oförvitlig tjänstgöring, att utgå från och
med början af kalenderåret närmast efter
det, hvarunder det femte, tionde eller
femtonde ordinarie tjänsteåret gått till ända.

Öfver gångsstadgande.

Den, som före den l januari 1899 blifvit
såsom ordinarie lärare vid folkskola anställd,
skall, därest han i denna egenskap
oförvitligt tjänstgjort under fem år, för åtta
månaders undervisning i lön erhålla minst 800
kronor. Sådan lärare skall från och med
kalenderåret närmast efter det, då han
uppnår tio ordinarie tjänsteår, för nyss angifna
undervisning bekomma ett ålderstillägg af
100 kronor samt från och med kalenderåret
närmast efter det, då han uppnår femton
ordinarie tjänsteår, för samma undervisning
bekomma ett ytterligare ålderstillägg af 100
kronor.

2. Sådan lärare, som i moni. l
omför-mäles, skall ock af skoldistriktet förses med
tjänlig bostad och nödigt bränsle eller
ersättning därför

Öfvergångsstadgandt

Ordinarie lärare, hvilken varit å
innehafvande tjänst anställd före den l januari

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free