Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (971.) 8 augusti 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
531
lif och behof, bör undervisningen om djuren,
där så erfordras, reformeras till
öfverensstämmelse med den nyare forskningens
resultat och djurskyddets grundsatser.
Folkskolläraren AXEL BLOMQVIST i Stockholm.
Om fcedrelandshistorie i de nordiske skoler.
Faedrelandshistorien er nu i saa godt som
alle nordiske skoler lemlaestet. Kun ved ät
omfatte Danmark, Norge og Sverige bliver
den hel. Baade er dette sandere, skönnere
og rigere, og det vil udvikle den folkelige
retfgerdighedssans til fredens trivsel.
Folkhögskoleföreståndare J. NORREGAARD.
Huru skall man hos den från folkskolan
afgångna ungdomen väcka håg och gifva
ledning vid fortsatta studier?
Det är en sorglig sanning, att våra
folkskolebarn rätt snart glömma, hvad de i
skolan inhämtat. Detta beror däraf, att de
få lämna skolbänken för tidigt, redan innan
de hunnit den ålder, ät de förstå, hvarför
de undervisas, och förstå att gömma något
af det, hvari de erhållit undervisning.
Efter slutad skolgång kopplas de genast
in i det stora arbetsmaskineriet, där de
under praktiska eller opraktiska sysslors
mängd så helt komma ifrån sina under
barndomen idkade studier, att knappast
något däraf synes återstå hos 18- eller
20-åringen.
För dem,, som under ungdomsåren bli i
tillfälle att erhålla undervisning vid våra
landbruks-, landtmanna- och folkhögskolor,
är intet öfrigt att önska. De träda ut i
lifvet med en ganska god fond
allmänbildning, hvarmed de sedermera i nian af
behof och tillfälle kunna ockra. Men det är
blott mindreparten, som kommer i detta
lyckliga läge. Det stora flertalet får nöja
sig med det lilla, som återstår, sedan det
mesta af hvad som i skolan inlärts blifvit
glömdt.
Den ungdom, som under slyngel- eller
slynåren lämnas att fostra sig själf eller
fostras af arbetskamraterna i de skilda
yrkena, blir i många fall en vanartig ungdom.
Hela samhället lider däraf, men samhället
bär ock till en stor del skulden.
Det är tid på att något göres för att hela
och bättra, hvad som i berörda hänseende
brister - man bör taga vård om
ungdomen^ fostra och undervisa densamma.
Detta kan ske både enkelt, praktiskt och
- billigt genom att i hvarje församling
ungdomsföreningar bildas, inom hvilka
noggrant afmätta studiekurser årligen genomgås.
Kurserna afse icke att inlära något nytt
utan fastmer att vidmakthålla och befästa
det, som förut i folkskolan inhämtats.
Läraren bör ställa sig i spetsen för
bildandet af dylika föreningar och söka att på
sin sida draga och få till hjälp
församlingens arbetsgifvare och ledande män.
Folkskolläraren A. VERNBORG i Munsö.
Hvilken betydelse hafva de allmänna
folkskollärareföreningarna för folkbildningen i
Norden ? ,
1. Det gemensamma arbetet för ett högt
mål främjar lärarens själfuppfostran, lifvar
hans mod och stärker hans kraft.
2. Af de erfarenheter, som under döt
dagliga arbetet i skolan göras, samt de
åsikter och önskningar, som på grund af
dessa erfarenheter hysas inom lärarekåren,
kan genom samarbetet i föreningarna
åstadkommas en väl grundad och noga öfvervägd
allmän mening i folkbildningsangelägenheter
med anspråk på att hos allmänhet och
myndigheter vinna beaktande.
3. Icke litet har i båda dessa
hänseenden blifvit af de särskilda föreningarna
ut-rättadt.
4. I båda hänseendena måste emellertid
allt framgent mycket vara att göra, och de
allmänna folkskollärareföreningarnas
utveckling och verksamhet är därför fortfarande
ett villkor för folkbildningsarbetets frarn-
Folkskolläraren ALEX. JONSSON i Stockholm.
En af seminarbestyrer J. Jorgensen
författad dikt, till hvilken Otto
Winter-Hjelm satt musik, hälsade
mötesdeltagarna välkomna i följande
stämningsfulla ordalag:
Lydt i dag låd tonen klinge!
Loengslen tidt den nynnet liar,
medens under vinirens vinge
vaarens haab den stille bar -
mens i dalen stcengt og träng
elven havde glemt sin sang.
Men da vaarlys birk i lien
hvcelvede sin sangersal,
vaktes ätter melodien
i den vint er stille dal,
skikked bud, som blodets r0st
tolked varmt i fränders bry st.
Nu i glcede hjertet banker,
haab og Icengsel m0des her.
Fcedreländets, Nordens tanker
er i festeyis stund os ncer,
og vört kild staar for vört sind
h0it som fjeldets lyse tind.
Skinne låd for fosterjorden
lys, som ei af nedgång ved!
da skal ogsaa över Norden
aandens klarhed straale ned.
Gir vi der til broderhaand,
över os er Nordens aand.
Fränder, der som br0dre kommer,
staar v or moders hjerte ncer,
og fra landets korte sommer
kr anse vi til velkomst bcer,
hilser frcenderne idag
med en broders hjertelag.
för undervisning i slöjd hafva af k. m:t
utfärdats och återgifvas här ofvan.
Nya kungörelser
angående aflöning åt folk- och
småskolans lärarepersonal, statsbidrag till denna
aflöning, aflöning åt vikarie för
lärarepersonalen vid tjänstledighet på grund af
sjukdomsfall och angående statsbidrag
Öfver de svenska deltagarne
i åttonde nordiska skolmötet är
uppgjord en 16 sidor dryg förteckning,
som på omslaget dessutom särskildt
upptager svenska bestyreisens samtliga
ledamöter.
Liknande förteckningar hafva i tryck
utgifvits dels för Danmark, dels för
Norge och Finland - dessa två
sistnämda länder tillsammans.
De nordiska landens
undervisningsväsen
åren 1895-1900 tecknas uti en till det
nordiska skolmötet af dess bestyrelse
utgifven broschyr. Norge upptager 36
sidor, Sverige 52 och Danmark 43.
Hvad särskildt angår den svenska
delen, har Alex. Jonsson skrifvit om
folkundervisning, seminarier, skolbad,
abnormskolor och feriekurser, Anna
Rylander om arbetsstugor, A. V.
Branzell om skollofskolonier, H. Odhner om
folkhögskolorna, S. Almquist om
allmänna läroverken, Gerda von Friesen
om samskolorna, Lilly Engström om
högre skolor för kvinnlig ungdom och
lärarinneseminarier, 0. Salomon om
slöjd, C. Gr. Laurin om skolkök, J. V.
Åkermark om friluftslekar, N. G. V.
Lagerstedt om pedagogiska biblioteket
i Stockholm och pedagogisk litteratur,
hvarjämte uppsatser finnas om
Skolresor och angående Abrahamsons
stiftelse å Nääs.
På grund af bortresa
träffas denna tidnings utgifvare icke
å redaktionsbyrån förrän efter
den 18 augusti. Alla skrifvelser
i redaktionsangelägenheter
adresseras: Svensk Läraretidning,
Stockholm N.
SKO LNYH ETER
Folkskollärareseminarierna. För
uppehållande af undervisningen vid
folkskol-lärarinneseminariet i Uineå under den tid,
rektorn vid samma seminarium Nils
Torpson blifvit förordnad till rektor vid
folkskol-lärarinneseminariet i Landskrona, är
adjunkten vid seminariet i Umeå K. O. N.
Sjöberg förordnad att från och med den l juli
tills vidare uppehålla rektorsbefattningen vid
seminariet, hvarjämte k. m:t medgifvit, att
en vikarierande adjunkt eller lärarinna med
adjunktstjänstgöring må från nästinstundande
hösttermins början på förordnande tills
vidare anställas vid seminariet under den tid
Torpson kommer att tjänstgöra som t. f.
rektor vid seminariet i Landskrona.
- K. m:t har på ansökning af vik.
adjunkten vid folkskollärarinneseminariet i Kal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
