- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
534

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (971.) 8 augusti 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

534

SVENSK lÄRARETIDNING.

N:r 32

programmet och arbetsordningen godkändes.
Därefter vidtogo förhandlingarna.

Kl. 12,30-3,15 höllos föredrag och
diskussion öfver mötets tvä första frågor,
nämligen :

1. Kraften i skolen.

2. Fortssettelsesskolen.

Det förra ämnet inleddes af sogneprest
Th. Frölich och det senare af
folkskollärarinnorna Anna Holsen och Anna
Rog-stad. Ordförande var under diskussionen
öfver sistnämda ämne rektor C, O.
Arcadius.

*



Såsom svenska ordförande fungera
professor Ernst Carlson, folkskoleinspektören
I. A. Lyttkens, rektor C. O, Arcadius,
rektor F. Y. Amark,
folkhögskoleföreståndaren H. Odhner, skolföreståndarinnan Gerda
von Friesen, Öfverläraren Alfr. Dalin samt
folkskollärarne Fridtjuv Berg och Nils
Lundahl.

Mötets hufvudsekreterare är Th. Brataas.

Svenska sekreterare äro: lärarinnorna
Anna Lindhagen och Matilda Videgren i
Stockholm, folkhögskollärarne H. Tornell i
Gamleby och A. G. J. Aluiroth i
Ebbetorp samt folkskollärarne A. V. Branzell,
Axel Blomqvist, A. G. Tydén, Gust. Bergh
och Oskar Stenberg i Stockholm, J. Emil
Björkman i Göteborg, O. Th. Huldén i
Kristianstad, P. J. Gerdén i Visby, Joh.
Ahlén i Grängesberg, Otto Bejbom i
Strängnäs, K. M. Karlen i Tuna och G. A.
Vesterin i Västerhaninge.
*



I måndags e. m. hade samtliga
bestyrel-ser möte i frimurarelogen, hvarvid på
förslag af danska bestyreisen beslöts hemställa,
att nästa nordiska skolmöte måtte hållas i
Köpenhamn om fem år.

Efter förhandlingarna var en sällskaplig
sammankomst anordnad, hvarunder den
angenämaste stämning rådde. En mängd tal
höllos naturligtvis. Så yttrade sig Otto
Anderssen, Ernst Carlson, Joakim Larsen,
statsrådet Wexelsen, d:r Raeder,
borgmästare Horn, folketingsman Harald Holm m. fl.

I dag göras utflykter till Bygdö hafsbad,
Nordstrand, Holmenkollen och Fredriksborg.

Torsdags eftermiddag är ägnad åt sången
och musiken, l Vor Freisers kirke hålles
konsert kl. 6 e. m. Och i faestningens
gymnastiksal hafva hr och fru Lammers
anordnat folkviseafton kl. 5 e. m.

På fredag slutligen är fest på S:t
Hans-haugen, hvarvid borgmästare Horn håller tal
för Nordens monarker, skolebestyrer Otto
Anderssen för mötet, d:r Raeder för Sverige,
skoleinspektör Holst för Danmark,
seminar-bestyrer d:r Fasting för öfriga gäster,
fröken A. Holsen för skolan och H. Raabe
för Kristiania kommun.

Till denna afslutning är på
gammal-nordiskt versmått författad följande

Slutsång:

Fsedrene fordum
heevede hornet,
endte med ildhugs

]0fter sit lag.

Såå f0r vi skilles,
lover vi livet
enigt ät öfre
for vore folk.

Såå vil vi sandhed,
gudsfrygt og glsede,
frisind og fremskridt,
h0isind og haab;
vrere og ville
selv, som vi stille
ma al for de månge,
saa ud os

Nidkja^rt i Nordens
skoler fra Skaane
henover heden
opunder aas.
Efter os aetter
sidde skal sammen,
signe i solskin
laerernes 10ft.

Ungdommens evner
0ve og ildne,
viljerne vsekke
er det, vi vil.
Folkenes Fader
lade vört 10fte
lykkes og Isegge
amen dertill

Jonas Dahl.

Korrespondenskurser i samband
med de akademiska
sommarkurserna.

Folkskollärarekårens fortbildning har länge
stått såsom en af de viktigaste punkterna på
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
program. Ända från början har man inom
nämda förening ansett det själfklart, hvad
ock själfva namnet /ombildning
tillkännagifver, att målet för denna bildning icke
bör sammanfalla med det kunskapsmått och
den praktiska utbildning, som våra
folkskollärareseminarier meddela. En blott
repetition af seminariets kurser i de olika
ämnena, ja, till och med en ny examen i
dessa kurser, i fall en dylik vore medgifven,
står icke öfver hvad seminarierna nu faktiskt
meddela och kan således icke med rätta få
namn af fortbildning. Till denna senare
hör däremot med nödvändighet ett plus i
kunskaper, färdigheter och praktisk
duglighet utöfver hvad seminarierna erbjuda, så
att lärarekären i stort sedt därigenom
tager fasta steg framåt. Det är för
uppnående af detta mål Sveriges allmänna
folkskollärareförening under en följd af år med
allvar och ihärdighet arbetat.

Glädjande nog har denna sträfvan icke
blifvit opåaktad utan vunnit sympati och
erkännande på alla håll, där man inser
folkskolans betydelse för vårt svenska folks
framtid. Särskildt är det våra universitet,
som kommit fortbildningssträfvandet inom
folkskolans lärarekår till mötes, och som
gifvit detsamma det kraftigaste handtag
genom de akademiska sommarkurserna.

Hittills hafva dessa kurser bestått
hufvudsakligen uti föreläsningar. Den inblick uti
de vetenskapliga metoderna, det positiva
vetande och de impulser till fortsatta
själfstudier, som deltagarna därigenom erhållit,
kunna visserligen ur flera synpunkter icke
nog högt uppskattas. Emellertid lider det

intet tvifvel, att dessa akademiska
sommarkurser skulle blifva af ännu större värde,
i fall de kunde ställas i samband med
efterföljande korrespondenskurser.

Dylika kurser hafva med framgång blifvit
försökta i England och Amerika. De hafva
där kommit till för att bereda undervisning
åt sådana personer, som äro i behof af att
i ett eller annat ämne öka sina kunskaper,
men som på grund af anställning i praktiska
värf äro förhindrade att vistas vid någon
skola eller något universitet.

Som namnet antyder, meddelas
undervisningen hufvudsakligen genom korrespondens.
Lärjungen erhåller anvisning på lämplig
litteratur i det ämne, som han vill studera.
Den ifrågavarande kursen uppdelas uti vissa
mindre portioner, hvar och en afsedd att
medhinnas på en vecka. Till hvarje
vecko-pensum meddelar läraren anvisningar rörande
sättet för dess inlärande, anmärkningar till
där förekommande svårigheter samt belysande
exempel. Därjämte åtföljes ett sådant
pen-sum af ett visst antal frågor, som lärjungen
har att skriftligen besvara. Af svaren på
dessa frågor finner läraren, huru lärjungen
tillägnat sig innehållet. Sedan dessa svar
blifvit granskade, återsändas de till lärjungen
med korrigeringar, anmärkningar och
lösningar af alla svårigheter. Sålunda
fort-skrides vecka efter vecka, tills kursen är
genomgången och ordentligt inlärd.

Dessa korrespondenskurser hafva i
England och Amerika utvecklat sig såbetydligl,
att deras sammanlagda lärjungeantal numera
räknas icke i tusental utan i hundratusental,
och många äro de, som med tillhjälp af
dessa korrespondenskurser aflagt icke blott
mogenhetsexamen utan äfven
universitetsexamina af alla slag. Endast vid Londons
universitet hafva under de senaste sex åren
4,541 korrespondenskurslärjungar aflagt
examen. Både i England och Amerika har
uppstått en stor korrespondenskurslitteratur
med läroböcker i alla ämnen, afsedda för
olika examina samt lämpade särskildt för
detta slags studier.

Då ett dylikt studiesätt befunnits
användbart för folk i allmänhet i de nämda
länderna, torde det vara särdeles
ändamålsenligt för folkskolans lärare i vårt land,
i synnerhet då det här icke gäller afläggande
af någon examen utan endast ett ökadt mått
af kunskaper i och för en redan bestämd
kallelse. Tanken på korrespondenskurser för
folkskolans lärare har vid åtskilliga tillfällen
varit framme inom centralstyrelsen, och nu,
sedan de akademiska sommarkurserna vunnit
fast mark, har man vågat göra ett bestämdt
förslag.

Som bekant,, beslöt centralstyrelsen vid
sitt årsmöte i januari att hos vederbörande
göra framställning om försök med dylika
kurser. (Se årsskriften, lia haft., sidd. 46
och 47!) Såsom framgår af det i föregående
nummer af Sv. Ltg offentliggjorda
programmet för sommarkurserna, har denna
framställning ledt till önskadt resultat, i det två
af universitetets lärare, docenterna A. Herrlin
och J. Kjederqvist förklarat sig villiga att
i förenämda afseende göra försök. Deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free