Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (973.) 22 augusti 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
SVENSK JÄKAEETIDNING.
N:r 34
arnas betydelse för folkbildningen i
Norden. I två frågor, nämligen de af
hrr Axel Blomqvist och. A. Vernborg
inledda, torde inledarnes
sammanfattning af sina föredrag få anses uttrycka
mötets mening. Frågorna om
sång-^lnder visning en som skolämne, en
praktisk och tidsenlig skrif undervisning, om
teckningsundervisningen såsom
uppfostringsmedel, en fruktbringande
slöjd-itndervisning, den första
undervisningen och om »börnehaven» m. fl. lämpade
sig ju bäst för föredrag, under hvilken
form de ock behandlades.
Däremot skulle första frågan,
kraften i skolan, säkerligen .gifvit
anledning till rätt liflig diskussion, särskildt
med anledning af föredragandens
mening om klockarebefattningars
förenande med folkskoll^raretjänst. Nu
inskränkte sig oppositionen till några
hyssjningar, hvilket åtminstone hos oss
betraktas såsom ett tämligen svagt
argument. Likaledes hade det varit
af intresse att få höra mötets mening
i de viktiga frågorna om försummade
barns uppfostran, den moderna
naturforskningens förbindande med
religionsundervisningen samt
religionsundervisningen och konfirmationen.
Möteslokalerna.
Beträffande dessa framställde under
mötesdagarne en korrespondent till
danska »Dagbladet» åtskilliga
anmärkningar särskildt mot mötesbyrån och
vägen dit. Det är tydligt, att
ifrågavarande korrespondent aldrig haft
något att skaffa med anordnandet af
dylika möten. Norska mötesbyråns
föreståndare bemötte också de anförda
klagomålen i »Kristiania Dagsavis».
Han framhöll bl. a.:
att kommitterade gjort allt, hvad som stått
i deras makt;
att mötesbyrån annonserats och omtalats i
alla Kristianiatidningar;
att polisen erhållit besked om lokalernas
läge och på förfrågan länmat upplysning
därom ;
att omläggningen af Möllergaden, som ledde
till byrån, icke kunde hindras af
mötes-bestyreisen, samt att många andra vägar
ledde till byrån.
Med anledning af samma
korrespondens uttalade sig danska bestyreisens
sekreterare, kancellirådet Fr.
Thomas-sen, sålunda:
Det är lätt att slå utanför och kritisera,
men när man på nära håll har tillfälle att
se, huru det stora maskineriet fungerar,
finner man icke anledning till tadel.
Naturligtvis kan där råda meningsskiljaktighet om
enskilda arrangemang. Det, som den ene har
gjort på ett sätt, kan en annan vilja ha på
ett annatj men detta är blott lappri.
Till den danska bestyreisen ha inga
klagomål öfver arrangemangen ingått, och jag vill
tro, att i genomsnitt härskar tillfredsställelse
med dem.
Vi tro, att hr Thomassen i dessa ord
uttalade äfven de svenska
mötesdelta-garnes mening. Att mötesbyrån bort
särskildt under mötesdagarne varit
förlagd till en mera centralt belägen plats,
t. ex. i universitetshuset liksom för
femton år sedan, torde emellertid äfven
norrmännen själfva vara villiga att
medgifva.
Fester och utflykter.
Här lämna vi den kronologiska
ordningen å sido och begynna med
af-skedsfesten i S:t Hanshaugen, som
naturligtvis utgjorde glanspunkten i
denna del af programmet. För den
andliga valuta, som erbjöds i form af
tal o. d., redogjordes i förra numret.
Äfven den materiella välfägnaden var
riklig, och tidningarna ha redan
omtalat, hvilka kvantiteter mat af olika
slag, som konsumerades.
Mot själfva anordningen kunde
möjligen anmärkas, att borden stodo väl
tätt. Dessutom hade måhända bättre
ordning åstadkommits, om de indelats
i numrerade grupper, hvartill
deltagarne erhållit kontramärke. Detta
förfaringssätt användes i Norrköping 1898
och visade sig förträffligt. Ordningen
där var den bästa, ehuru hvarje
deltagare troligen hade mindre utrymme
på Strömsholmen då än i »Hängen»
nu. Hufvudsaken är dock, att
deltagarne själfva iakttaga ordning och
underkasta sig gifna bestämmelser. Sker
ej detta, uppstår virrvarr och oreda,
huru väl det än må vara ordnadt på
förhand.
På onsdagen voro utflykter
anordnade till Bygdö sjöbad, till Nordstrand,
till Holmenkollen och Fredriksborg.
Samtliga dessa utflykter missgynnades
emellertid delvis af vädret, som under
hela mötestiden, med undantag af
fredagen, var regnigt och olustigt. Äfven
i detta afseende är mötesstyrelsen
an-svarsfri, hvaremot det missnöje, som
uttalades mot den norska
lokalstyrelsen öfver bristen på ciceroner vid
utflykterna, måhända icke var alldeles
oberättigadt. Särskildt gjorde sig denna
brist gällande för dem, som besökte
Nordstrand.
På torsdagen gafs orgelkonsert i Vor
freisers kirke och gratisloreställning för
mötesdeltagarne på Tivoli teatern, där
operan »Traviata» uppfördes, hvarjämte
det från vår hufvudstad bekanta
sång-arparet Lammers gaf folkviseafton i
Akershusfästningens gymnastiksal,
därvid äfven den berömde norske
skådespelaren Clausen på sitt oefterhärmliga,
dråpliga sätt föredrog några af sina
bästa nummer. Samtliga lokaler hade
att glädja sig åt »fullt hus», och
belåtenheten med de gifna prestationerna
var allmän.
För öfrigt funnos åtskilliga
sevärdheter såväl i Kristiania som dess
närmaste omgifningar, hvilka säkerligen
kommit att tagas ännu flitigare i
betraktande än hvad som skedde, om
icke regnet varit så envist. En stor
del mötesdeltagare torde dock ha
kvar-stannat på lördag och söndag, då vädret
var godt.
»Hvad folket tänker.»
Ehuru den saken icke står i direkt
samband med mötets anordning,
förtjänar den dock beaktas, då mötets hela
prägel i mångt och mycket beror på
stämningen bland befolkningen från de
högsta till de lägsta. Inga andra af
mötets deltagare torde ha funnit sig
besvikna i sina förväntningar -än de,
som väntade sig blifva mottagna af ett
politiserande och trätlystet folk, som
framför allt ville lägga i dagen sin
»seresf01else» och sin »uavhsengighed»
gent emot Sverige och svenskarne. Det
kändes verkligen obeskrifligt skönt att
midt under brinnande valstrid i Norge
och permanent tidningskäbbel på båda
sidor om Kölen få gå och gälla för
hvad man egentligen var: skolman,
uppfostrare rätt och slätt. Intet
skärande missljud af någon art nådde
åtminstone våra öron från något håll,
och därför kvarstår åttonde nordiska
skolmötet äfven i detta afseende såsom
ett bland årets ljusaste minnen.
Före detta års utgång
skola resestipendierna för år 1901 sökas.
För innevarande år var
ansökningstiden utsträckt till januari månads slut,
hvilket emellertid vållade, att
sökandena först i maj månad fingo veta,
hvilka som erhållit stipendium. Det
kan för nästa år väntas, att de
sökande minst en månad tidigare få
kännedom om, hvilka som för året skola ut
och resa med statsunderstöd.
Om tiden för ålderstilläggens
inträdande
hade vi under förra året ett par
utredande artiklar. Af dessa framgick,
att det första ålderstillägget utgår från
den dag läraren såsom ordinarie
oförvitligt tjänstgjort under fem år -
alltså äfven för delar af år. Det andra
ålderstillägget utgår däremot från och
med kalenderåret närmast efter det,
då läraren uppnått tio ordinarie
tjänsteår - alltså icke för delar af år, och
från den dag läraren har tio tjänsteår
endast i det fall att han blifvit
oidi-narie den l januari. Den, som blif vit
ordinarie den l januari 1890, är alltså
berättigad till andra ålderstillägget från
l januari 1900, men den, som t. ex.
råkat blifva ordinarie den 2 januari
1890, får vänta ända till l januari 1901,
innan han får sitt andra ålderstillägg.
Detsamma gäller från nästa års början
äfven beträffande tredje ålderstillägget,
och från l januari 1904 blifva
bestämmelserna för alla ålderstilläggen
enahanda, d. v. s. ålderstiiläggen inträda
för folkskollärare, liksom fallet redan
nu är med läroverkslärare m. fl.
tjänstemän, alltid vid ett kalenderårs början.
Vi erinra härom på grund af den
något vilseledande rubrik, som i förra
numret råkade inflyta vid en notis
angående lärare, som blifvit ordinarie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
