- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
605

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (975.) 5 september 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 36

SVENSK LÄRARETIDNING.

605

digt organ för det pedagogiska
samarbetet, enär de fört flera af de mest
intresserade och verksamma
skolmannen i så nära personlig beröring med
hvarandra, att ett lugnt och ingående
tankeutbyte mellan olika ståndpunkter
kunnat* äga rum. Flera af dem, som
inse betydelsen häraf och som därför
intressera sig för, att sådana möten
fortfarande må komma till stånd,
samlades dagen efter mötet och
öfverens-kommo om att nästa år åter
sammanträffa.

Frågorna om samarbetet mellan
Nordens skolor och skolmän voro för det
nu hållna mötet nya och nästan
dominerande. Dock framfördes icke så
få andra frågor, som voro nya eller
behandlades så, att de framstodo i ny
gestalt.

Således uppvisades
fortsättningsskolans betydelse och nödvändighet med
en sådan styrka vid mötets första
sammanträde, att den hädanefter måste
bli en hufvudfråga vid större och
mindre Skolmöten. Frågan om
försummade och vanartiga barn är nu
så aktuell, att den också bort få en
mera framskjuten plats än som nu
kunde ske på ett
afdelriingssamman-träde. På ett annat
afdelningssam-mantrade behandlades också ett nytt
synnerligen viktigt ämne8 om det
säregna vid stadsungdomens
utvecklingsvillkor och om den hänsyn, som bör
tagas härtill vid uppfostringsarbetet.
Frågan om det kulturhistoriska
elementet vid historieundervisningen är
visserligen icke ny, men den inleddes
så, att dess innebörd blef en annan
och långt betydelsefullare än som
förut fästs därvid. En diskussion efteråt
hade varit högeligen., önskvärd, men
tid saknades därför. Öfvergångsåldern
och dess fostran i skola och hem är
också ett af dessa ämnen, hvars
betydelse ej varit tillbörligt uppskattad.
Nu framkom det i så skarp belysning,
att det uppfordrar till noggrannare
studier alla dem, som ha att syssla med
ungdom i denna ålder. Tydligen hänger
det - hvad folkskollärarekåren angår
- pä det allra närmaste tillsammans
med frågan om fortsättningsskolan.

Ett arbete, sorn först på de senare
åren börjat tillvinna sig
uppmärksamhet från Nordens lärare och lärarinnor
är planmässiga undersökningar af
barnens själslif. Mången hade väntat,
att någon af målsmännen för detta
viktiga ämne skulle söka göra det till
en af mötets hufvudfrågor, men så
skedde icke. Endast på ett
afdelnings-möte samtidigt med fyra andra
lämnades meddelanden om
undersökningar rörande norska skolbarns vilje- och
tankelif.

Flera frågor, som förut kommit igen
möte efter möte och med förnyadt
intresse behandlats, saknades nu. Den
märkligaste bland dessa är kanske frå-

gan örn folkskolan som bottenskola.
Ar det en tillfällighet, att den ej i
någon form var upptagen å programmet,
eller betyder detta, att intresset för
dess lösning är i sjunkande? Vi taga
för gifvet, att den förra tolkningen är
den riktiga, ty ännu återstår mycket
att göra, innan det samarbete mellan
skolorna i Norden, hvilket innefattas
i den frågan, är genomfördt.

lönlöst att tala, därför att vi veta så litet
därom. Ingen af dessa drömmar och intet
af dessa enhetsord har mark i nutiden.
Men det nordiska samarbetet för ökad
bekantskap är en verklighet. - - Vår tid
får knappt med någon annan fruktbärande
skandinavism att göra än den, som uppträder
under denna form: lär af hvarandra, läs
och hör hvarandra, känn hvarandra l Man
behöfver ej tillägga: håll af hvarandra! -
det måste komma af sig själft. Men inom
denna ram är nog att uträtta.

»Den döda skandinavismen
och den lefvande».

Med anledning af den Norregaardska
paradoxen på mötet i Kristiania om
fyra nordiska »F0delaiid» (Danmark,
Norge, Sverige och Finland) men ett
enda nordiskt »Faodreland» (Norden)
har den bekante skolmannen och
skolboksförfattaren Johan Ottosen i
Köpenhamn låtit i tidningen »Politiken»
införa en uppsats, hvari bland annat
yttras:

Vi ha, som alla veta, haft en stark
skandinavisk sommar med en hel rad
gemensamma nordiska möten, och i stort sedt
har det i år visat sig bättre vilja och bättre
inbördes samförstånd mellan norrmän och
svenskar - och det är ju den ömma
punkten - än på något föregående möte. Hvad
sommaren gjort klart för alla det är, att
under de många år, då det talats
jämförelsevis litet om skandinavism, har det utförts
mer skandinaviskt arbete än före 1864.

Byggnadsgrunden är erkännandet af, att
vi nordbor hvarken äro ett folk eller ha
ett språk. Hvar och en af de nordiska
stammarna är en nation med sitt särskilda
nationalmedvetande och med sin egen
språkkänsla. Men därjämte ha vi insett, att
dessa själfständiga nordiska folk stå
hvarandra långt närmare än de stå något folk
i de fem världsdelarna. Våra språk äro
olika, men icke mer än att vi någorlunda
första hvarandra; vi äro med ett ord släkt.
Våra kulturer ha olika färg, men de
andliga förutsättningarna och lifsvillkoren likna
hvarandra så mycket, att vi ha lätt att lära
af hvarandra. Slutligen äro vi smä. L
samtliga nordiska länder arbeta de bästa ut från
den tanken, att om vi ej skola bli för små,
måste vi ha alla med. Och på det sättet
har vår tids skandinavism kommit till och
vuxit upp. Den är icke inbillningen om
en likhet och enighet, som icke existerar,
och ej heller drömmen om en
miniatyr-storstat på 10 millioner människor. Den
är det medvetna och alltmera intensiva
arbetet för att känna hvarandra och lära af
hvarandra. Därför har den sin
utgångspunkt från de små fackkretsarna. Det
al-filologer som söka filologer, skolmän som
söka skolmän, socialdemokrater sorn söka
socialdemokrater. Idén om Nordens enhet
kunde knäckas af första stora missräkning;
idén om de nordiska folkens samarbete har
grott och tagit fart under köld och tystnad.
Allt. som går utöfver detta samarbete, är
innehållstomma ord från forntiden eller
drömmar om en framtid, hvarom det är

Läroplan saknas

på många ställen, trots att sådan är
föreskrifver! i folkskolestadgans § 9
mom. 2. Det är
folkskoleinspektörernas skyldighet att se till, att dylik
läroplan finnes. Detta har ock den nye
folkskoleinspektören å norra Gotland,
kyrkoherden S. Jacobson, beaktat. I
sin till domkapitlet afgifna berättelse
för 1899 omförmäler han, att så godt
som allestädes saknas föreskrifver!
läroplan. Få se hvilken åtgärd
myndigheterna med anledning häraf komma
att vidtaga.

Ordhållighet

är en af de hufvuddygder, som böra
pryda hvarje man och i all synnerhet
en folkskollärare. Icke ens de allra
yngsta, som nyss utexaminerats, hafva
lof att glömma denna gyllene regel.

Vår maning är icke opåkallad. Helt
nyligen har det åter händt, att en
lärare visat sig icke stå vid sitt ord.
Ett vikariat i Dalarne söktes af 9
personer. Den, som först antogs, hade
redan under tiden fått annan sökt
tjänst, hvadan skolrådet skref till den
yngste och erbjöd honom platsen.
Han svarade, att ban med
tacksamhet skulle mottaga platsen. Kom så
anhållan om en veckas permission,
hvilket beviljades, och terminens
början uppsköts från den l till den 10
september. Så får kyrkoherden i
dagarna en skrifvelse, att den antagne
ej ämnar komma. Och terminens
början står för dörren! Platsen var
fördelaktig och sökandena ju rätt
många. Kanske får skolrådet antaga
en småskollärarinna till tjänstens
skötande - blott därför, att en
nyexaminerad lärare är så litet karl för sin
hatt, att han ej vet hvad han vill.

S KOLNYHETER

Seminarierna. I dagarna hafva
inträdesexamina hållits med dem, som sökt
inträde vid våra seminarier.

Vid Linköpings folkskollärareseminarium
voro de inträdessökande 55, nämligen 5 i
4:e, 7 i 2:a och 43 i l:a klassen. Af dessa
vunno de 5 studenterna inträde i 4re, l i
2:a och 24 i l:a klassen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free