- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
643

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (977.) 19 september 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 38

SVENSK LÄRARETIDNING.

643

åt dessa barn bringa möjlighet till
förbättring. Och vill kretsen särskildt betona
vikten af att ett tillräckligt antal barn- och
skyddshem, vederbörligen understödda af
staten och kommunen, upprättas inom landet.

Seminarierna och
nykler-hetsiiiulervisniiujen.

Vid allmänna seminarieläraremötet i
Linköping hade till behandling äfven upptagits
frågan: »Hvilken ställning böra vi
seminarielärare intaga till vår tids
nykterhetsverksamhet?» I Svensk Läraretidnings referat
af mötet anfördes seminarierektor Åkerbloms
i Falun uttalanden, i hvars slutord mötet
instämde: »Seminarielärarne borde ej ställa
sig likgiltiga för våra dagars verksamhet.
Genom ord och exempel borde de själfva
verka och mana eleverna, att också de hvar
för sig något uträttade för nykterhetssaken.»

Rektor Åkerbloms uttalanden äro värda
all uppmärksamhet, men icke ens detta är,
enligt vår åsikt, nog. Rektorn synes hafva
mest tänkt på Seminarielärarnes personliga
ställning till nykterhetssaken. Men en
annan sida af saken borde äfven
uppmärksammas.

I k. cirkuläret den 4 november 1892
angående undervisning om de rusgifvande
ämnenas natur och verkningar m. m.
föreskrifves,

att i rikets allmänna läroverk, i
seminarierna för bildande af lärare vid folkskolor
och småskolor samt i folkskolorna skall vid
undervisningen i naturkunnighet meddelas
en efter lärjungarnes uppfattningsförmåga
lämpad undervisning om de rusgifvande
ämnenas natur och verkningar.

Vid seminarierna erhåller man
undervisning i alla de ämnen, som skola läras i
folkskolan. Och icke allenast detta, utan
eleverna öfvas ju också i att undervisa i
alla dessa ämnen. Huru förhåller det sig
nu med den s. k. nykterhetsundervisningen,
som den blifvande läraren och lärarinnan ju
äfven skall meddela barnen? Få lärare- och
lärarinnekandidaterna öfva sig i att
undervisa häri liksom i religion, geografi och
andra ämnen? Vi tro, att svaret blir
nekande.

För att bibringa läraren kunskap i
ämnet är ju på föranstaltande af k.
nykterhetskommissionen utgifvet ett arbete af
professor Tigerstedt med titeln »Om
spritdryckerna». Detta är emellertid icke någon
lärobok i ämnet, som kan utan vidare
begagnas vid folkskolan; det fordras att
läraren skall behärska ämnet så fullständigt,
att han vet att finna den lämpliga formen
för dess meddelande, hvilket måhända torde
falla sig svårare på detta område än på
flera andra.

Saken har ofta varit föremål för
diskussion särskildt mellan nykterhetsvänliga
lärare och lärarinnor, och man får höra
lifliga beklaganden öfver att »de icke veta,
huru de skola undervisa i nykterhet». Då
det naturligtvis ej kan vara meningen, att
undervisningen skall vara en blott formsak,
utan afsikten är ju att meddela det
uppväxande släktet en verklig kunskap i äm-

net och ej blott välmenta råd och varningar
för att »dricka för mycket» bör ämnet vara
pedagogiskt ordnadt och uppställdt såsom
de öfriga, och det undervisningsmateriel,
som står oss till buds härför, komma till
användning.

I detta afseende har Sverige oaktadt sin
k. förordning blifvit långt efter flera af
kulturländerna och har mycket att lära af
dem. Som exempel må vi taga Frankrike.
Ännu för fem år sedan var
nykterhetsundervisningen fullkomligt främmande för detta
lands skolor. Vid den internationella
anti-alkoholkongressen i Basel 1895 uppträdde
två högt värderade franska vetenskapsmän,
läkarne Legrain och Roubinowitsch och
uttalade som sin åsikt, att
nykterhetsundervisning för det uppväxande släktet vore af
den allra största betydelse, ja nödvändig för
hvarje folk. De bådo om råd och
undervisning i saken af närvarande
representanter för andra nationer, hvilka upptagit
arbetet. Vid kongressen i Paris 1899 såg
man genom den utställning af
undervisningsmaterial (läroböcker, planscher, grafiska
tabeller, skioptikonbilder m. m.), som
Frankrike presterade, att detta land på fyra år
tagit ett jättesteg framåt och t. o. m.
hunnit förbi alla de nordiska länderna med
deras halfsekelgamla nj^kterhetsrörelse. I
Schweiz, Belgien, Amerikas förenta stater
och England är man långt framom Sverige.
Högst står England. Man kan knappt tänka
sig något fullständigare än dessa utmärkta
läroböcker, intressanta planschserier och väl
sammanställda kemiska apparatsamlingar, som
säkerligen i mycket hög grad bidraga att
hålla intresset vaket hos 3,100,000 barn,
hvilka alla frivilligt en gång i veckan samlas
för att åhöra en nykterhetslektion.

Vid världsnykterhetskongressen i London
denna sommar, då redogörelser för hvarje
slag af nykterhetsarbete af gaf s inför
representanter från så många af jordens länder,
kunde Sverige ingenting prestera i
jämnbredd med de öfriga länderna, som på
allvar upptagit arbetet. Ja t. o. m. Finland,
som arbetar under så tryckta förhållanden,
hade en mycket vackrare »rapport» att aflägga.

Det borde emellertid icke längre förbli
så. Om det en gång uppställes som en
fordran, att folkskollärarne skola lämna
någon undervisning i detta ämne i folkskolan,
så böra de vid seminarierna skickliggöras
härför likasom för de öfriga ämnenas
meddelande. Vi hafva hört, att »Sveriges
studerande ungdoms helnykterhetsförbund» varit
betänkt på att anhålla, det fru Alli
Trygg-Helenius från Finland, hvilken studerat den
engelska nykterhetsundervisningen, skulle vid
våra seminarier för de blifvande lärarne och
lärarinnorna hålla föredrag i detta ämne,
hvarigenom anvisning och metoder,
undervisningsmateriel m. m. kunde lämnas. Vi
anse, att detta är en särdeles lycklig tanke
af föreningen, och att landets seminarier
med tacksamhet borde emottaga föreningens
anbud. Det är tid på, att vi i Sverige icke
längre bli på »efterkälken» utan att vi
måtte i detta viktiga fall - likasom vi
göra det i många mindre viktiga – söka
tillgodogöra oss de stora kulturländernas
framsteg och behjärta innehållet af den sats,

hvilken England och Amerika uppställt som
motto för barnanykterhetsundervisningen:
»Att förekomma är bättre än att bota».
Ty en klar och tydlig kunskap, rätt och
intresseväckande meddelad det uppväxande
släktet, skall vara det kraftigaste medel mot
rusdrycksfaran. Y. & Z.

Levangers seminarium i Norge
invigde den 8 dennes ny läroverksbyggnad. I
den stora festligt dekorerade
gymnastiksalen voro öfver 600 personer samlade.
Seminariets föreståndare Falkenberg framhöll
i hälsningstalet seminariets tacksamhet och
förhoppningar och gaf en kort historik af
seminariets utveckling. Klsebu seminarium
grundlades 1838 och flyttades 1892 till
Le-vanger. År 1897 brann staden och
seminariet, och genom dåvarande
skoledirektör Wexelsens nit utarbetades planerna
för den nya byggnad, som nu står
färdig. I sitt svar framhöll statsrådet
Wexelsen som ett godt varsel, att seminariet
invigdes på Grundtvigs födelsedag, och
påpekade, att om man med glädje kunde
se tillbaka på något i det snart svunna
århundradet, så vore det
folkupplysningens sak och dess stora tillväxt. Men
också behöfver en nutida skollärare vara
allsidigt utrustad och öfvad, och för
utvecklingen af hans personlighet äro
Seminarielärarnes duglighet och personlighet af största
vikt. Han uttalade de varmaste
välönskningar i detta afseende för det nya
lärohuset.

#

Seminariet utgör en 62 meter lång, i
nederländsk renässans uppförd byggnad, fritt
och vackert belägen mot sjön. I
källarvåningen är inrymd skolkök, värmekammare,
badrum och vaktmästarebostad; i första
våningen bl. a. tre klassrum, gymnastiksal,
slöjdsal, bibliotek, rektors expeditionsrum,
lärarerum; i andra våningen
naturvetenskaplig facksal, rum för kemiska, fysikaliska
och zoologiska samlingar, elevernas läsrum,
tre klassrum och ritsal. Vindsvåningen är
afsedd att inredas till rum längre fram,
enär byggnaden är afsedd för 210 elever.
Nuvarande elevantalet är 80. Byggnaden
har kostat 190,000 kronor.

Kontraktet

mellan Sveriges allmänna
folkskollärareförening och
lifförsäkringsbolaget Svecia.

Enär Svensk Läraretidnings redaktion
förklarat den sakliga diskussionen om kontraktet
afslutad, men dock gifver mig rätt att besvara
en af hrr kommitterade till mig enskildt ställd
fråga, vill jag anföra följande:

Mot eder, hrr kommitterade, har af mig
ingen enda kränkande beskyllning blifvit
»utslungad», men jag har sagt, att skäl till att
tillskrifva eder mindre vackra motiv för
tillvägagåendet i denna sak icke saknas, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free