Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (978.) 26 september 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
ligen tett sig mycket olika, beroende på
bland annat egentliga folkskolans ställning
och lärarens förmåga att undervisa enligt
fortsättningsskolans princip, l några fall
har det varit ganska godt.
För den fortsatta undervisningen af
sädana barn, som afgått från folkskolan, ar
i öfrigt beklagligtvis mycket litet sörjdt
inom området. Jag säger beklagligtvis, ty
åren närmast efter det, då barnen numera
i de flesta fall lämna skolan, äro med allt
skäl att räkna till de mest kritiska under
deras lif. Skolan släpper dem, hemmet
har. i många fall . släppt dem förut eller
mäktar icke längre öfva något egentligt
inflytande på dem vare sig i intellektuellt
Biler i sedligt afseende. Däremot fattas
jde mer och mer af mäktiga inre och yttre
krafter, hvilkas art är icke uppbyggande
utan nedrifvande, och under påverkan af
hvilka de unga utvecklas på ett mer eller
mindre i ögonen fallande sorgligt sätt. Här
borde förvisso något göras, åtminstone
försökas. Den nya folkskolestadgan har ju
anvisat en väg genom sitt ordande för
högre afdelning af folkskolan, s. k.
ersättningsskolor samt hvad man skulle kunna
kalla »repetitionsskolor»; men de båda
förstnämda formerna »kosta pengar» och vinna
därför med all säkerhet föga anklang hos
det betalande folket, och den senare
utvägen beträdes mycket sällan, emedan man
fått allt för liten syn på hvad det gäller,
en omständighet, som äfven, där man
anordnat särskilda repetitionsdagar med
afgångna barn, förrycker arbetet och
nedbringar resultatet till ett minimum. Hvad
barnen i de åren behöfva, är mera en
varm sedlig påverkan än en
»repetitionskurs». Önskligt vore, ja, nödigt i sanning,
att den från skolan lössläppta
ungdomsskaran mera gjordes till föremål för
uppfostrande påverkan, och att således något
gåf-ves de unga till motvikt mot de krafter,
som hota att allt mer fördärfva vår
ungdom. Det kan här icke vara lämpliga
platsen att närmare inlåta sig på denna sak,
men jag har ej kunnat uraktlåta att med
det sagda understryka dess vikt.
Folkskoleinspektören, rektor C. Leidesdorff
redogör för fortsättningsskolorna inom sitt
inspektionsområde och fortsätter därefter:
Den ringa tillökningen i
fortsättnings-skolornas antal beror af flera samverkande
orsaker. Man inser och behjärtar sålunda
ännu i allmänhet icke fortsättningsskolornas
vikt och betydelse; folkskolan har
mångenstädes ännu icke nått den utveckling och
fasthet,. att den förmår bära upp denna
öfverbyggnad; slutligen drar man sig för
kostnaden, såsom man nogsamt finner vid
öfverläggningar med skolråd och
församlingar om fortsättningsskolors inrättande. I
sistnämda hänseende skulle det ganska
mycket främja saken, om staten komme att
bidraga med två tredjedelar af kostnaden
i stället för hälften, såsom nu är
förhållandet. Önskligt vore ock, att
fortsättningsskolor mera allmänt komme till stånd, om
möjligt med en sammanhängande
undervisningstid af 8 i stället för 6 veckor af året.
Denna »folkskolans högsta afdelning» är ju
Mmligen afsedd att vara en på några få
hufvudämnen koncentrerad samt praktiskt
anordnad utveckling och tillämpning af det
i den egentliga folkskolan meddelade. Först
när folkskolan mera allmänt erhållit denna
sin naturliga afslutning, kan man hoppas,
att den skall bringa några frukter för lifvet.
För näryarande förflyktigas allt för hastigt
det i densamma inhämtade.
I Hallands län har antalet
fortsättningsskolor ökats från 12 med 328 lärjungar vid
inspektionsperiodens början till 16 med 410
lärjungar vid dess slut.
Kalmar stift.
Af stiftets tre inspektörer är det
egentligen endast komminister J. A. Johnsson,
som yttrar sig något utförligare örn
fort-sättningsskolorna.
I Kalmar stad höllo dessa skolor pä att
upphöra af brist på lärjungar, så länge de
voro ordnade såsom aftonskolor med
undervisning två eftermiddagar i veckan med 3
timmar hvarje dag. L den mån folkskolans
organisation medgifvit, att tiden för den
fortsatta undervisningen kunnat närma sig
6 veckor i en följd vid årets början, hafva
lärjungar tillströmmat, så att skolornas antal
måst ökas. Liknande erfarenhet har gjorts
vid Nybro fortsättningsskola. - - -
Orsaken härtill har på båda platserna
befunnits vara, att barnen fram på våren taga
anställning eller deltaga i arbeten, som hindra
dem att deltaga i undervisningen.
Behofvet af fortsatt undervisning
framträder allt större, fortsätter inspektören, och
erkännes allt mer äfven af allmogen. Då
numera ordnad klassindelning och jämnare
skolgång medföra, att barnen afsluta sin
skolkurs vid 12 å 13 års ålder, finner man
detta alldeles för tidigt och erkänner, att
barnen behöfde undervisning ännu ett eller
annat år. Det är nu nästan öfverallt inom
området endast de ökade kostnaderna, som
äro hinder för fortsättningsskolors inrättande.
Karlstads stift.
Här synas fortsättningsskolorna ha tagit
fart endast inom ett inspektionsområde,
nämligen det, som omfattar Kils, Älfdals m. fl.
kontrakt. Antalet fortsättningsskolor har
här vuxit från 111 år 1893 till 164 år 1898.
Att en så pass ansenlig tillväxt under sista
perioden kunnat ske, det torde, säger
seminarieadjunkten Törneblad^ få anses såsom ett
vittnesbörd om, att behofvet af dessa
fortbildningskurser bättre än förr inses, till hvilket
förhållande den vunna erfarenheten af de
förut inrättade skolornas gagn gifvetvis bidragit.
Att en och annan fortsättningsskola under
tiden jämväl blifvit indragen, behöfver ej
jäfva detta uttalande. - - - Det
fördelaktiga vitsord som jag i föregående
berättelse afgaf öfver fortsättningsskolornas
verksamhet och inflytande och hälsosamma
återverkan på undervisningen i folkskolan,
har jag ingen anledning att nu ändra eller
försvaga. Känslan af terminens korthet och
skoltidens nära förestående slut tyckes
allmänt sporra fortsättningsskolans barn till
större s j älf verksamhet och lifligare intresse
för sina uppgifter, än hvad de vanligen
dessförinnan förmått prestera.
I Jösse kontrakt funnos vid
inspektionsperiodens slut endast tre fortsättningsskolor
och inom Nordmarks kontrakt 14 sådana.
Hernösands stift.
Efter att hafva redogjort för några
speciella förhållanden inom sågverksdistrikten
yttrar rektor Gr. V. Bucht om den fortsatta
undervisningen i allmänhet:
Om det ock måhända ännu kan anses
vara för tidigt att göra fortsättningsskolan
obligatorisk för alla barn i riket, så torde
det icke kunna förnekas, att behofvet af
fortsatt undervisning för barn i städer och
tätare befolkade trakter på landsbygden, i
all synnerhet på orter, där industriella
anläggningar af större omfattning förekomma, med
hvar dag som går gör sig allt mera
gällande, och att på sådana orter därför en
obligatorisk fortsättningsskola måste anses
önskvärd af alla de barn, som icke öfvergå till
annan läroanstalt.
Genom den fortsatta undervisningen vill
folkskolestadgan bereda barnen tillfälle att
efter afgång från skolan enligt § 47
underhålla redan förvärfvade kunskaper och
ytterligare förkofra sig i dem. Så viktigt detta
än är, tror jag dock icke att den fortsatta
undervisningens värde består endast uti den
intellektuella förkofran, som därigenom kan
vinnas. Jag håller före, att den ur
tuktens synpunkt har en lika framstående
betydelse.
Man klagar öfver, att barnen efter
slutad skolgång lämnas utan uppsikt, att många
af dem därför råka in på afvägar och att
s. k. ligapojkar uppväxa. Om ungdomen,
särskildt ungdomen i städer och tätare
befolkade trakter pä landsbygden, vore
förpliktad att besöka den fortsatta
undervisningen, så vore det att hoppas, att dessa
klagomål till en del skulle förstummas.
Grenom att de unga fortfarande stode under
lärarens uppsikt, skulle de hafva ett
hälsosamt band på sig, på samma gång som
läraren ännu skulle nå dem ined sina
kärleksfulla förmaningaii, och föreställningar,
med sina uppmuntringar och bestraffningar.
Det inflytande, som läraren härigenom
komme att utöfva på ungdomen, skulle
säkerligen blifva af mycket stor betydelse för
dess framtid.
Skall nu emellertid den fortsatta
undervisningen få den betydelse, som nu antydts,
är det gifvet, att tiden för skolålderns
upphörande måste framflyttas ett eller annat år.
Vid fjorton , års ålder äga barnen vanligen
ännu icke den mogenhet, att de af egen
drift underhålla förvärfvade kunskaper, ej
heller hafva de ännu nått den viljans
fasthet, att de kunna göra frestelserna till det
onda ett kraftigare motstånd. Men på
samma gång som skolåldern utsträcktes och den
fortsatta undervisningen komme att blifva
flerårig, skulle den årliga undervisningstiden
i fortsättningsskolan antagligen kunna något
minskas. Nu måste denna skola vara i
verksamhet 180 timmar om året, för att
statsbidrag skall kunna erhållas. Erfarenheten
visar, att denna tid inom en del skoldistrikt
befunnits för lång och lagt hinder i vägen
för fortsättningsskolors uppkomst och
bestånd. För att intresset för fortsatt bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
