Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (982.) 24 oktober 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
721
Skolrådets förslag angående biträdande
lärarinnas lön antogs utan diskussion.
För småskole- och slöjdlärarinnor hade
skolrådet föreslagit lönerna till 600, 675, 750
och 825 kr. Hr Sjöcrona ansåg, att
småskollärarinnorna näst de gifte lärarne hade
det sämst. Han föreslog därför en
löneskala af 600, 700, 800 och 900 kronor, och
bifölls detta förslag.
Skolrådets förslag segrade i fråga om
lö-netursberäkningen. Det innebar, att
löneförhöjning endast skulle få tillgodoräknas
för tjänstgöring vid stadens skolor,
kyrkostämman dock obetaget att i särskildt fall
annorlunda besluta.
Folkskolläraren V. Fredriksson begärde
till sist ordet och tackade å egna och
kamraters vägnar församlingen för det
tillmötesgående, den genom de fattade besluten
visat lärarekåren.
Linköping.
Lönerna till de ordinarie folkskollärarne
utgå för närvarande med följande belopp:
1,200, 1,400 och 1,700 kronor.
Kyrkostämman i måndags godkände det
löneregleringsförslag, som finnes återgifvet
i n:r 41, hvadan de manliga lärarne
hädanefter erhålla 1,400, 1,600, 1,800 och 2,000
kronor. Äfven folkskollärarinnornas och
småskollärarinnornas löner reglerades enligt
skolrådets i n:r 41 återgifna förslag.
Beslutet föregicks af en kortare
diskussion, därunder en talare -
seminarieadjunkten Björnståhl - blott ville vara med om
tillfällig löneförhöjning för nästa år. Han
förmenade, att det icke vore någon nöd för
lärarne, de redde sig bra, och de hade
lockats komma fram med sin begäran endast
på grund af exempel från andra orter.
Sedan grosshandlaren Ax. Karlson och
konsistorienotarien Petri framhållit, att den föreslagna
löneregleringen vore väl behöflig, godkändes
skolrådets förslag enhälligt.
Folkskoleinspektörens lön höjdes från 500
till 800 kronor, hvaremot ifrågasatt
personligt lönetillägg å 200 afslogs. Det ansågs,
att så länge inspektörsuppdraget blott är en
bisyssla, kunde 800 kr. vara nog.
Södertälje.
Senaste riksdagens beslut om ett tredje
ålderstillägg har föranledt ny lönereglering
för de manliga lärarne i Södertälje. På
förslag af skolrådet har kyrkostämman
sistlidna söndag beviljat följande löner:
för ord. folkskollärare: 1,000, 1,250, 1,500
och 1,750 kronor, hvartill komma i hvarje
lönegrad bostad och vedbrand eller 500
kronors ersättning härför;
för e. o. folkskollärare: 1,200 kr. i ett för
allt.
Lundby församling
invid Göteborg har på skolrådets
hemställan fastställt följande lönegrader:
för folkskollärare: 900, 1,100, 1,300 och 1,400
kronor;
för folkskollärarinna: 800, 900, 1,000 och
1,100 kronor;
för småskollärarinna: 400, 450, 500 och 550
kronor.
Därjämte bostad och vedbrand eller
ersättning härför.
Lund.
Skolrådet har med anledning af redaktör
Valdemar Biilows motion och
lärarepersonalens ansökningar enhälligt förordat
följande lönegrader:
förord, folkskollärare: 15300, 1,600, 1,900 och
2,200 kronor;
för ord.folkskollärarinna: 1,100, 1,250, 1,400
och 1,550 kronor.
Halmstad.
Skolrådet har på grund af det ökade
statsbidraget föreslagit en höjning af
lärarnes och lärarinnornas löner med 100 kr.,
så att lönerna skulle utgå med följande
belopp:
för ord. folkskollärare: 1,400, 1,600, 1,800
och 2,000 kronor;
för e. o. folkskollärare: 1,150 kronor;
för ord.folkskollärarinna: 1,100, 1,200, 1,300
och 1,500 kronor;
för e. o. folkskollärarinna: 1,050 kronor.
Sundsvall.
Med anledning af lärarepersonalens
lönepetition har skolrådet tillstyrkt följande
lönegrader :
för ord. folkskollärare: 1,600, 1,900, 2,200
och 2,500 kronor;
för e. o. folkskollärare: 1,300 kr.;
för ord. folkskollärarinna: 1,200, 1,300, 1,400
och 1,500 kronor;
för e. o. folkskollärarinna: 1,000 kronor;
för småskollärarinna: 700, 800, 900 och 1,000
kronor.
Lästiden föreslås skola ökas frän 34a/2
till 36 Va veckor.
Ett verkligt kulturarbete.
Redaktör Valdemar Bulow väckte i
fjor motion om lönereglering för
folkskollärarekåren i Lund. Motionen, som
jämte lärarepersonalens ansökningar i
ämnet tillstyrkts af skolrådet, afslutas
med följande ord, som förtjäna komma
till våra läsares kännedom:
Till hvad här ofvan anförts som skäl för
löneförhöjningen fogar sig emellertid något,
som synes mig vara lika viktigt om icke rent
af viktigare än alla tabell jämförelser och
hänvisningar till myndigheternas uttalanden om
dyrtid. Och det är den själfständiga och
oberoende ställning, som genom bättre
villkor alltmer måste tillerkännas den viktiga
medborgareklass, hvars egen kulturella
läggning skall verka som hafstång fö^
samhället i dess helhet.
Det torde nämligen icke kunna förnekas,
att kåren af folkskollärare och
fqlkskol-lärarinnor i vårt land, i stort sedt, icke
ännu intager den sociala ställning, som den
på grund af dess arbetes danande betydelse
borde äga. Den är endast på god väg att
i städerna erhålla sådan, medan den
däremot ute på landsbygden ännu befinner sig
i ett beroendeförhållande, som särskildt
genom kyrkligt eller annat tryck på många
om ock dess bättre icke på alla ställen
verkar hämmande på lärarekrafternas egen
utbildning och i sin mån bidrager att
påtrycka skolan en föråldrad prägel, som mest
af allt borde vara den främmande.
Det kraftigaste botemedlet mot detta onda
ligger i att så aflöna lärare och lärarinnor,
att de icke blott nödtorftligen kunna draga
sig fram utan äfven känna trefnad i
arbetet och finna lust att åt sig själfva
inhämta nya impulser för att återigen göra
dessa fruktbärande för det unga släkte, på
hvilket samhällets framtid hvilar.
Om ock jag på förhand vet, att just den
synpunkten att genom högre löner åt
lärarekrafterna lyfta folkskolan ur dess ännu
alltför undanskymda läge kommer att på
åtskilliga håll väcka motstånd, så är jag
likväl öfvertygad om, att den förstående delen
af församlingen inser, att här är ett
verkligt kulturarbete att med gärningens hjälp
utföra. Det är därför i god förhoppning
jag vördsamt föreslår den ifrågavarande
löneförhöjningen och förbättringen i förmåner,
icke mindre för det förefintliga behofvets
än för det utåt verkande goda exemplets
skull.
Rättskrifningsundervisn ingens
metodik
är namnet på en längre afhandling,
som i dessa dagar utkommit från
trycket och som utgör 7:e och 8:e
häftena af Pedagogiska skrifter, utgifna
af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings litteratursällskap. Denna den
bekante seminarieläraren W. A. Lays
i Karlsruhe på ps}rkologiska och
statistiska undersökningar grundade
intressanta skrift är öfversatt af läraren vid
Lunds högre allmänna läroverk fil.
kand. C. L. Lohmander och kostar 2
kronor. Härmed föreligger nu 1899
års pedagogiska skriftserie fullständig.
Skolbarnens eldnings- och
städningsskyldighet
börjar här och där bli föremål för
uppmärksamhet. Så småningom komma
föräldrarna nämligen underfund med,
att deras barn icke hafva någon dylik
skyldighet, utan att eldningen och
städningen skall enligt §§ 57 och 58 i
folkskolestadgan bekostas af skoldistriktet
i sin helhet, icke af dem, som hafva
barn i skolan. Alla slags personella
folkskoleafgifter äro ju upphäfda sedan
1884. Det är därför förvånansvärdt
att finna, att det ännu kan
ifrågakomma, att s. k. städskatt månadsvis
uppbäres af skolbarnens föräldrar. Lika
litet som föräldrarna kunna åläggas
dylik extra afgift till skolväsendet
utöfver de afgifter, som erläggas af alla
skattskyldiga, lika litet kunna de eller
deras barn åläggas fullgörandet af ett
arbete, som skall bekostas af
skoldistriktet i sin helhet.
Vilseledande notiser
ser man i dessa dagar rätt ofta i
tidningarna, då referat lämnas från de
nu pågående kyrkostämmorna. Så här
ungefär se notiserna ut:
Läraren N. N. fick sin lön höjd till 1,000
kronor och småskollärarinnan N. N. till 400
kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
