Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (982.) 24 oktober 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolrådet beslöt inhämta e. o.
provinsialläkarens utlåtande öfver
folkskoleinspektörens framställning. Detta utlåtande har
nu inkommit till skolrådet och är af
följande något säregna lydelse:
Folkskoleinspektören L. J. Leksell har i
skrifvelse till skolrådet den 5 oktober detta
år på grund af en af honom befarad
betänklig andlig difteri bland skolbarnen vid
Hushagen i punkt l och 4 sökt vis-a, att skolorna
vid Hushagen kunna och böra l n. öppnas
för undervisning, fastän fall af difteri vid
Hushagen ännu förekomma, och I hafven
infordrat mitt yttrande däröfver. På grund
häraf vill jag nämna, att ordet difteri har
allt sedan 1821, då det af franske läkaren P.
Bretonneau först användts, varit den
häfdvunna beteckningen på en allmänt känd och
väl karakteriserad sjukdom med få, endast
till de yttre symptomen skilda former, men
den af folkskoleinspektören befarade
betänkliga andliga difterin är en för den medicinska
vetenskapen på dess nuvarande ståndpunkt
obekant form, hvarför jag anser mig ej
kompetent att angående densamma yttra mig.
Vidare får jag till alla delar instämma rned
t. f. förste provinsialläkaren i länet i hans
yttrande med anledning af inspektionen vid
Domnarfvets järnverk och dess
arbetarebostäder den 22 sept. d. å. samt tillägga, att
sedan den 22 sept. d. å. tills i dag anmälts
från Hushagen ytterligare 9 fall af difteri
sarnt dessutom 3 fall af skarlakansfeber och
l dödsfall af difteri å epidemisjukstugaii vid
Hushagen; att förhållandena vid Hashagen
sålunda sedan t. f. förste provinsialläkarens
inspektion ingalunda förändrats till det bättre,
samt att jag för min del ej kan tillstyrka,
att skolundervisningen vid Hashagen skulle
f. n. återupptagas.
Borlänge den 16 okt. 1900.
F. Block,
e. provincialläkare.
Vi känna ej förhållandena på platsen och
kunna alltså ej yttra oss angående
nödvändigheten af skolundervisningens inställande.
Men nog förefaller det anmärkningsvärdt,
att öfver 700 skolbarn i en församling skola
under ett helt år gå utan undervisning.
Lärarepersonalen skall naturligtvis under tiden
hafva sin aflöning, men huru det kommer
att gå med statsbidraget, skall blifva af
intresse att se. Det kan komma att blifva
en dyr affär för skoldistriktet.
Om uppfostran före skolåldern
hölls å Ateneum för flickor i förra veckan
af fröken Betty Ålander, föreståndarinna
för barnträdgården i Helsingfors, ett
föredrag på inbjudan af det här i våras bildade
sällskapet »Barnavård».
Tahn framhöll, hurusom de vuxnas
förhållande till barnen ej kan tagas nog
ansvarsfullt: barnkammarens betydelse är större än
mången förstår. »Den hand,, som styr
vaggan, styr världen.» Leken är ett lifsbehof
för ett friskt och normalt barn, Den tages
af barnet på fullaste allvar, utvecklar dess
andliga såväl som dess fysiska krafter och
kan vara lärorik för de äldre. Ty som
modern behandlar barnet, behandlar barnet sin
docka. De vuxnes exempel har en stor
betydelse för barnets uppfostran. När barnet
hunnit en viss ålder, nöjer det sig ej med att
leka - det vill syssla med något, som
lämnar resultat; då skall man taga mot dess
små tjänster och uppmuntra det. Tahn
uppdrog därefter en bild af det elände, som
dåliga hem alstra, och huru »barnträdgårdarna»
motverka detta elände samt förädla de goda
men kufva de dåliga anlagen, hvarför hon
uttalade sitt hopp om ökad framgång för dem.
"Lärarekåren vid folk- och små
skolorna med särskild hänsyn till
Sveriges allmänna
folkskollärareförening" var titeln på ett föredrag, som
folkskolläraren G. V. Ekelund i Falun höll
vid möte med Falutraktens lärare- och
lärarinneförening den 13 dennes.
Inledningsvis påpekades sanningen af den
gamla satsen: »Enighet ger styrka».
Sammanhållning och makt stå i nära samband
med hvarandra. Sveriges allmänna
folkskollärareförening hade utvecklat sig långsamt
men säkert och åstadkommit goda resultat
både för svenska folkskolans och
folkbildningens höjande liksom deri inom
lärarekåren verkat för enhet och god anda samt
förbättrat dess ställning äfven i ekonomiskt
afseende genom, förbättring af löne- och
pensionsvillkor.
Men då många fortfarande stå utanför
föreningen, ville tal:n lägga dessa på hjärtat att
sluta sig till densamma och genom sin
personliga inverkan göra en insats till kårens
och kallets fromma. Hvarken religiösa,
politiska, ekonomiska skäl eller
människofruktan borde afhålla någon från inträde i
föreningen. Då ännu ej hälften af de i Sverige
befintliga 15,000 lärare och lärarinnor tillhöra
föreningen, borde hvar och en besinna, att
föreningen med hvar ny medlem får en ny
kraft. Tal:n slöt med ett citat ur Alex.
Jonssons vid årets skolmöte i Kristiania hållna
föredrag i frågan.
I den därpå följande diskussionen
fram-höllo samtliga talarne, hrr K. Eriksson i
Falun, J. Frid i St. Kopparberget och A.
Tundahl i Domnarfvet, vikten af
sammanslutning mellan lärarekårens medlemmar.
Om innanläsningen i
folkskolan diskuterades vid Strängnäs-kretsens möte
i Strängnäs sistlidna lördag. Hr Otto
Bejbom hade i samband med en redogörelse
för gjorda iakttagelser under en studieresa
i Danmark innevarande års eftersommar,
därvid sättet för innanläsningen i
folkskolorna särskildt varit föremål för hans
intresse, samt på grund af under 25-årig
lärareverksamhet vunnen erfarenhet framkastat
några satser för öfverläggning i ämnet.
Efter en mycket liflig öfverläggning antogos
dessa såsom mötets uttalande i frågan. De
lydde:
God innanläsningsförmåga nås därigenom:
att man ända från första läsåret, så fort
barnen börja läsa satser och verkliga
meningar, håller på icke blott ljudriktighet utan
jämväl, så vidt görligt är, de fordringar, som
i rytmiskt och melodiskt afseende kunna
rättvisligen ställas på barnen;
att barnen ända upp till högre klasserna
få hemuppgifter i innanläsning, hvilka de
tillhållas att öfverläsa högt 1-3 gånger efter
uppgiftens längd;
att stafning innan och utan flitigt öfvas
ända från andra terminen af skolkursen;
att vid afskrifning ur bok barnen
strängeligen tillhållas att noga fixera ordeny icke de
särskilda bokstäfverna, och så med
sammanlagd bok afskrifva dem ur minnet;
att hemuppgifterna i biblisk historia,
katekes, svensk historia, geografi och
naturkunnighet om möjligt genomläsas på lärorummet
vid hemuppgifternas genomgående;
att den åt innanläsningen anslagna tiden
icke upptages med prat, definitioner eller
konstlade katekisationer, under hvilka man
frågar om och öfver nästan allt
förekommande, utan
att endast de ord- och sakförklaringar
gifvas, som äro nödiga, för att barnen skola
kunna tillgodogöra sig innehållet af det, som
läses;
.’att läraren ofta föreläser och jämväl låter
bättre läsande barn föreläsa;
att särskilda öfningar i uppläsning af förut
behandlade stycken i bunden form anordnas,
och därvid en och annan gång små
uppmuntringar lämnas åt dem, som lyckats bäst;
att endast sådana stycken föreläggas
barnen till läsning, som äro för dem fattbara;
att läsestoffet, särskildt på det lägre
stadiet - de fyra första skolåren - anordnas
så, att ramsor, sagor, berättelser och andra
för barnen intresseväckande stycken längre
och kortare, till stor del ingå i detsamma;
att på det högsta stadiet större
sammanhängande stycken, Fritiofs saga^ Elgskyttarne,
Robinson, delar a le Jules Verne, såsom
Jorden rundt på åttio dagar o. dyl. läeas, samt
att tillräcklig tid anslås åt folkskolans näst
religionsundervisningen viktigaste ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
