Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (984.) 7 november 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
en så tätt befolkad trakt som den
ifrågavarande (i närheten af Kolbäcks station).
Kyrkostämman har i anledning häraf
uppdragit åt skolrådet att med biträde af
lärarne samt efter folkskoleinspektörens
hörande föranstalta om fullständig utredning
angående lämpligaste skolformen med
hänsyn till berörda sockendel samt den inom
folkskolan ödesdigra öfverbefolkningen, för
hvilken måste rådas snar bot.
Ingen genklang vann en af
folkskoleinspektören, seminarieadjunkten d:r Nils
Larsson väckt motion, att första klassen i
Lunds folkskolor måtte undervisas af
småskollärarinnor. Skolrådet hade enhälligt i
en längre utredning afstyrkt förslaget, som
dels ej vore i öfverensstämmelse med
folkskolestadgans andemening, dels skulle bli
till men för undervisningen och ej medföra
ekonomisk vinst. Vid kyrkostämma med
Lunds stadsförsamling den 30 oktober fick
motionären endast boktryckaren H. Ohlsson
på sin sida, under det samtliga öfriga talare
(folkskoleinspektören A. L. Vennström,
folk-skollärarne N. F. Carlström, J. Franzén m.
fl.) bekämpade förslaget. Det föll också
utan votering.
Folkhögskolorna. Till föreståndare
för manliga folkhögskolan i Jämtland är
antagen andre läraren vid Herrljunga
folkhögskola, löjtnanten grefve R. Mörner, och
till föreståndarinna för kvinnliga kursen
hans maka, född Svea Palm. De sökande
voro 13.
- De nya vinterkurserna hafva i
dagarne tagit sin början vid flera af landets
folkhögskolor och de med dessa förenade
landtmannaskolorna.
Så vid Dalarnas folkhögskola den 24
oktober, och äro eleverna till antalet 25.
Vid Värmlands läns folkhögskola i
Mol-kom äro eleverna 29 och i
landtmannasko-lan 13.
Vid Älfsborgs läns folkhögskola i
Herrljunga började kursen den 25 oktober med
20 elever.
Den l dennes begynte Södermanlands läns
folkhögskola ny kurs i Åsa. Eleverna voro
56, däraf 14 i landtrnannaskolan.
Skaraborgs läns folkhögskola hörjade
samma dag ny vinterkurs i Stenstorp.
Eleverna äro 35; de sökande voro 41.
Vid Värnamo folkhögskola, där ny kurs
begynte den l dennes, äro eleverna 15.
Jönköpings läns folkhögskola i Nässjö
hade vid nya kursens början samma dag
25 elever.
Uppsala läns folkhögskola, som nu
flyttat till Tierp, räknade vid kursens början
den l dennes 27 elever.
Örebro läns folkhögskola började den l
ny kurs med 44 elever i folkhögskolan och
11 i landtmannaskolan.
Vid folkhögskolan i Hola begynte samma
dag nytt läsår. Eleverna äro 64, däraf 24
kvinnliga.
Kedan den 21 oktober började Bodens
folkhögskola och landtmannaskola sitt
arbete. I den senare äro eleverna 8, i den
förra 24 män och 29 kvinnor - det
högsta elevantal, som förekommit.
Hvilans folkhögskola i Malmöhus län
begynte nytt läsår den l dennes. Eleverna i
folkhögskolan äro 54, alla från Skåne, i
landtmannaskolan 28. På grund af
bristande utrymme måste 10 tillbakavisas.
Vid Blekinge läns folkhögskola tog ny
kurs sin början samma dag. Eleverna äro
tillsammans 44, däraf i folkhögskolan 26
och i landtmannaskolan 18.
Önnestads folkhögskola i Kristianstads
län hade vid den ny? kursens början den
l dennes 40 elever i folkhögskolan, 22 i
landtmanna- och 15 i slöjdskolan.
Ett beaktansvärd! uppslag. Vid
kyrkostämma i Uppsala under förra veckan
väckte professor J. A. Lundell motion om
anordnandet af yrkesklasser vid folkskolan.
Tal:n framhöll, att den tid, soni förflyter
närmast efter slutad skolgång, visat sig
förorsaka åtskilliga ölägenheter. Det är sant,
att såväl goss- som flick*löjden väl fyller sin
uppgift, men nian önskade gärna, att ännu
en öfverbyggnad på folkskolan komme till
stånd. Hvad man behöfde vore yrkesskolor,
där arbetet finge större utrymme än i den
nuvarande femte klassen. Denna klass
besökes i allmänhet blott af en tredjedel eller
en fjärdedel af dem, som genomgått fjärde
klassen. Det vore hälsosamt för ungdomen
att något längre tid än som nu sker stå
under skolans tukt och tillsyn. Man hade
anledning antaga, att statsanslag för dessa
skolor skulle erhållas.
Läsningen hade talrn tänkt sig inskränkt
till 15 timmar i veckan, och den borde röra
sig inom direkt praktiska sidor af respektive
ämnen. Så borde man i natur lära studera,
de ekonomiskt viktiga nät
urprodukterna,bälso-lära, maskinlära o. d. I modersmålet skulle
största vikten liggas vid affattandet af
uppsatser, protokoll, affärsbref m. m. I räkning
borde man ägna sig åt sorter, ränte- och
rabatträkning samt bokhålleri; i historia åt
Sveriges förvaltning, statsskick och
näringslagstiftning. I stället för att den pedagogiska
sidan är öfvervägande i de lägre klassernas
slöjd, skulle man i yrkesklasserna
hufvudsakligen lägga an på det rent yrkesmässiga.
Som lärare skulle anställas verkliga
yrkesmän, i främsta rummet en snickare och en
smed.
Det vore skäl att försöka en dylik
organisation äfven hos oss. Sverige står i detta
afseende långt efter flera andra land, såsom
Frankrike, Tyskland, Österrike och Schweiz.
Slutligen föreslog tal:n, att frågan måtte
han-skjutas till styrelsen för Prins Gustafs
folkskola.
Rektor Bergendal tackade professor
Lundell för förslaget. Då nu ligapojksväsendet
tar öfverhand, visar det sig alltmera
nödvändigt att ta hand om den ungdom, som
nyss lämnat skolan. För sin del önskade
tal:n förslaget all framgång.
Professor Lundell preciserade till sist
sitt yrkande sålunda:
att kyrkostämman måtte hemställa till
direktionen för Prins Gustafs folkskola att vid
behandlingen af folkskolereglementet taga i
öfvervägande, om det icke skulle vara
lämpligt att utvidga folkskolan genom att inom
densamma ini älta yrkesklasser, närmast för
trä- och metallslöjd och $tt eventuellt gifva
sin byggnadskommitté i uppdrag att vid
uppgörande af plan till nya folkskolebyggnaden
tillse, att lämpliga lokaler för yrkesklasser
komme att i den ingå.
Stämman beslöt enhälligt att remittera
ärendet till direktionen för Prins Gustafs
folkskola.
Samlad skoldag. Vid Visby stads
folk- och småskolor har på lärarepersonal^ns
förslag den dagliga lästiden ändrats så, att
i folkskolan undervisningen skall pågå hvarje
dag kl. 8-10 och 11-2 samt i småskolan
8,30-10 och 11 - 2. Slöjdundervisningen
förlägges för gossarna till kl. 3-7 e. m.
och för flickorna till kl. 12-2 och 3-5
e. m.
- Kyrkostämman i Arboga har för sin
del beslutat, att lästiden skall i folkskolan
pågå kl. 8,30-2 med uppehåll 10,so-11;
i småskolan 8,30 - l med samma uppehåll;
i ersättnings- och fortsättningsskolor 5–8
e. m. fyra söckendagar i veckan.
Slöjdundervisningen pågår 3-7 e. m. och 4
timmar för hvarje slöjdafdelning utom i en
skola, där den pågår 2-4 e. m. två dagar
i veckan.
En diskussion om fortsatt
undervisning på folkskolans grund
ägde rum den 28 oktober å Alnön.
Inledaren, hr H. Östman i Sundsvall, framhöll
öfvergångsålderns vådor i sedligt afseende:
barnen hafva då misstro till de äldre, af
hvilka de frukta att anses som barn, men
de taga mycken hänsyn till hvad kamraterna
säga. Just därför behöfver denna energiskt
skydd mot dåligt inflytande. Högre
folkskolan och folkhögskolan vore särskildt
lämpliga för denna ungdom. Och for flickan
vore undervisning i huslig ekonomi af stor
betydelse.
I den därpå följande diskussionen delade
talarne inledarens åsikter.
Grosshandlaren Braathen framhöll de
ekonomiska svårigheterna och att familjen ofta
behöfde barnens hjälp.
Pastor örnfeldt beklagade, att öns skola
hade för stort barnantal för att kunna fylla
sin uppgift. På enskildt initiativ borde en
fortbildningsanstalt upprättas.
Polisuppsyningsman Rosén erinrade om det
skolkök, som hål i er på att inrättas,
Skolköket bör föregå undervisning i huslig
ekonomi, som ej med fördel kan börja förr än
litet senare,
Sedan flera talare haft ordet, påpekade
ordföranden H. Östman, att det för den
beröida frågans lyckliga lösning vore
lämpligt att upprätta en anstalt, gemensam för
öns bildningssökande ungdom, manlig som
kvinnlig, där en stamtrupp
bildningsintres-serade kunde fostras. Dessa skulle sedan,
i den mån de trädde i kommunens tjänst
eller ut i lifvet, direkt eller indirekt verka
i den önskade riktningen. Helt visst vore
åstadkommande af en sådan anstalt ingen
omöjlighet på Alnön med dess många verk
och för ungdomens bästa intresserade
invånare, helst staten lämnar i understöd till
högre folkskolan ända till 2,400 kr.
Aftonunderhållningen i lördags
till förmån för Stockholms
folkskollärareförenings byggnadsfond hade samlat så
mycket folk, som lokalen (Ateneum för flickor)
kunde rymma. Lifliga bifallsyttringar läto
höra sig eftei hvarje nummer, och publiken
tycktes vara mycket belåten med sin afton.
Kapten Alexis Kuylenstierna höll
föredrag öfver sin resa i Kinakejsarens
arf-länder, f ra Maria Forssén föredrog »Ur
Dyvekes sange» af P. Heise, hr Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
