Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (986.) 21 november 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 47
SVENSK LÄRARETIDNING.
791
ningen, ej geometriska figurer. Stor vikt lades
på händernas och armarnas öfning äfvensom
på ett troget och flitigt naturstudium samt på
stärkande af uppfattningen af det sköna i
naturen och hos människan. Teckning borde
förekomma vid undervisningen i alla ämnen
äfvensom vid lärjungarnes muntliga och
skriftliga redogörelser för det inhämtade.
Sedan ett stort antal talare haft ordet,
beslöts att uppskjuta diskussionen till ett
följande sammanträde.
Lunds pedagogiska sällskap
förenade vid sitt senaste sammanträde den 17
dennes till behandling den frågan: »Bör
någon förändring vidtagas i folkskolans
ställning till elementarskolan?»
Frågan inleddes af rektorn vid Lunds
privata elementarskola, docenten J.
Strömberg, som i ett längre föredrag, till hvilket
vi måhända återkomma, sökte besvara
densamma på ungefär följande sätt:
I de olika skolornas ställning till hvarandra
borde den förändring vidtagas, att folkskolan
gjordes till bottenskola. Som det emellertid
ej är att hoppas, att denna förändring snart
kommer till stånd, önskade tal:n all
framgång åt Sveriges allmänna
folkskollärareförenings centralstyrelses petition, hvars
beviljande enligt hans mening skulle föra till det
rätta målet.
I den långa diskussionen ställde sig
folkskoleinspektören A. L. Vennström helt
på inledarens sida och boktryckaren H.
Ohlsson jämväl i hufvudsak, hvaremot
folkskoleinspektören docenten J.
Bager-Sjögren m. fl. uttalade sina tvifvelsmål
om lämpligheten af reformen, därvid
stödjande sig dels på uttalanden från
Norge, dels på de vanligen anförda
möt-skälen. Dosk ansåg han önskvärdt, att
centralstyrelsens petition därom, att den
blifvande medborgerliga examen finge afläggas
äfven vid högre folkskolor och andra
Öfverbyggnader på folkskolan, måtte vinna
framgång.
Sällskapet omvalde till styrelseledamöter
för åren 1901 och 1902 rektor C.
Sprin-chorn, folkskolläraren N. Lundahl,
skolföreståndarinnorna Anna Rönström och Selma
Lindström samt nyvalde professor D.
Bergendal.
Göteborgs skolförening hade
sammanträde sistlidna lördag.
Programmets första nummer utgjordes af
ett föredrag om L. v. Beethoven, hållet af
läraren J. Thorén, som på ett anslående
sätt framställde bilder ur den store
tonkonstnärens lifshistoria. Föredraget
illustrerades genom utförande af valda stycken ur
en af mästarens tonskapelser. Äfven
direktör Buhrman spelade ett par pianonummer
ur Beethovens musikverk.
Därpå inledde hr C. J. Grardell en af
honom ingifven motion, afsedd att upptagas
af föreningen och i dess namn sändas till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Motionen går. ut på att
centralstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för
utarbetande af kortfattade redogörelser
öfver folkundervisningens ståndpunkt i
kulturländerna. Föreningen beslöt i enlighet med
förslagsställarens yrkande.
Öfverläggningen om programmets sista
fråga, rörande »bristerna i
kristendomsundervisningen», måste uppskjutas till ett
annat sammanträde.
Skolstriden i Motala
landsförsamling. Som vi förut omnämt, beslöt
Motala landsförsamling å kyrkostämma, att
fyra nya skolsalar skulle inrättas i
fattighuset för en beräknad kostnad af 7,500kr.
Dä emellertid fattighuset tillhör kommunen,
måste ärendet före äfven å
kommunalstämma, därest nämda byggnad skulle kunna
för det nya ändamålet upplåtas.
Kommunalstämma hölls den 12 d:s, då
en rätt pikant debatt uppstod, sedan
riksdagsmannen C. J. Jakobsson i Karlshult
yrkat bifall till kommunalnämdens förslag,
att fattighuset eller »Vårdsanstalten» skulle
för ändamålet upplåtas.
Hr Alfr. Olofsson uttalade sin häpenhet
öfver att ett sådant förslag kunnat framläggas
för stämman. Det funnes väl inom hela
kommunen ingen, som vore missbelåten med
anstalten eller funne den ofverflödig. Och från
sparsamhetssynpunkt vore förslaget
oantagligt; icke vore det sund hushållning att ge
ut en jämförelsevis stor summa för ett
ögonblickligt afhjälpande af ett behof, som
alltjämt kvarstode, nämligen att förr eller
senare bygga skolhus. Yrkade afslag.
Hr Hugo Andersson yrkade uppskof för
frågans närmare skärskådande. Ingen som
helst önskan hade i frågan uttalats från
skolrådets sida. »Vårdsanstalten» hade man
aldrig tänkt sig såsom öfverflödig.
Hr Påhlman ansåg det mindre välbetänkt
att antaga ett dylikt missfoster som detta
förslag om en skolhus fattighusbyggnad. Han
fann det märkvärdigt, att man rädes för att
uppskjuta frågan till dess den ursprungliga
kommitténs och skolrådets mening komme
fram. Uppskof.
Häri instämde hrr Liljegren och Danell.
Hr Jakobsson påpekade, att man genom
särskilda tillbyggnader ersätter > Vårdsanstalten»
hvad den mister. Då förslaget vore lagligen
behandladt, funnes intet skäl att uppskjuta
Häruti instämde hr J. Isaksson.
Hr Liljegren fäste uppmärksamheten på att
det kunde komma ett nytt blygsammare
förslag frän det håll, där det stora
vidtomfat-tande skolbyggnadsförslaget framkom,
Hr H. Olsson instämde. Frågan borde
uppskjutas just i af vaktande på den först utsedda
kommitténs förslag, som ännu är okändt men
måhända kan vara sådant, att ingen tvekar
att acceptera det.
Major Stjernspetz fann, att det väl måste
vara klokt att använda rum, söm vore
till öfverlopps. I Amerika begagnade man
samma lokal till kyrka, krog och danssalong.
Hvarje nytt skolhus vid » Vårdsanstalten» vore
bortkastade pengar, så länge församlingen
kunde disponera öfverflödsrum därstädes.
Kommittén n:r l hade tillsatta af skolrådet,
ej af kyrko-eller kommunalstämma, och
kyrkostämman står öfver skolrådet. Äfven om
provisoriet i »Vårdsanstalten > räckte blott
några år, vore summan för dess anordnande
så liten, att gagnet nog uppvägde kostnaden.
Yrkade frågans omedelbara afgörande.
Hr Liljegren fann hr majoren vara bra
nyligen kommen till församlingen för att
lämpligen kunna uppträda som dess mentor.
Amerika hade intet att skaffa med Motala
landskommuns förhandlingar.
Hr A. Zander kritiserade äfven major
Stjernspetz och dennes uppfattning af
folkskolan som en välgörenhetsinrättng. Så kan
den té sig för den, som inga barn har i
densamma, men aldrig ur allmänutvecklingens
synpunkt.
Hr Påhlman tog också major S. i
upptuktelse för Amerikaexemplet samt undrade, om
fattigvårdsstyrelsen gjort klart för sig, hvad
det innebure att afstå en del af
»Vårdsanstalten».
Hr Hugo Andersson, som i förbigående
ansåg det ej löna mödan att spilla ord på hr
Jakobsson, vände sig ock mot major
Stjernspetz. Han uppdrog en historik öfver båda
skolkommittéernas tillkomst. Skolrådet hade
icke blott att handlägga de frågor, som
han-skötes till detsamma utan främst skyldighet
och laga befogenhet att vårda skolan och
således äfven att själfmant ingå till stämman
med förslag til] afhjälpande af brister.
Efter några smärre repliker mellan hrr
Stjernspetz och Zander återtog hr Olofsson
sitt förslag om afslag och förenade sig i
upp-skofsyrkandet.
Med stor röstöfvervikt vardt emellertid
kommitténs af kommunalnärnden tillstyrkta
förslag antaget.
En diskussion om
sockenbibliotek uppstod vid senaste kommunalstämman
i St. Tuna i Dalarne.
Komminister Hellberg hade tillsammans
med kommunalstämmans ordförande granskat
bibliotekets ställning och funnit, att om man
ej ville ägna det större uppmärksamhet, borde
det helt och hållet slopas. De användbara
böckerna vore möjligen 200 och behöfde
lagas, om de skulle utlånas. Blefve det
försatt i godt skick, skulle folkets läslust ökas
och biblioteket nog bli användt. Han yrkade
på ett anslag af 300 kronor.
Direktör Ståhlberg ansåg, att man borde
slopa alltsammans. 300 kr. vore bortkastade
pengar - biblioteket kunde ej få någon
läsekrets. Förut anslagna medel hade ej haft
någon verkan. Skulle något anslås, borde det
vara mycket litet.
Folkhögskoleföreståndaren Zettervall ville
vederlägga dessa pessimistiska åsikter. Det
vore ej folkets utan bibliotekets skull, att
böckerna ej blifva lästa. Tiden är ej mot
läsning, tvärtom! Den har sin
uppmärksamhet spänd på litteraturen. Det går en
allmän sträfvan genom den bättre världen att
upphjälpa biblioteken, och hos oss hade för
ändamålet bildats föreningar sådana som
Heimdal. Biblioteket vore otillräckligt och
funnes på olämplig plats - däri låge felet.
Sedan ännu några talare yttrat sig i
samma riktning, beviljade stämman 300 kr.,
och skall biblioteket flyttas till
sockenstugan.
Skolbråket i Gunnarsnäs. Som
bekant hade folkskolläraren G. Bergman i
Grunnarsnäs till Karlstads rådhusrätt in- j
stämt komminister A. Anngren m. fl. med
yrkande om ansvar för det de uti
skrifvelser till Karlstads domkapitel skulle yttrat
sig kränkande om honom.
Rådhusrätten förklarade åtalet mot fyra af
skrifterna vara för sent väckt. Då de uti de
öfriga gjorda uttalandena varit föranledda af
domkapitlets infordrade förklaring rörande
de besvär, som Bergman anfört öfver honom
tilldelad varning, öfver honom lämnadt
tjänstgöringsbetyg samt öfver afsättning från
tjänsten, och skolrådet följaktligen haft
skyldighet att yttra sig om hans förhållande i
tjänsten och särskildt de af honom därunder
begångna fel, samt det ej visats, att uttalandena
härutinnan varit osanna, ogillade rätten åtalet
i denna del.
Men det uti ett till domkapitlet ingifvet
protokoll öfver ett skolrådssammanträde 1898
om käranden fällda yttrande: »om man
särskildt fäster sig vid en stor del af de af
honom förevisade s. k. intygs och bevis’ art
och ursprung, så får man inblick i ett
moraliskt elände hos den, som företer dem», samt
påståendet, att käranden skrämt och hotat
folk att skrifva under dessa intyg, har rätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
