Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (987.) 28 november 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
811
troendeinyndighet att i fall, om hvilka
mycket olika meningar råda, se sin verksamhet
inskränkt till endast ett verkställande af en
annan myndighets beslut, därvid den
måhända mot sin egen öfvertygelse tvingas att
inskrida mot enskilda personer.
Däremot kan nämden icke annat än
instämma däruti, att såväl skol- som
fattigvårdsmyndighet böra erhålla befogenhet att
kraftigare än hittills ingripa för räddande
af sedligt försummade barn, och synes det
förslag, som kommittén afgifvit angående
proceduren därvid, vara vardt beaktande.
Likaså anser nämden det högeligen
önskvärdt, att fattigvårdsmyndigheterna erhålla
större befogenhet gent emot föräldrar, som
uppenbarligen vanvårda sina barn, än hvad
nu är fallet.
De skäl, som kommittén anfört för
statens mellankomst i och för bestridandet af
kostnaden för sedligt försummade och
vanartade barns vård, kunna icke annat än
gillas.
Domkapitlet i Karlstad har, under
erkännande af att särskilda åtgärder för
vanartade och sedligt försummade barns
räddning måste vidtagas, förklarat sig icke kunna
understödja det föreliggande
kommittéförslaget, hvilket alltså borde omarbetas i syfte
att - med bibehållande af
barnavårdsnäm-den - söka på annan, enklare och mindre
kostsam väg befordra det åsyftade
ändamålet.
Uttalandet gjordes på förslag af biskopen
samt motiverades med de allt för stora
kostnader, som kommittéförslagets genomförande
skulle ådraga kommunerna.
Domkapitlet i Växjö har förklarat sig
anse respektive skolråd lämpligare och bättre
än den föreslagna barnavårdsnäm den kunna
fullgöra de åligganden, som enligt förslaget
tillkomma denna nämd, och har därför i
berörda hänseende anslutit sig till den af
kommittéledamoten Fr. Berg afgifna
reservationen samt tillstyrkt förslagets
omarbetning i den af honom afgifna riktning,
därvid ock som en följd af ändringen
domkapitlet i stället för länsstyrelsen bör
insättas såsom den myndighet, hvarunder
skolrådet jämväl beträffande dessa barns
omvårdnad rätteligen hörer.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har
afgifvit ett yttrande, hvari bland annat
heni-ställes, att föreskriften i kommittéförslagets
§ 2 utbytes mot en bestämmelse, att i
hvarje kyrkoförsamling skall finnas en
barnavårdsnämd, hvilken dock, därest
församlingen så beslutar, må utgöras af
kyrkorådet. I sistnämda fall skall dock anmälan
göras hos vederbörande länsstyrelse, enär
det bör vara denna och icke domkapitlet,
som i ärenden af förevarande slag bör vara
kyrkorådets öfverordnade myndighet. ,.Se för
öfrigt under rubriken »För dagen»!
Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolvänner!
Fås gratis och portofritt.
Mindre lärobok i geografi för folkskolan af
Fridtjuv Berg, folkskollärare. Med 128
kartor och bilder, däribland kartor öfver
Sveriges alla landskap. Stockholm, C. E.
Fritzes k. hofbokhandel. Pris inb. 55 öre.
Ofvanstående arbete är ett sammandrag
af författarens »Lärobok i geografi för
folkskolan». Liksom nämda lärobok åsyftar det
enligt förordet att i någon mån bidraga till
förverkligande af det allt starkare
framträdande krafvet på »realism i undervisningen».
Vid utarbetandet af detsamma har
författaren sökt tillämpa den grundåskådningen, att
hufvudmålet med geografiens läsning icke
är färdigheten att uppräkna namn och
utpeka kart-tecken utan att låta lärjungen
göra bekantskap med den lefvande
verklighet, som ligger bakom dessa namn och
tecken. Men denna lefvande verklighet
utgöres, såsom författaren framhåller, af
naturen och människolifvet, särskildt
människoarbetet, i deras sammanhang med och
beroende af hvarandra. Vidare framhålles,
att just inom detta ämne orsaker och
verkningar i det stora hela taget äro så
konkreta, sammanhanget dem emellan så lätt
att uppvisa, att uppfattningen häraf kan
göras tillgänglig äfven för barnet. Häri
ligger ju också geografiens stora pedagogiska
värde.
Författaren har bemödat sig att göra
framställningen sådan, att uppfattningen af
nämda orsakssammanhang så mycket som möjligt
underlättas. Han har därför icke inordnat
lärostoffet under ’vissa formellt logiska
rubriker utan i stället fördelat detsamma »på
de naturliga geografiska enheter, hvaraf hvarje
land vid en närmare undersökning visar sig
bestå». Den skildrande framställningen af
Sverige har sålunda icke blifvit splittrad i
landskapsbeskrifningar utan är fördelad på
de olika naturliga områdena. Då denna
anordning ej blifvit strängt genomförd af
någon annan läroboksförfattare, torde en
antydan om huru densamma genomförts här
vara på sin plats. Härför må väljas
skildringarna af Norrland.
1. Ofvan ^snögränsen».
Orsakerna till det kalla klimatet. Kölens
två stora höjdsträckningar, en nordlig och en
sydlig. De högsta bergen på dessa. Sänkan
emellan dem och dess förnämsta höjd.
Orsakerna till den >eviga snöa». Snögränsen.
Uppkomsten af »skrid-jöklar». Huru
skridjökeln formar sig. Hans rörelse och
verkningar. Uppkomsten af jökelbäckar.
Vand-riugar på jöklarna. Uppkomsten af
jökelgruset öfverallt i vårt land.
2. På fjällmarkerna.
Läge. Klimat. Trädgränsen. De allmännaste
fjällväxterna. Djurvärld. Fjäll-lemlarnes
vandringar.
Lapparne. Deras utseende, utbredning, de
tre slagen af lappar i vårt land. Deras
lef-nadsssätt.
3. I det norrländska barrskogsområdet.
Läge. Hvaraf marken består. De stora
sän-korna med deras myrar. Myrlandskapets
utseende (med bild). Skogsmarkerna. De
förnämsta däggdjuren och fåglarna i dessa skogar.
Jakten därdtädes. Skogshandteringen (Skild-
ring af skogsarbetarnes lif, huru timret fälles,
forslas till vattendragen och flottas till
sågverken.)
4. Vid de stora norrländska sjöarna.
De stora sjöarnas läge. Uppkomsten af
svämland. Vattnets utseende. Fågelvärlden.
Beskrifning af ett landskap i sjöområdet (med
bild). Åkerbruket härstädes. Betesmarkerna.
Fäbodarne och lifvet på desamma. Befolkning.
(Skildring af skogslapparnes och
fiskarlappar-nes lif.) Tvisterna mellan den flyttande och
den bofasta befolkningen.
Sjöbygdernas olika utsträckning i Lappland
och Jämtland. De märkligaste orterna i
Lappland. Storsjöslätten och Östersund.
»Norrländska tvärbanan.»
5. De lappländska malmfälten.
De tre viktigaste malmfälten. Huru
malmen brytes därstädes. Järnvägen, som sätter
dessa malmfält i förbindelse med hafvet.
Gel-livara kyrkoby och Malmberget.
6. Norrländska jordbruks- och kustområdena.
Jordmånen. Huru jordlagren här bildats.
Barrskogen på älfsanden och
klapperstensmarkerna. De allmännaste löfträden.
åkerjorden uppe på afsatserna.
Hufvud-näringarna. Beskrifning af Tornedalen. (Den
bredaste och bördigaste. Orsakerna till desö
stora bördighet.) De folkrikaste orterna.
Kustområdet, omfattande kustremsan och
skärgården. Jordmån. Näringsgrenar. Städerna.
Ofvanstående antydningar torde i någon
mån visa, huru författaren gått till väga
vid fördelningen af lärostoffet i den
skildrande framställningen. Lätteligen inses, att
en dylik framställning medför större
öfver-skådlighet än de vanliga
landskapsbeskrif-ningarna. Erfarenheten visar nämligen, att
dessa landskapsbeskrifningar ofta
åstadkomma förvirring, då det gäller att efter deras
genomgående framställa de stora dragen i
vårt lands grundritning.
Särskildt må framhållas, att förf. genom
nämda anordning lyckats gifva
framställningen ett sammanhang, som är i hög grad
ägnadt att underlätta uppfattningen »samt
bringa reda i undervisningen.
Såsom författaren framhåller, spelar
emellertid landskapsindelningen fortfarande en
ganska stor roll i det allmänna lifvet och en
ännu större vid undervisningen. Därför hafva
vid sidan af skildringarna lämnats små
landskapskartor med tillhörande schematiska
öf-versikter. Dessa öfversikter upptaga, hvad
som skall inläras på kartan, och äro i hög
grad ägnade att underlätta kartläsningen och
den öfversiktliga repetitionen.
Med rätta framhåller författaren, att för
folkskolan med hennes korta lärotid är en
sträng begränsning af undervisningsstoffet
nödvändig. Han har härvid haft att välja
mellan två rakt motsatta vägar: antingen
att upptags många föremål men behandla
hvart och ett med största möjliga
knapphändighet eller ock att tillämpa den gamla
pedagogiska regeln: Icke mångt men mycket.
Det senare har, heter det i förordet, varit
författarens sträfvan, icke minst vid den
sammandragning, som nu skett. Denna
sammandragning kunde naturligtvis åstadkommits
lättare genom att låta uteslutningarna
hufvudsakligen drabba skildringarna.
Författaren har emellertid sökt verkställa
förkortningen så, att boken fortfarande skulle
motsvara sitt valspråk, som är just den anförda
pedagogiska regeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
