Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (988.) 5 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
827
farande som hittills, af öfverstyrelsen efter
skolrådens hörande;
dels att öfverstyrelsen vid upprättande
af läroplan och läsordning borde vara
oberoende af »normalplanen»;
2) af d:r N. G, V. Lagerstedt och pastor
Kiellman-Göranson, hvilka till förekommande
af för tidig afgång från den dagliga skolan
yrkat, att till § 34 mom. 3 i
öfverstyrel-sens förslag borde tillagts en punkt af
ungefär följande lydelse: »Sådant berättigande
meddelas åt lärjunge, som fyllt 12 år men
icke 13, endast i det fall, att han erhåller
anställning i industriellt arbete af det slag,
som i lagen af den 17 oktober, 1900
angående minderårigas och kvinnors användande
till arbete i industriellt yrke § l omtalas;
3) af grosshandlaren Gari Bengtson, som
beträffande förslagets § 46 yttrat, att enligt
hans åsikt sådant barn, som i nämda §
omförmäles, borde, redan när det fyllt 12
år, därest det då inhämtat minimikursen,
kunna befrias .från undervisningen i den
dagliga folkskolan och öfverflyttas till
ersättningsskolan.
Svensk Läraretidnings
prenumerationspris
har under tidningens hela tillvaro varit
så godt som oförändradt detsamma.
Första året var det 3 kr. 38 öre,
hvilket från 1883 års början utjämnades
till 3 kr. 50 öre, ett pris, som sedan
alltjämt bibehållits.
Under dessa 19 år har tidningens
omfång oupphörligt ökats. Från 440
sidor år 1882 har tidningen svällt ut
till mera än dubbla storleken eller
884 sidor år 1899, och i år kommer
sidoantalet att än ytterligare ökas.
Papperets kvalitet i tidningen har
samtidigt härmed väsentligt förbättrats,
såsom nian lätt finner, om man jämför
de första årgångarna med de senare.
Och härtill kommer, att numera hvarje
nummer är illustreradt.
Alla dessa förbättringar hafva varit
möjliga, tack vare ökadt
prenumerantantal.
Under de senare åren har
emellertid nästan allting stigit i pris, och
äfven tidningarna hafva i hög grad
blifvit berörda af de »dyra tiderna».
Såväl sättning och tryckning som ock
papper hafva högst väsentligt
fördyrats. Svenska
Tiduingsutgifvareför-eningen har beräknat de senare årens
förhöjningar i dessa kostnader till icke
mindre än 35 procent. Men hvad
särskildt angår Svensk Läraretidning visa
bolagets räkenskaper, att förhöjningen
å nyssnämda utgiftsposter icke ens
stannar vid 35 utan för de två senaste
räkenskapsåren i verkligheten stiger till
37 procent och under innevarande år
kommer att ytterligare stiga, så att hela
förhöjningen på tre år belöper sig till
omkring 45 procent.
För en fri och oberoende press är
det af största betydelse, att
prenumerationsprisen icke sättas till belopp, som
äro för tidningarna ruinerande. Hvarje
tidning måste hafva sin ekonomi
ordnad på ett betryggande sätt, ty eljest
är fara, att tidningen icke kan
uppträda fullt själfständigt utan varder
beroende af sidoinflytelser.
Detta hafva tidningarna själfva
insett, och med hänsyn till de stegrade
produktionsprisen hafva ock flera af
dem redan beslutat ej oväsentliga
höjningar i prenumerationsprisen för nästa
år.
För att icke Svensk Läraretidning
skall blifva ställd inför utsikten att gå
med förlust, har styrelsen för det bolag,
som äger tidningen, allvarligt tagit i
öfvervägande hvad som med hänsyn
till de så väsentligt stegrade
omkostnaderna vore att åtgöra. Det finnes ju
egentligen endast två möjligheter,
nämligen: 1) att minska tidningens omfång
och försämra papperets kvalitet för att
därigenom nedbringa omkostnaderna,
eller 2) att höja prenumerationspriset
för att sålunda i någon mån täcka de
ökade omkostnaderna.
Enhälligt har styrelsen funnit sig
icke böra tillgripa den förstnämda
utvägen. Vi äro af den öfvertygelsen,
att tidningens prenumeranter helst
önska en tidning af det omfång, att
den kan så fullständigt som möjligt
utreda och belysa alla de skiftande
företeelser, som tilldraga sig på skolans
område. Och äfven en försämring af
tidningens nuvarande utstyrsel skulle
nog alstra missbelåtenhet.
Återstår då att tillgripa den andra
utvägen: höjning af
prenumerationspriset. Och då vi därvidlag endast
tänkt oss en höjning från 3 kr. 50 öre
till 4 kr. eller med 14 procent, under
det trycknings- och
pappersomkostnaderna stigit med omkr. 45 procent,
hoppas vi, att prenumeranterna skola
inse det berättigade, ja nödvändiga i
den nu beslutade åtgärden.
Äfven efter årsprisets fastställande
till 4 kr. erhåller den svenska
folkskollärarekåren uti Svensk Läraretidning
ett fackorgan till ett jämförelsevis
ovanligt billigt pris. Det torde näppeligen
i något annat land kunna uppvisas en
skoltidning med sådan utstyrsel och
omfattning till så billigt pris. De tyska
skoltidningarna kosta i regeln 6 a 8
mark, ehuru de hvarken äro
illustrerade eller hafva den storlek som Svensk
Läraretidning. Och gå vi till
förhållandena inom vårt eget land, så finna
vi, att exempelvis typograferna anse
sig hafva råd hålla ett fackorgan, som
kostar 4 kr. om året (utkommer två
gånger i månaden). Detsamma är
fallet med postvaktmästarne, hvilkas or-
gan (som blott utkommer med ett
nummer i månaden) likaledes kostar 4 kr.,
under det järnarbetarnes fackorgan
t. o. m. kostar 6 kr. 60 öre pr år.
I betraktande af de uppoffringar, som
flera kategorier af kroppsarbetare
sålunda underkasta sig för att kunna följa
utvecklingen på sina fackområden, torde
det kunna antagas, att svenska
folkskolans arbetare skola finna det
särdeles billigt att få en illustrerad
facktidning på omkring 900 stora sidor för
endast 4 kronor.
På grund af de stegrade
lefnadskost-naderna hafva såväl folkskolans som
småskolans lärarekårer från och med
nästa år fått i någon mån ökade löner.
De skola då helt visst finna det
berättigadt, att äfven deras organ sättes
i tillfälle att trots de ökade
omkostnaderna fullfölja sitt arbete i minst samma
utsträckning som hittills.
Inberäknadt postarvodet blir
tidningens pris från nästa års början:
för Yi år 4 kr. (hittills 3: 50);
» 3A » 3 kr. 25 öre ( » 3 kr.);
» Va »2 » 25 » ( ». 2 kr.);
» Yé » l » 25 ’» ( » 1: 25).
Förhöjningen blir alltså 50 öre för
helår samt 25 öre för halfår, hvaremot
kvartalspriset blir oförändradt, hvilket
ju är en tröst för dem, som anse sig
hafva svårt att på en gång komma ut
med hela beloppet.
Vi behöfva väl knappast säga, att vi
i gengäld för den lilla förhöjningen
skola framgent som hittills söka lämna
en tidning, fullt värdig den framåt- och
uppåtsträfvande svenska lärarekåren.
Ny folkskolestadga
för hufvudstaden föreslagen.
Stockholms folkskoleväsende har
hittills i ett viktigt hänseende befunnit
sig i en mycket ogynnsam
undantagsbelägenhet. Att det lyder under en
särskild folkskolestadga, som
väsentligen afviker från den i öfrigt gällande,
är visserligen alldeles i sin ordning, ty
hufvudstadens förhållanden äro
verkligen i flera stycken så skiljaktiga från
de eljest rådande, att den allmänna
folkskolestadgans bestämmelser här ej
i allo kunna äga tillämplighet. Men
det betänkliga är, att hufvudstadens
särskilda folkskolestadga varit från
början synnerligen ofullständig samt
dessutom länge, mycket länge, alldeles
föråldrad. Den utgöres nämligen ännu
i dag af k. m:ts den 27 september
1861 meddelade »nådiga
stadfästelse-resolution uppå ett utaf särskilda, till
följd af k, m:ts under den 15 april
1859 gifna befallning utsedda
kommitterade uppgjordt förslag till stadga
angående folkundervisningen i Stockholms
stad».
Sedan 1861 har allmänna folkskole-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
