Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50 (A). (989.) 12 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
tigare. Blir förslaget för öfrigt till sina
grunddrag af k. m:t godkändt, har
Stockholms folkskoleväsende kommit
så att säga på fast mark och möjlighet
blifvit öppnad för en alltjämt
fortgående utveckling i öfverensstämmelse med
tidens kraf.
Skolrådsval förestå.
Som bekant är halfva antalet
skolrådsledamöter i tur att afgå med
innevarande års utgång, hvadan val för
återbesättande af de lediga platserna
skola förrättas på årets
decemberstämmor.
Vi ha så ofta haft anledning tala
om dessa viktiga val, att vi just
ingenting nytt ha att säga därom, men det
förut sagda är så viktigt, att det
knappast kan för ofta upprepas. Vi erinra
därför ännu en gång om de förnämsta
bland skolrådens många åligganden.
Skolrådet skall
utgöra styrelse för alla distriktets skolor,
hvilka afse att meddela sådan undervisning,
som folkskolestadgan föreskrifver;
hafva inseende öfver de för samma
ändamål inom distriktet inrättade enskilda
skolor samt öfvervaka hemundervisningen;
hafva sorgfällig vård om distriktets skolor,
noggrant iakttaga hvad gällande
författningar angående folkundervisningen stadga och
distriktets reglemente föreskrifver, vaka
Öfver att lärarne fullgöra sitt kall samt att
barnen flitigt begagna undervisningen;
utfärda tjänstgöringsbetyg för lärare, som
därom framställa begäran;
utfärda instruktion för folkskoleinspektör
och öfverlärare, där sådana utses af
skolrådet ;
upprätta läroplan och förslag till
reglemente för hvarje skola;
befrämja inrättandet och begagnandet af
socken- och skolbibliotek samt tillse, att
lämpliga böcker därtill anskaffas;
vid upprättandet af läroplan tillse, att
de särskilda kunskaps- och öfningsämnena
inträda i undervisningen i ändamålsenlig
ordning;
bestämma de läroböcker, som skola
begagnas vid undervisningen;
pröfva sökande lärares behörighet,
upprätta förslag till ledig läraretjänst samt
bedöma och afgifva vitsord öfver de
sökandes undervisningsprof;
antaga extra ordinarie folkskollärare,
biträdande lärare vid folkskola, lärare vid de
flesta småskolor och mindre folkskolor
äfvensom särskilda lärare i ofningsämnen;
varna och afsätta odugliga lärare;
genom förnyade besök i skolorna föra
noggrann tillsyn däröfver, att barnen
ordentligt begagna undervisningen;
draga försorg om skolsalarnas underhåll,
uppvärmning, rengöring och luftväxling
samt tillse, att undervisningsmateriel och
öfriga inventerier väl vårdas;
mottaga och för angifvet ändamål
använda afkomsten af egendom eller medel, som
genom gåfva eller testamente tillfallit dist-
riktet för befrämjande af folkskoleväsendet
hafva inseende öfver distriktets enskilda
skolor; samt
årligen till vederbörande
folkskoleinspektör lämna uppgifter om förhållandet med
folkundervisningen inom distriktet under det
näst föregående året.
#
Detta är långt ifrån allt, som enligt
folkskolestadgan åligger skolrådet.
Enligt kyrkostämmoförordriingen skall det
dessutom årligen upprätta inkomst- och
utgiftsstat för skolan m. m. Samma
förordning stadgar också, att skolrådets
ledamöter skola vara »för nit om
skolväsendet kända män eller kvinnor».
Att finna tillräckligt antal män
eller kvinnor, som fylla alla dessa
anspråk, är helt enkelt ogörligt,
åtminstone på landsbygden. Men att
söka få in de dugligaste, som stå
att erhålla, borde dock vara ett
eftersträfvansvärdt mål. Beklagligtvis
förbises dock äfven detta på icke så
få ställen. I synnerhet är det nitet
om skolväsendet, som så sällan
efterfrågas. Och där detta nit visar sig,
framträder det ofta på ett sådant sätt,
att man därpå kan tillämpa orden:
»De hafva nit men icke visligen.»
Folkskoleinspektörernas berättelser
lämna många upplysningar, som bestyrka
detta påstående. Vi hänvisa till
artikeln »Skolgången på landsbygden» i
n:r 29 af denna tidning samt till den
artikel om skolråden, som påbörjas i
detta nummer.
För att i någon mån söka
åstadkomma andra och bättre förhållanden
i berörda afseende är det af vikt, att
lärarepersonalen vid kyrkostämmorna
bevakar skolans intressen. Gent emot
fyrktalslängden står visserligen läraren
i de flesta fall maktlös, men på många
ställen, där han äger församlingens
förtroende, torde han kunna utöfva
något inflytande på skolrådsvalen, utan
att fyrktalslängden behöfver anlitas.
Ingen konkurrens!
synes »direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk» (d. v. s. dess
»allmänna läroverk») hafva tänkt, då
den nyligen hade att yttra sig öfver en
af styrelsen för Grevesmuhlska skolan
härstädes till k. m:t ingifven ansökan
om ett årligt statsunderstöd af 5,000
kronor i och för nämda skolas
utvidgning med en tredje klass.
Sedan år 1894 är Grevesmuhlska
skolan så inrättad, att dess
undervisning utgör en fortsättning af den i
folkskolan meddelade. Den mottager
manliga och kvinnliga lärjungar, som
fullständigt genomgått Stockholms
folkskolor eller äga däremot svarande
förkunskaper. De två klasser, hvaraf den
för närvarande består, motsvara i
afseende på den allmänna ståndpunkten
närmast de allmänna läroverkens fjärde
och femte klasser.. På grund , af de
goda resultat, hvartill undervisningen
ledt, har styreben för skolan varit
betänkt på att utvidga densamma med
ännu en klass, till ståndpunkten
motsvarande allmänna läroverkens nedre
sjette, och skulle denna nya klass -
med vissa af sam skolan s karaktär
betingade modifikationer - komma att
inrättas eft.er mönstret af den praktiska
afslutningskurs, som försöksvis
anordnats vid Nya elementarskolan
härstädes. Styrelsen är lifligt öfvertygad om
att skolan, sålunda utvidgad till en
tre-klassig, allmänt medborgerlig läroanstalt
med folkskolan såsom bottenskola, skall
med framgång lösa denna uppgift och
därigenom blifva till än större gagn
för samhället.
Det mål, styrelsen för sig utstakat,
är att utbilda skolan till en praktisk
öfverbyggnad på folkskolan af
väsentligen samma art, sorn upprepade gånger
blifvit f orörd ad t såväl inom riksdagen
som annorstädes. För skolor af denna
typ skulle den blifva ett slags
profan-stalt. I största korthet sammanfattad
kan styrelsens framställning sägas gå
ut därpå, att den önskar utveckla sin
skola från att vara en tvåårig högre
folkskola med 50-60 lärjungar till att
blifva en treårig högre folkskola med
75-90 lärjungar, och att den för
bestridande af de kostnader, som för
detta ändamål äro af nöden, anhåller
om ett årligt statsbidrag af 5,000 kr.
Med kännedom härom kan man icke
undgå att intagas af den lifligaste
förvåning, då man läser det yttrande, som
»direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk» öfver denna ansökan
afgifvit. Direktionen anser sig -
heter det - ej kunna tillstyrka bifall
därtill, då skolan närmast är att
jämföra med en högre folkskola och ingen
anledning synes förefinnas till en
förändring af skolans karaktär!
Direktionen synes hafva läst ansökningen
så, som om syftet vore att förvandla
skolan till något annat än en högre
folkskola, ehuru af styrelsens
framställning uppenbarligen framgår, att
meningen är den rakt motsatta, nämligen
att utdana den till en högre folkskola
med fullständigare organisation och
rikare utrustning.
Månne icke det verkliga motivet
för af styrkandet helt enkelt är detta:
till den allmänt medborgerliga
bild-ningspröfniug, som nu håller på att
komma till stånd, skall ingen släppas
fram, utan att han gått igenom
allmänna läroverket? Detta skall icke
generas genom någon konkurrens från
folkskolan och från de läroanstalter,
som hafva densamma till grund!
Ett sådant tal vore begripligt, men
det läte fult. Det är väl därför man
föredragit att säga något, som inte
låter fult men inte heller är begripligt.
För vår del hoppas vi, att k. rmt
skall finna en försöksanstalt af här
ifrågavarande slag synnerligen väl för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
