Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50 (A). (989.) 12 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
850
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
- Endast tre sökande hafva anmält sig
till lediga klockare- och organistbefattningen
i Eeng och St. Hammar i närheten af Skanör.
Trelleb. Alleh. finner detta helt naturligt,
enär befattningen hör till de sämst aflönade
i Lunds stift. Löneförmånerna uppgå
nämligen blott till omkring 900 kronor. Hvad
skola då de säga, som i mellersta Sverige
sitta med en löneinkomst som klockare och
organist af inalles 100 kronor?
- Ännu ett försök ämnar Örebro stad göra
att få det planerade folkskollärareseminariet
dit förlagdt, ehuru Strängnäs synes hafva
alla utsikter att gå segrande ur
täflingskam-pen. Det ansågs vid ett nyligen hållet
stadsfullmäktigesammanträde, att en bättre belägen
tomt än de förut föreslagna borde för
ändamålet erbjudas. Och remiss till
drätselkammaren i och för förslag å sådan tomt vardt
af fullmäktige beslutad.
:- Karlstads stifts organistförening
sammanträdde i Karlstad den 30 sistlidna nov.
under direktör C. V. Rendahls
ordförandeskap. Stadgar antogos och styrelse valdes.
Till styrelseledamöter utsagos hrr Rendahl
(ordförande), J. Görling (vice ordförande), A.
Fr. Carlstedt (skattmästare), N. Fr. Lindh,
(sekreterare) samt G. Moberg, O. Hellgren
och O. H. Bergström. Årsafgiften bestämdes
till 2 kronor.
- Folkskoleinspektör och kyrkostämma
hafva i Ölmestad, Östg., olika åsikter om
fort-Fättningsskolans gagn. För en tid sedan
beslöt stämman, att denna skola skulle indragas,
då den vore för tidsödande och dyrbar. Med
beslutet missnöjda församlingsbor hänsköto
saken till folkskoleinspektören, och denne har
beslutat, att församlingen’ antingen skall
underhålla fortsättningsskola eller ock, om
det är bättre, utsträcka terminerna, så att de
tillsammans utgöra 9 månader.
- Billiga skolhus tyckes man kunna bygga
i. Skåne. Ett skolhus af tegel under
papptak, 52 alnar långt med 5V2 alnar höga
murar, två verandor öfver ingångarna, två
lärosalar, två afklädningsrum, lärarebostad om
tre och lärarinnebostad örn två rum skall i
Onslunda, Krist., byggas för den låga
summan af 1,400 kr., hvartill kommer
kostnaden för grund och fot 900 kr. Således
utom målning, som ej är medräknad, 2,300
kronor i rundt tal. Dock skall församlingen
själf anskaffa allt tillbehör.
- Jönköpings läns slöjdkommitté har vid
sitt senaste sammanträde beslutat att till 18
församlingars slöjdskolor som bidrag till
lärarnes aflöning utdela sammanlagdt 2,160 kronor
med belopp från 35 till 390 kronor, hvilket
sistnämda stora bidrag tillfallit Huskvarna
folkskolor. Inalles har under året 6,260 kr.
utgått af de under kommitténs förvaltning
ställda medlen. Till nästa år komma
kommitterade att strängt hålla på den
grundsatsen, att endast författningsenligt ordnade
slöjdskolor äro berättigade till lönebidrag åt
lärarne.
- »Småfåglarnas vänner» i Göteborg
firade sistlidna lördag sin höstfest, i hvilken
utom ett stort antal lärare och lärarinnor
äfven några hundra folkskolebarn deltogo.
Huf-vudtalare vid festen var litteratören C.
Ramberg, som berättade en af barnen lifligt
senterad djurskyddssaga. Därjämte medverkade
sällskapets gamle skattmästare hr C. G
Svensson med humoristiska >historier» och hr Joh:s
Johansson, som förevisade bilder från
Paris-utställningen, skänkta till folkskolorna af
forna elever till hr Svensson. Sång och
musik utfördes under ledning af hr G.
Giss-lov m. fl.
- Missbruket af skolläraretiteln
förekommer fortfarande allt emellanåt i pressens
spalter. Sålunda omnämner en skånsk
tidning, att »f. skolläraren O. Otterström»
uppträdt vid ett godtemplarmöte i Raus plan
tering. Den här åsyftade personen var i
början af 1870-talet elev vid Lunds
folkskollärare-seminarium, men måste i följd af sorgliga
förhållanden afgå, hvadan han aldrig blef
skollärare. Tilltaget att låta honom gå under
denna titel är sålunda alldeles oberättigadt,
och detta så mycket mera som han i flera
år försörjt sig med tillverkning af
morgontofflor.
- För omåttlig aga eller misshandel är
folkskolläraren Gottfrid Nilsson i Vomb, Mim ,
instämd på angifvelse af en statdräng, hvars
10 årige son Oskar enligt läkareattest blifvit
af läraren illa tilltygad. Gossen hade, enligt
intyg af skolrådsordföranden, blifvit af
skol-lådet varnad för lögnaktiga uppgifter inför
läraren. Gossen, som är klen och lider af
fallandesot, hade genom aga tvungits erkänna,
att han tillgripit en piska, men återtog
erkännandet, så snart bestraffningen upphört.
Uppskof till i februari, då läraren skall vid
hämtnings påföljd personligen inställa sig.
- Anstiftarne af mordbranden i Gullgrufva
uppfostringsanstalt hafva nu fått sin dom.
I betraktande af de tilltalades ungdom
yrkades såväl af allmänna åklagaren som
måls-ägandena det mildaste straff. En af
gärningsmännen fick för delaktighet i mordbrand 4
månaders, en 3 månaders straffarbete; en
tredje dömdes för underlåtenhet att uppdaga
brottet till 50 kronors böter och för stöld
under eldsvåda till 3 månaders straffarbete.
Böterna förvandlades till 4 dagars
straffarbete. Inga ersättningsanspråk framställdes,
ej heller förekom förlust af medborgerligt
förtroende.
- För undervisning i militäröfningar vid
folkskollärareseminarierna må enligt k. m:ta
medgifvande följande belopp utgå såsom
arvoden under läsåret 1900-1901, nämligen vid
hvartdera af folkskollärareseminarierna i
Linköping, Karlstad och Växjö 200, i Lund och
Göteborg 250 kronor samt i Hernösand för
sex veckor af höstterminen 130 kr. Som
arvode för undervisning i militäröfningar vid
Uppsala folkskollärareseminarium under
höstterminen detta år må utanordnas
traktaments-ersättning enligt gällande bestämmelser till
den officer, som blifvit beordrad att leda
öf-ningarna nämda termin.
- Skandinavismen och skolan var ett af de
öfverläggningsämnen, som Linköpings
pedagogiska sällskap den 7 dennes behandlade.
Det inleddes af folkhögskoleföreståndaren H.
Odhner å Lunnevad, hvilken förordade ett
samförstånd utan politisk allians. Läraren
borde vid historieundervisningen skipa
rättvisa, hvarjämte ett mera omfattande studium
af grannfolkens litteratur och utbyte af
lärarekrafter borde komma till stånd. Under
diskussionen instämde flera talare med inledaren,
och andra kompletterade hans framställning.
Så omnämde en talare som ett godt medel
till samförstånd den mellan de olika ländernas
folkskollärarekårer påbegynta brefväxlingen.
- E,n tvist om lärarebostad pågår i Slaka
i Östergötland. Församlingen har hos
länsstyrelsen begärt handräckning för att få
folkskolläraren Aug. Boqvist, som ej vill inflytta
i bostadslägenheten uti det nya skolhuset,
afhyst från alla eller åtminstone en del af
rummen i gamla skolhuset, hvilket skall
användas till fattighus. Vill B. godvilligt flytta,
erbjuder man honom ersättning för
kostnaderna. Men han har tvärtom till
länsstyrelsen ingifvit en skarp protest mot afbysningen:
»den nya bostaden ligger högt upp i husets
höga loft inom en mängd af dörrar>. B.
anropar länsstyrelsens lagliga beskydd. Blir han
vräkt, flyttar han aldrig in i den nya bostaden.
Hvad han i öfrigt anfört i sin skrifvelse är
delvis af den beskaffenhet, att vi icke kunna
underlåta att framhålla olämpligheten af
dylikt skrifven från en lärares sida.
- Landsbygdens skolbarn ha inte för
trefligt, klagar en meddelare till Smål.-P:n.
De skola själfva ombesörja eldning och
städning af skollokalen. Kanske våta och kalla
nödgas 7-8 års gossar i småskolan efter att
hafva tillryggalagt en lång skolväg, i
daggryningen med en dålig yxa taga sönder
några vedklumpar. Och sedan läsningen är
slut och skymning inträdt, få de stackars
flickorna flytta om ett trettiotal bänkar och
med en rt*kvast få af den värsta smörjan,
innan de i mörkret kunna taga sig hem. Ej
bättre är det, om de sopa på middagsrasten
- då få både lärare och barn godt af
bakterierna under nästa lektion. Meddelaren
yrkar, att en särskild person skulle få taga om
hand dessa sysslor vid landsbygdens skolor.
Hvarför strejka icke föräldrarna och låta
skolrådet sköta om saken i enlighet med
folkskolestadgan?
- En hyllningsfest gafs i måndags afton
på föranstaltande af ett antal damer för
professorskan Anna Retzius, född Hierta, på
grund af de förtjänster, hon inlagt om våra
arbetsstugor för barn. Tal höllos af
generaldirektören Sigfr. Wieselgren, som tackade för
fru Retzius nit och uppoffringar för sagda
institutioner, af professor Curman, aom
hembar henne ett erkännande för hvad hon som
styrelseledamot i »Lars Hiertas minne»
verkat, och af professor E. Almquist, som
framhöll allt det goda hon på andra områden
uträttat, Tal höllos vidare af en hel mängd
andra personer, bland dem teknologen Dtise,
som framförde ett tack från arbetsstugorna i
landsorten. Då professorskan Retzius af
läkare var förbjuden att tala i en större lokal,
frambar hennes man ett tack för alla bevis
på sympati, som kommit henne till del.
Redaktionssekreteraren Aldén uppläste ett halft
hundra anlända telegram från Sverige, Norge
och Finland.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOtlÄRAREFÖRENING
Centralstyrelsens årssammanträde
för 1901 tager sin början torsdagen den 3
instundande januari. Föredragningslistan har
följande utseende:
I. Pedagogiska ärenden.
a) Rörande skolans organisation.
1. Folkskolans plats i vårt skolsystem.
2. Öfverbyggnader på folkskolan.
3. En allmänt medborgerlig
bildningspröf-ning.
4. Minderårigas användande i arbete.
5. Specialklasser för förståndssvaga barn.
6. Vanartade och sedligt försummade barns
behandling.
b) Rörande lärarebildningen.
7. En begynnelsekurs i tyska språket.
8. De akademiska sommarkurserna.
9. Korrespondenskurser.
10. Lokala fortbildningskurser.
11. Den pedagogiska litteraturen. -
Utgifvande af redogörelser för folkskoleväsendets
utveckling och ståndpunkt i de viktigare
kulturländerna. (Motion från
Göteborgskretsen.)
12. Lärarebibliotek.
13. Pedagogiska resestipendier.
(Stipendiaternas berättelser m. m)
c) Rörande undervisning, undervisningsmedel,
skolornas utrustning m. m.
14. Öfverbefolkningen inom folkskolan.
15. Folkskolans lärotid. (Motion från
Yt-terlännäskretsen.)
16. Förändring af folkskolestadgans § 48.
(Motion från Södertörnskretsen.)
17. Utarbetande af förslag till ny katekes.
(Motion af J. A. Björklund i Mölndal)
18. Ny läsebok för folkskolan. (Motioner
från Örebro-, Sköfde- och Falköpingskretsarna.)
19. Undervisningsmateriel.
20. Bibliska planscher.
21. Skolutfärder.
22. Barn- och ungdomslitteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
