Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50 (A). (989.) 12 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
859
trapporna» och Nylanders verkningsfulla
»Lille bror» – är icke detta rik valuta
för en krona?
Och därtill komma en hel mängd vackra
illustrationer.
Regnbågen. Jultidning, utgifven af ett antal
konstnärer och författare. Kedaktör:
Amadeus Bianchini. Sthm, Albert Bonnier.
Prydd med taflor af en hel mängd yngre
konstnärer, till hvilka en del äldre sådana
som Zorn, Kruger, Gr. Pauli, Gr. Lindberg
och Karl Nordström slutit sig, innehåller
denna tidning textbidrag bl. a. af Levertin,
Ernst Didring, Ellen Key, Selma Lagerlöf,
Nycander, Harald Jacobson, Aug. Strindberg
och jultidningens redaktör. Textafdelningen
ingifver således läsaren stora förhoppningar,
och de bli också delvis fyllda, men nog
koinma väl en del läsare, särskildt de, som
önska ett helt och klart intryck som
behållning af genomläsningen, att stå något
tveksamma, då det gäller att afge sitt omdöme
om ett och annat.
Ny Tidning för Idrott. Julnummer för 1900.
Sveriges centralförening för idrottens
främjande. Pris: l kr, 50 öre.
Med det friska uppsving, som idrotten
hos oss under senare tider tagit – och det
icke minst genom Ny Tidning för Idrott -
är det själfklart, att detta julnummer, fint
och i allo ypperligt utstyrdt, skall finna
vägen till alla vänner af idrott och sport
icke minst för att tälja dem sagan ona alla
de segrar, som Sverige i år vunnit på
utländsk botten genom gymnasternas,
idrottsmännens och simmarnes resor till Paris
och Berlin, helst en mängd illustrationer
och porträtt af segervinnarna pryda numret.
Dessutom förekomma flera intressanta
uppsatser om täflingar, önskemål eller planer
rörande idrotten i hufvudstaden och en
afhandling om det frivilliga skytteväsendet.
Julbladet. Utgifvet af Aug. Schön. Sthm,
Bohlin & k:i. Pris 30 öre.
Innehåller bidrag i religiös och
nykterhetsvänlig anda af Saxon, en gripande
julberättelse af E. B-n, en dansk dikt af
Zakarias Nielsen (illa korrekturläst med
afseende å stafningen ända till författarens
namn), Bilder från Pompeji af K. J.
Bohlin, en smått humoristisk julberättelse af
Ä. Schön samt en hel del väl utförda
illustrationer. Arne.
Nytt i bokhandeln.
Från bokhyllan. Läsning för hemmet och
skolan af Hedda Anderson. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. Fem böcker ä l kr.
Lärokurs i linearritning för folkskolor af
Hjalmar Berg. Andra upplagan. Sthm, P.
A. Norstedt & söner. 60 öre.
Från skolsalen. Föredrag, uppsatser m. m.
af Teodor Holmberg. Sthm, Samson & Vallin
(i distr.). 4:e haft. l kr.
Barnets århundrade. Studie af Ellen Key.
Sthm, Albert Bonnier. 6 kr.
P. Foss’ Deutsches Lesebuch, bearbeitet und
herausgegeben von C. Svedelius. Sthm,
Ver-lag von C. E. Fritze.
Om konsten att umgås med djuren. Med en
mängd berättelser från djurvärlden af L. E.
Björkman. Sthm, Lars Hökerberg. 65 öre.
Stämningsstunder vid orgelharmonium. Vald
Gamling hymner, koraler, sånger ur operor
och oratorier, folkvisor m. m. arrangerade af
Gustaf Hägg. Sthm, Elkan & Schildknecht.
3:e haft. l kr. 50 öre.
Instruktiv upplaga af klassiska kompositioner
för piano, Försedd med fingersättning och
förklarande anmärkningar, delvis efter prof.
Sigmund Lebert af Gustaf Brink: W. A. Mozart.
Leberls edition n:r l, 50 öre. N:r 2, 60 öre.
N:r 3, 90 örp. N:r 4, 50 öre. N:r 6, 60 öre.
Joseph Haydn. Leberts edition n:r l, 50 öre.
N:r 2, 50 öre. N:r 3. 60 öre. N:r 4, 50 öre.
N:r 7, 50 öre. N;r 8, 50 öre. Sthm, Elkan
& S.hildknecht. ^
Kyrkliga lifsfrågor i kritisk belysning af
Anton Levedal, pastorsadjunkt. (Försvaras
offentligen inför domkapitlet i Linköping den
12 december 1900.) Linköping, Henrik
Carlsons bokhandel (i distr.). 75 öre.
Fattigfolk för en vecka. Berättelse af Mary
E. Månn. Sthm, Albert Bonnier. 2 kr.
Dagny. N:r 18. - Social Tidskrift. N:r 1.
- Ateneum. Haft. 5. - Svensk Sång. N:r 46.
- Ljus. N:r 10. - Hälsovännen. N:r 23. ,
Viktor Björkander t* Sistlidna
lördag kl. 4.30 e. m. ingick i den eviga
hvi-lan läraren vid Östermalms folkskola
härstädes Teodor Viktor Vilhelm Björkander.
Han var född den 28 juni 1849 i
Mar-tebo församling på Gotland. Tjuguårig
inskrefs han som elev vid
folkskollärareseminariet i Linköping, där han med utmärkta
vitsord aflade examen 1872. På hösten
samma år anställdes han som extra ordinarie
lärare vid Östermalms folkskola och erhöll
två år senare vid samma skola ordinarie
anställning, hvilken han allt sedan innehaft.
Under mer än två decennier har hans hälsa
varit vacklande. Upprepade lungblödningar
bröto i förtid hans krafter. På de senare
åren tillstötte njurlidande och som en följd
däraf en hjärtåkornma, hvilken blef den
omedelbara dödsorsaken.
Med Björkander förlora hufvudstadens
folkskolor en synnerligt dugande, nitisk och
samvetsgrann arbetare på skolans fält. Sitt
kall som lärare satte han högt, ty han als- j
kade det; däråt ägnade han uteslutande sina |
krafter, däråt hängaf han sig med hela sin |
varma själ. Och han led djupt af den i
hårda nödvändigheten att för sin sjukdoms
skull allt emellanåt tvingas till overksamhet.
Förhållandet mellan B. och hans lärjungar
var det vackraste. Med faderlig omsorg
omfattade han de små, som anförtrotts i
hans fostrande vård, och genom sitt milda,
kärleksfulla och allvarliga väsen vann han
i rikt mått deras tillgifvenhet, kärlek och
tacksamhet. Ej blott under skoltiden lade
B:s lärjungar sådana känslor i dagen.
Jämväl sedan de gått ut i lifvet, stod deras
forne lärare för dem i vördadt och älskadt
minne.
Af sina kamrater var Björkander
högeligen uppburen - och han förtjänade att
vara det. Icke därför, att han offentligen
framträdde och kämpade i ena eller andra
riktningen - sådant förbjöd honom hans
till blyghet gränsande tillbakadragenhet -
utan därför, att öfver hans personlighet
hvilade en underbart tilldragande och
värmande sympati, en försynthet, som alltid
ställde honom själf i skuggan och-som
aldrig tillät honom att trängas med andra.
Besjälad af en utpräglad samhörighetskänsla
och ett djupt intresse för pedagogiska
spörsmål, umgicks han också gärna i kamraters
krets, och han saknades sällan, där
lärare-kåren var samlad i afsikt att främja
skolans sak.
Hans manligt öppna karaktär, hans
redliga och trofasta sinnelag förskaffade honom
uppriktiga vänner äfven utom den kårvhan
tillhörde.
Vid den tidigt öppnade griften stå såsom
närmast sörjande en åldrig moder samt den
äldste och den yngste bland sju bröder.
Välsignelse öfver den ädles lifsgärning!
Frid öfver hans minne! K. B–m.
E, A. Flammén f. Åter har en af
de äldre arbetarne på folkskolans fält
skattat åt förgängelsen. F. folkskolläraren,
klockaren och organisten i Öfver-Enhörna,
Södermanland, Erik Anton Flammén afled den 2
dennes efter en längre tids sjuklighet i
Hof-manstorp, där han efter sitt afskedstagande
1893 varit bosatt.
F. var född 1834 i Västcrmo, där fadern
då var komminister, tog
folkskollärareexamen i Strängnäs 1852 samt organist- och
kantorsexamen 1858. Han tjänstgjorde
sedermera på olika orter, till dess han år
1868 tillträdde de förenade platserna i
Öf-ver-Enhörna; där han under ett kvarts sekel
verkade.
F. var en nitisk, plikttrogen och
duglig lärare med varmt intresse för och
kärlek till fostrarekallet och besatt i ovanligt
hög grad förmågan att göra sig älskad och
värderad af lärjungar och församlingsbor.
Han var en redbar och fast karaktär, en
trofast kamrat, god make och fader.
Han sörjes närmast af maka och tre barn
samt flera syskon, bland dem den kände
skolvännen, kyrkoherden O. A. Flammén i
Lunda af Strängnäs stift.
Val af folkskolestyrelse i London
har nyligen ägt rum. Striden stod mellan
framstegspartiet och de moderata. Bland
de förra valdes 28, bland de senare 25
medlemmar, hvartill kommo 2 romerska katoliker.
Framstegspartiet vågade knappast hoppas på
seger. Valresultatet betyder, att frågan om
religionsöfningen i skolorna icke kommer
att återupptagas, och att undervisningstiden
icke blir afknappad. De moderata höjde
rop om sparsamhet före valen, men flera af
deras ledande män måste dock erkänna, att
de många nybyggnader af folkskolehus, som
den gamla styrelsen föreslagit, varit en
nödvändig följd af gångna tiders försummelse
och stadens tillväxt. Hushållsskolorna, som
den gamla styrelsen upprättat, få nu också
ostördt utveckla sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
