Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (990.) 19 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:f 51
ringa biträde af skolrådets ledamöter. Dock
börjar det numera att icke vara så sällsynt,
att skolrådsledamöterna allt emellanåt
besöka skolorna äfven utom examensdagarna.
Joh. Vickbom.
Karlstads stift.
Nu som förr kan konstateras, att tyngsta
bördan af skolrådens tillsyn hvilar på herrar
ordförande personligen eller kanske rättare
på deras tjänstemannasamveten. Vore
själf-skrifvenheten borttagen, finge man föga
förundra sig öfver, om mången pastor
afskud-dade sig den icke alltid lätta eller
tacksamma bördan, om den blott genom val
hvilade på honom. Tacksamt bör som ett
allmänt omdöme uttalas, att prästerskapet i
mån af tid och krafter ofta befinnes ägna
god tillsyn åt sina skolor, företrädesvis
folkskolorna. Att uti en flyttande folkskola år
1897 det befanns enligt anteckningar i
examenskatalogen, hvilka bekräftades af
läraren, att skolrådets ordförande ej ens
bevistat examen eller aflagt nägot annat
besök uti dess ena rote på 15 år, det hör
helt visst till de mycket sällsynta
undantagen.
Hvad däremot småskolorna angår, är det
uti stora och äfven medelstora skoldistrikt
ej så ovanligt, att än en annan ledamot af
skolrådet och än områdets folkskollärare
får ordförandens uppdrag att leda examina
och äfven i öfrigt utöfva någon tillsyn vid
småskolan.
Bland de valda skolrådsledamöterna
finnas visst ur både herremans- och
allmogeklassen män, som både hysa och ådagalägga
intresse för skolans angelägenheter,
företrädesvis inom den rote eller det område,
som de närmast representera, men stundom
kan motståndet mot föreslagna förbättringar
vara hårdare i skolrådet än i
kyrkostämman. Så afstyrktes t. ex. i min närvaro
ett väckt förslag om inrättande af en ny
folkskola af samtliga de valda ledamöterna
men gick sedan igenom i stämman,
hvarefter klagomålen omhänder togos just af
skolrådsledamöter. Och vid en kyrkostämma
uti en annan församling, där viktiga
skol-förbättringsförslag förhandlades, och endast
en skolrådsledamot var tillstädes, var det
just denne, som förde oppositionens talan.
Stundom förmärkes ock, att det afgörande
vid inval af nya ledamöter i skolrådet just
är syftet af de för tillfället mest
intresserade att finna män, som hålla igen mot
ökade utgifter, och hafva dessa nya män
blifvit valda på ett sådant program, svika
de nog sällan i voteringen.
O. Törneblad.
Närmaste tillsynen öfver folkskoleväsendet
utöfvas af skolrådet. I Jösse är det,
såsom det nog förhåller sig i de flesta delar
af vårt land, skolrådets ordförande, som
härvid uträttar det mesta. Här finnas, det
märker man snart, mycket nitiska och
dugande skolrådsordförande, som förstå och
behjärta den viktiga sak, för hvilken skolan
arbetar. Icke äro de alla lika högt stående
såsom skolans målsmän, det är ju naturligt.
Men säkert är, att det skulle vara en stor
olycka för vårt land, om det någonsin skulle
SVENSK LÄRARETIDNING.
inträffa, att pastors s. k. själfskrifvenhet
såsom ordförande i skolrådet komme att
upphöra.
Bland de öfriga ledamöterna i skolrådet
träffas äfven för sin uppgift lämpliga
personer. Med en och annan af dem har jag
fått göra bekantskap. Att åtskilliga
medlemmar af skolrådet allt för litet taga del
i vården om skolan, det är ett beklagligt
förhållande, som dock skulle kunna blifva
ändradt, om man vid val af ledanaot i
skolråd lade sig vinning om att välja enligt
lagens föreskrift »för nit om skolväsendet
kända nian eller kvinnor».
And. Benj. Lundblad.
Hernösands stift.
––––-. Skolrådets och tillsyningsmän-
nens tillsyn öfver undervisning och
skolgång visar sig ganska olika effektiv i olika
distrikt. Mycket beror härvidlag på
skolrådsordförandenas förmåga och intresse för
folkskolebildningen. Och om också ett och
annat beklagligt undantag gifves, har jag i
dem haft det bästa stödet i sträfvandet för
folkskoleväsendets utveckling. Hvad en
driftig och intresserad skolrädsordforande
betyder för folkundervisningen visar sig bäst
i distrikt, där under någon längre tid af en
eller annan anledning sådan ordförande
saknats. Det har då icke dröjt länge, innan
ett tillstånd af slapphet, försumlighet och
oordentlighet inträdt.
I åtskilliga distrikt får nog ordföranden
en god bjälp af skolrådets öfriga
medlemmar. Dock synes mångenstädes deras
intresse för folkskolearbetet vara ganska ringa.
Det vore önskvärdt, att de oftare besökte
skolorna och därvid sökte taga kännedom
om undervisningens fortgång och resultat,
och att de hvar och en inom sitt område
med större allvar tillsåge, att barnen
ordentligt deltoge i undervisningen.
Mattias Nordell.
Den tillsyn, som skolråden hafva att
utöfva öfver skolorna, handhafves i främsta
rummet af deras ordförande. Dessa äro
samtliga varmt intresserade för
folkundervisningen, och de flesta af dem hafva gjort
stora insatser i det arbete för denna
undervisnings utveckling, som den gångna
sex-årspcriodcn haft att uppvisa. Utan deras
kraftiga medverkan hade visserligen det
mesta af hvad som under perioden utförts
blifvit ogjordt.
Lika fördelaktigt blifver icke det
allmänna omdömet om skolrådens valda
medlemmar. Under det många af dem
intressera sig mycket för folkbildningen och
kraftigt understödja ordföranden, iakttaga andra
en mera passiv hållning. Ilättvisligen måste
dock erkännas, att äfven härutinnan en
utveckling till det bättre varit att spåra. I
ett afseende hafva många skolrådsledamöter
mycket att godtgöra. Det är med afseende
på tillsynen öfver barnens skolgång. Ofta
klaga nämligen lärare och lärarinnor, att de
ej erhålla erforderligt stöd och behöfiig
hjälp hos vederbörande skolrådsledamöter.
Och det är dock just i fråga om den
regelbundna skolgångens befrämjande, som
skolrådets valda ledamöter med god vilja borde
871
kunna hvar och en inom sin rote utföra
ett mycket gagnande arbete.
G. V. Bucht.
- - - Öfver hufvud förtjänar
SKolor-nas lokalstyrelse det bästa vitsord för nit
och vislighet vid förvaltningens och
tillsynens handhafvande. Knappt mer än ett
undantag förekommer från detta omdöme.
J. Kjellin.
I Umeå stads och Holmsunds skoldistrikt,
där inga afstånd lägga hinder i vägen,
hafva skolrådens ordförande och deras
ledamöter utöfvat den bästa tillsyn öfver
skolorna och därmed visat, hvad för
skolväsendet intresserade skolråd kunna uträtta.
Inom de öfriga distrikten, där
skolrådsledamöterna merendels äro bosatta långt
ifrån församlingens flesta skolor, torde blott
de dem närmast liggande hafva att påräkna
ett och annat besök årligen. Den egentliga
tillsynen öfver skolorna hvilar därför till
största delen på skolrådens ordförande.
Dessa hafva utan undantag ägnat dem all
möjlig tid, men gifvetvis kunna deras
skol-besök ej blifva så ofta upprepade, som
önskligt vore, då de utom ordförandeskapet i
skolrådet, såsom pastorer i vidsträckta
församlingar hafva fullt upp att göra med
församlingsvården i andra hänseenden. Till
tillsyningsrnännen inom de särskilda rotarna
hafva ordförandena därför ofta nödgats
lämna uppsikten öfver de mest aflägsna
skolorna; men dessa tillsyningsmäns goda vilja
har ej alltid motsvarats af deras förmåga
att sköta det dem gifna uppdraget.
Axel Ohlsson.
De gamla klagomålen öfver
skolrådsledamöternas försumlighet rörande sina plikter
vid tillsynen förspörjas fortfarande. Den
lokala tillsynen lämnar ock med få
undantag mycket öfrigt att önska.
På en någorlunda effektiv lokalinspektion
bör den fordran få ställas^ att hvarje
skol-station och skolafdelning vid fast skola
åtminstone en gång om året erhåller besök
af sakkunnig och i skolväsendet förfaren
person, samt att detta besök sker med den
grundlighet, som erfordras, för att kunna
gifva korrekta och bestämda råd,
anvisningar och tillsägelser i allt hvad vid en
dylik inspektion kan vara att bemärka.
Kan denna fordran med berättigande ställas t
på vederbörande prästerskap? Jag tror det
icke. En »titt» in i en skola på 15
minuter eller en timme vid förbifarten under en
sjukbesöks- eller annan tjänsteresa inom
församlingen har visserligen sin stora betydelse
och göres vanligen, men till särskilda resor
gifves dem endast undantagsvis tid,
upptagna som de äro af öfriga tjänstegöromål.
Nit och intresse för folkupplysningen
förefinnes verkligen hos flertalet präster, i
synnerhet de yngre, som ännu icke hunnit
tröttna vid denna viktiga och
maktpåliggande del af deras tjänsteåligganden.
Sistnämda omständighet, d. v. s. nit och
intresse, har delvis sin grund däri, att de
hysa högre och mera illusoriska
föreställningar om skolans förädlande och hjärte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
